No description available.

No description available.

Syftet med denna studie var att belysa vilka behov och önskemål som fanns hos anhöriga när deras närstående plötsligt avled samt vilka åtgärder sjuksköterskor kunde vidta för att tillgodose behoven hos anhöriga vid plötsliga dödsfall av närstående. Artiklarna i denna litteratur studie skulle vara vetenskapligt granskade och vara skrivna mellan åren 1993 och 2007. Urvalet begränsades till svensk och engelsk litteratur. Databaser som används var ELIN, Blackwell/Synergy, PubMed och EBSCO. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av en modifierad granskningsmall. Anledningen till att författarna valde detta ämne var att de upplevde det svårt att bemöta efterlevande. När anhöriga drabbades av ett plötsligt dödsfall kunde deras liv vändas upp och ner och bli kaotiskt. I denna situation var det ofta sjuksköterskor anhöriga mötte först. Det framkom i flera studier att anhöriga känner ett stort behov av närhet, kommunikation, stöd och komfort. Anhöriga ville ha sanningsenlig och noggrann information om närståendes död. Många sjuksköterskor upplevde att det var svårt att bemöta anhöriga vid plötsliga dödsfall. Trots detta upplevde anhöriga att sjuksköterskor hade medkänsla och kunskap om den svåra krisen som drabbat dem. Sjuksköterskor gav information och lyssnade på anhöriga, detta bidrog till emotionellt stöd till anhöriga.

Introduktion: När en närstående dör, oavsett om det är väntat eller sker plötsligt, drabbas anhöriga av sorg. Sorg innefattar fysiska, känslomässiga, kognitiva, andliga och sociala utmaningar. För att kunna hantera dessa utmaningar är det viktigt att bearbeta sorgen.  Syfte: Att belysa sorgereaktioner samt förhållanden som påverkar sorgebearbetningen hos anhöriga vid väntade och plötsliga dödsfall. Metod: Studiens datainsamlingsmetod är en litteraturstudie vars resultat bygger på redan befintlig vetenskaplig litteratur. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed och resulterade i 12 artiklar. Artiklarnas resultat lästes noggrant igenom, enskilt och tillsammans.  Resultat som svarade på syftet bearbetades och delades in i två sektioner med tillhörande teman. Resultat: Litteraturstudiens resultat visar att anhöriga upplever många olika sorgereaktioner när en närstående dör. Reaktionernas intensitet varierar beroende på hur den närstående dör samt den närståendes och anhörigas relation samt ålder och den anhörigas kön. Hur sorgebearbetningen utvecklas beror på olika förhållanden: närstående och anhörigas inställning kring döden, den döendes lidande samt olika former av stöd. Slutsats: Sjuksköterskor är ofta de som först möter anhöriga efter en närståendes död. Det är därför viktigt att sjuksköterskor har kunskap om sorg för att kunna bemöta och ge god omvårdnad till dessa anhöriga samt underlätta den kommande sorgebearbetningen.

Bakgrund: I samma stund som ett barn dör står en eller ett par föräldrar inför en stor tragedi. Framför sig har de en lång tid med sorg, saknad, vrede och de frågar sig varför. Detta är en tillvaro som de måste lära sig att leva med. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur mödrars förlust av ett barn genom en olyckshändelse inverkar på det dagliga livet. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats där fyra kvinnor som förlorat sitt barn i en olyckshändelse intervjuades. Intervjuerna analyserades sedan genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i sju kategorier vilka dels beskriver hur familjerelationerna har påverkats och att en relation till det bortgångna barnet består. Sorgarbetet blir en del av livet och kräver mycket tid och en ny tillvaro tar vid där ett konstant anpassningsarbete sker.

<p>Bakgrund: I samma stund som ett barn dör står en eller ett par föräldrar inför en stor tragedi. Framför sig har de en lång tid med sorg, saknad, vrede och de frågar sig varför. Detta är en tillvaro som de måste lära sig att leva med. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur mödrars förlust av ett barn genom en olyckshändelse inverkar på det dagliga livet. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats där fyra kvinnor som förlorat sitt barn i en olyckshändelse intervjuades. Intervjuerna analyserades sedan genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i sju kategorier vilka dels beskriver hur familjerelationerna har påverkats och att en relation till det bortgångna barnet består. Sorgarbetet blir en del av livet och kräver mycket tid och en ny tillvaro tar vid där ett konstant anpassningsarbete sker.<strong></strong></p>

Detta examensarbete behandlar krishantering i skolan med inriktning på elevers bortgång och hur pedagoger hanterar detta. Examensarbetet täcker även beredskapsplaner och hur sorgearbete går till i skolan. Examensarbetets fokus är på årskurserna förskoleklass till och med sjätteklass. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som grund. Fyra pedagoger blev intervjuade och intervjuerna blev sedan transkriberade. Tre olika beredskapsplaner samlades in och resultatet av intervjuerna samt planerna ställdes mot den litteratur som bearbetats. Beredskapsplanerna visade att det endast fanns mindre skillnader mellan två av de olika skolorna medan den tredje skolans plan var av en helt annan struktur. Planerna stämde mestadels överens med litteraturen inom ämnet, förutom en plan som hade stora strukturella skillnader. Trots att pedagoger som blev intervjuade har varit med om krishantering finns det hos dem fortfarande en känsla av att det är ett svårt ämne att tala om med eleverna. Samtliga pedagoger uttrycker att det är viktigt och att sorgearbetet ska ha en naturlig plats i skolan. De lägger även vikt vid rutiner när det gäller sorgearbete då detta kan skapa struktur i elevernas liv efter en kris.

The sudden and unforeseen death of a family member is a major adjustment and traumatic crisis, characterized by loss of control, chaos and grief. Complications to a prolonged grief process include PTSD as well as other mental and somatic illness. This study aimed to describe the experience of people who have been suddenly and unexpectedly bereaved of a family member. A general literature review was conducted based on ten qualitative original articles. Thematic analysis was used to identify reoccurring elements in the results of the studies. This generated four themes; An unbearable time following the death; life forever changed – grief over time; memory preservation and social aspects. Directly following the death was a chaotic time marked by almost unbearable sorrow and pain. As time passed, the grief became more manageable for most study participants, although life would remain forever changed, and the grief became an integrated part of their new life. The occurrence of ritual-like behaviour to preserve the memory and relationship to the deceased was common both in the short and long term. Furthermore, the social aspects of bereavement experienced by the participants included both positive and negative reactions and behaviours from the surrounding network with varying effects on the participants experience of grief. The results of this study indicated that the process of grief after sudden and unforeseen loss of a family member is much like the phases of a crisis described in Cullberg’s crisis theory. The time following the death of a family member was described throughout the articles as a period of major grief and emotional turmoil. Participants learned to accept the loss with time, and although grief constantly remained present, it became increasingly manageable. Dealing with persons amidst the terrible grief of losing a family member unexpectedly is a great challenge for all health care professionals. This is evidence of a need to develop routines and guidelines on how to deliver the news of this nature.

Bakgrund: Sjuksköterskan är den person som är närmast patienten, och är den som oftast är med när en patient avlider. De anhöriga som lämnas kvar drabbas alltid av förlusten efter en död, och det är sjuksköterskans ansvar att sköta omvårdnaden av dessa anhöriga. I Sverige dör årligen cirka 90 000 personer, varav 11600 räknas som plötsliga dödsfall. När döden kommer plötsligt orsakar den ett enormt trauma som riskerar att inverka negativt på de efterlevandes hälsa, om de inte får rätt omhändertagande. Syfte: Syftet med studien var att identifiera och beskriva sjuksköterskans bemötande av anhöriga som förlorat en familjemedlem i plötslig död. Design: Allmän litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt. Metod: Litteratur söktes i databaserna CINAHL, PubMed, PsychINFO, Scopus, Eric och Swemed+. Under sökningen användes svenska Mesh-termer, booleska söktermer, fri sökning och thesaurus-sökning. 16 artiklar kvalitetsgranskades, varav 13 artiklar gick vidare för analys. Av dessa var 12 av kvalitativ art, och en av kvantitativ. Resultat: Bemötandet av anhöriga innefattar många områden. Följande huvudkategorier identifierades: Egenvård, att skapa en relation, att ge utrymme, att delge, att vara professionell, samt att lämna situationen. Konklusion: Då en patient har avlidit är det viktigt att sjuksköterskan är kompetent att ta hand om de sörjande anhöriga. Sjuksköterskan behöver vara relationsfokuserad i sitt bemötande av dessa, för att kunna se deras behov och ge dem rätt omvårdnad. De anhöriga är i akut behov av information för att skapa sig en förståelse och acceptans för det plötsliga dödsfallet.

<p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><p><p> </p><p> </p><p> </p></p></p><p><strong><strong><p>Bakgrund:</p></strong><strong><p> </p></strong><p> </p>En närstående till någon som plötsligt och oväntat dör upplever oftast ett stort lidande och hela dennes livsvärld kan raseras. Denna krissituation kan utvecklas till en psykisk ohälsa för individen men även för dess omgivning och kan medföra stora kostnader för samhället. <strong>Syfte: </strong>Litteraturstudiens syfte är att belysa vilka omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan använda sig av för att underlätta och lindra för de närstående som drabbats av ett plötsligt och oväntat dödsfall. <strong>Metod: </strong>Litteraturstudie med sökning i databaserna Cinahl, PsycINFO, PubMed och Elin@Kalmar. Sammanlagt inkluderades tolv artiklar som har granskats och kvalitetsbedömts utifrån. <strong>Resultatet: </strong>Studien resulterade i åtta teman; information, kommunikation, dödsbevis, stödjande åtgärder, empati, närståenderum, kulturella och religiösa seder samt personalutbildning. <strong>Slutsats: </strong>Vi har genomfört en litteraturstudie som ledde fram till åtta omvårdnadsinterventioner. Omvårdnadsinterventionerna kommunikation, information och empati framkom som mest betydelsefulla för de närstående. Vidare framkom det att sjuksköterskorna själva upplevde att deras kunskaper inom detta område var bristfälliga. Vår studie visar att detta är ett ämne som inte är tillräckligt uppmärksammat.<p> </p></strong></p>