Bakgrund: Det är vanligt att undersköterskor på äldreboende upplever påfrestande känslor i samband med vård av boende i livets slutskede och vid bortgång. Det har visat sig att stöd till undersköterskor vid påfrestande situationer är viktigt, dock är det ofta underprioriterat inom äldreomsorg. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka upplevelser undersköterskor, som arbetar på ett äldreboende, har av att vårda boende i livets slutskede och när de boende går bort samt hur de hanterar detta personligen och inom organisationen. Metod: Sex individuella och kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär genomfördes med undersköterskor på ett äldreboende i en stor kommun i Sverige. Resultat:Undersköterskorna upplever påfrestande känslor i samband med vård av boende i livets slutskede och bortgång samtidigt som de upplever att det är fint att få vara med den boende i livets sista stund. De använder sig av olika strategier för att hantera svåra situationer. Kollegor fungerar som ett stöd. Handledning kan underlätta i situationer som av dem upplevs som svåra, där många boende går bort under en kort period och när dödsfallen är utdragna. Fördjupad utbildning inom palliativ vård är viktigt och någonting som undersköterskorna önskar mer av. Diskussion: Påfrestande känslor som undersköterskorna upplever kan grunda sig i att de ser själva individen förändras och försvagas och inte det praktiska som vården innebär.

Detta examensarbete behandlar krishantering i skolan med inriktning på elevers bortgång och hur pedagoger hanterar detta. Examensarbetet täcker även beredskapsplaner och hur sorgearbete går till i skolan. Examensarbetets fokus är på årskurserna förskoleklass till och med sjätteklass. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som grund. Fyra pedagoger blev intervjuade och intervjuerna blev sedan transkriberade. Tre olika beredskapsplaner samlades in och resultatet av intervjuerna samt planerna ställdes mot den litteratur som bearbetats. Beredskapsplanerna visade att det endast fanns mindre skillnader mellan två av de olika skolorna medan den tredje skolans plan var av en helt annan struktur. Planerna stämde mestadels överens med litteraturen inom ämnet, förutom en plan som hade stora strukturella skillnader. Trots att pedagoger som blev intervjuade har varit med om krishantering finns det hos dem fortfarande en känsla av att det är ett svårt ämne att tala om med eleverna. Samtliga pedagoger uttrycker att det är viktigt och att sorgearbetet ska ha en naturlig plats i skolan. De lägger även vikt vid rutiner när det gäller sorgearbete då detta kan skapa struktur i elevernas liv efter en kris.

Over 90,000 people die each year in Sweden, many of whom were in need of healthcare. Nurses are considered lacking education in grief management after the loss of a patient. The Swedish Healthcare System advocates continuity and that a relationship is created with the patient. In correlation with the death of a patient, the nurse may experience feelings of apathy, guilt and grief. The aim was to highlightfactors that affect the nurses’ experiences of managing grief following a patient’sdeath. The study was conducted as a general literature study with an inductive approach. The nurses’ grieving process was affected whether the cause of death wasexpected or unexpected. Furthermore, the relationship between nurse and patient could benefit the quality of the care but at the cost of making the grieving process more difficult. Nurses preferred informal support in managing the grief, and debriefing should be advocated. Grief is a human response in the loss of a relationship, and it is of importance that the nurse allows herself to grieve when a patient passes away. Finally, a lack of education regarding grief management wasnoted in the connection to a patient’s death, which is required for the nurse to maintain her own personal health and deliver high quality care. / I Sverige dör 90,000 människor varje år, en stor del av människorna var i behov av sjukvård. Sjuksköterskor anses sakna utbildning inom sorgehantering efter förlust av en patient. Den svenska sjukvården förespråkar kontinuitet och en relation skapas med patienten. I samband med en patients död kan sjuksköterskan uppleva känslor som apati, skuldkänslor och sorg. Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelser av sorgebearbetning efter en patients död. Litteraturstudien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Sjuksköterskornas sorgearbete påverkades av om dödsfallet var plötsligt eller väntat. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten kunde gynna kvalitén på vården men gjorde även sorgeprocessen svårare. Sjuksköterskorna föredrog informellt stöd vid hantering av sorgen, och debriefing borde förespråkas. Sorg är en mänsklig reaktion vid förlust av en relation och det är av vikt att sjuksköterskan tillåter sig själv att sörja när en patient dör. Slutligen noterades en brist i utbildning kring sorgebearbetning i samband med patientens bortgång vilket krävs för att sjuksköterskan ska bibehålla den egna hälsan och ge vård av god kvalité.