There are around 90 000 deaths annually in Sweden, it is not unusual for nurses to encounter death in their work. Death can evoke many strong emotions; it is therefore of great importance that nurses’ can cope with their emotions. The aim of this study was to explore nurses' experiences in coping with their own emotions from patient deaths in inpatient care. The study was conducted as a literature-based study based on qualitative research. Ten articles from the databases Cinahl and PubMed, published 2013-2023 in English were included. The articles were analyzed using Friberg’s (2022) five step process. Two main themes were identified: coping strategies in case of death and aspects influencing the coping of emotions. The results showed that nurses coped with their emotions using different coping strategies which could be divided into three subthemes: coping with emotions through practical problem-solving, coping with emotions through distraction and coping with emotions by changing perspective. The results also showed that cultural and religious aspects affected the nurses coping, in both positive and negative ways. Some nurses found ways to cope with their emotions after they had gained experience within the field of deaths, while other nurses didn’t and expressed a feeling of not having enough knowledge about how to cope with their emotions. Therefore, nurses need education on how to cope with their feelings that occur in difficult situations such as deaths. / I Sverige dör omkring 90 000 personer årligen. Sjuksköterskor som jobbar inom slutenvården kan stöta på både oväntade och förväntade dödsfall i sitt arbete och behöver därför kunna hantera känslor som uppstår i samband med dödsfall. I studien beskrivs olika lagar och föreskrifter att förhålla sig till när ett dödsfall inträffar. För att hantera känslor som uppstår kan olika copingstrategier tillämpas, dessa kan delas in i tre grupper; problemfokuserade, emotionsfokuserade och meningsskapande copingstrategier. Sjuksköterskors ansvar kring dödsfall handlar om att respektfullt omhänderta patienten och anhöriga på ett professionellt sätt. Sjuksköterskor ska även förhålla sig till International Council of Nurses (ICN) etiska kod för sjuksköterskor. ICN:s etiska kod beskriver principer och värderingar vilket sjuksköterskor bör följas för att främja hög kvalitet, säkerhet och omsorg i vården. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter kring hantering av egna känslor vid dödsfall av patienter inom slutenvården. Resultat visade att de flesta sjuksköterskor hanterade sina känslor genom att tillämpa olika copingstrategier, vilka var; att hantera känslor genom praktiska lösningar på problemet, att hantera känslor genom avledning och att hantera känslor genom att ändra perspektiv. Religiösa och kulturella aspekter visade sig påverka sjuksköterskors hantering av känslor, det underlättade för vissa och försvårade för andra. En annan aspekt som påverkade hanteringen var sjuksköterskors tidigare erfarenheter, där resultatet visade att en längre erfarenhet oftast underlättade för hanteringen. I resultatet framkom det att de flesta sjuksköterskor uttryckte en känsla av att de inte hade nog med kunskap i hur de skulle hantera känslor som uppstod vid dödsfall. Detta examensarbete genomfördes som en litteraturbaserad studie med grund i befintlig kvalitativ forskning, där tio vetenskapliga artiklar valdes ut. Baserat på resultatet kunde slutsatsen dras om att det fanns en brist i sjuksköterskors kunskap om hur de skulle hantera sina egna känslor. Konsekvenserna av att detta kunde påverka patienters omvårdnad negativt och orsakade problem såsom utmattningssymtom för sjuksköterskor.

No description available.

Sjuksköterskans ansvarsområde är stort och slutar inte då en patient avlider utan det inkluderar även omsorg om efterlevande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta efterlevande vid dödsfall inom slutenvården. Den metod som använts för att nå syftet var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Litteratursökningen genomfördes i två databaser samt kompletterades med manuell sökning. Avgränsningar som tidsbegränsning, språk och ålder gjordes och 14 artiklar, som höll tillräcklig kvalité, inkluderades i analysen. Analys resulterade i fyra kategorier; att bli känslomässigt påverkad, att arbetsmiljön påverkar, att vara oförberedd samt att vara professionell. Sjuksköterskor upplevde att bemöta efterlevande var en av de svåraste uppgifter de mötte i sin profession och olika åsikter om hur man är professionell i mötet framkom. Brist på tid och plats påverkade möjligheten till ett omsorgsfullt bemötande liksom känslan av att vara oförberedd och inte veta vad de skall göra. Slutsatsen var att det är viktigt att sjuksköterskan är påläst om vad som hänt med den avlidne och har tid avsatt för att kunna bemöta efterlevande. Det är även av vikt att närvara och delta i situationen för att kunna bygga upp sin erfarenhet och kunskap om att bemöta efterlevande. För att stärka sjuksköterskan i sin roll i mötet med efterlevande kan handledning och att samtala om det som händer vara bra hjälpmedel. Även att besitta kunskap om vilka reaktioner som kan uppstå vid dödsfall kan inge trygghet hos sjuksköterskan. Vidare forskning inom detta område är nödvändigt för att ytterligare belysa komplexiteten i denna situation och vilka behov som finns hos sjuksköterskorna, för att styrka och stödja dem på bästa sätt. / The nurse's area of ​​responsibility is large and does not end when a patient dies but it also includes care for survivors. The purpose of this literature study was to describe the nurses' experiences of meeting survivors in the event of death in the hospital. The method used to achieve the goal was qualitative content analysis with inductive approach. The literature search was conducted in two databases and was supplemented with manual search. Limitations like time limitation, language and age were made and 14 articles that held sufficient quality were included in the analysis. Analysis resulted in four categories; to be emotionally affected, to the working environment, to be unprepared and to be professional. Nurses experienced responding to survivors as one of the most difficult tasks they encountered in their profession and different opinions about how to be professional in the meeting. Lack of time and place influenced the opportunity for a careful response, as well as the feeling of being unprepared and not knowing what to do. The conclusion was that it is important that the nurse is informed of what has happened to the deceased and has time allocated to respond to survivors. It is also important to attend and participate in the situation in order to build up their experience and knowledge of responding to survivors. In order to strengthen the nurse in his role in the meeting with survivors, supervision and talking about what is happening may be helpful tools. Even having knowledge of the reactions that can occur in the event of death can provide safety in the nurse. Further research in this area is necessary to further highlight the complexity of this situation and the needs of nurses, in order to strengthen and support them in the best possible way.

Background: As a nurse, meeting relatives of deceased patients is a complex task. Possessing the knowledge required to be able to deal with everyone in an individualized way is a prerequisite for being able to provide good care to grieving relatives. Relatives express multiple needs and wishes after a death. Among other things the need for a person–centered approach with straightforward and clear communication. Eriksson's theory of care science is the basis for this work, where caring, playing, teaching and compassion is described as a strength in a nurse profession. It also brings up how the nurse practice the rules, laws and regulatory documents. Aim: Is to describe nurses' experiences of treatment towards relatives at the patient's death. Method: The work is done with a general literature review where tencare science articles have been analyzed, of which two were quantitative and seven were qualitative and one were mixed method. Results: The analysis led us to four themes, where the themes were to be present in difficult times, to communicate with relatives, to make room for grief and to be inadequate. Conclusion: As nurses, facing death in their daily work contributes to emotional expressions and at the same time responding to sad, desperate and angry relatives makes the work difficult and emotionally demanding, then it is important that the nurse has the conditions to provide good care.

Bakgrund: I sjuksköterskors omvårdnad och ansvar ingår det att stödja anhöriga i individuella sorgeprocesser vid dödsfall. Enligt riktlinjer ska sjuksköterskor leda omvårdnadsarbete i samverkan med anhöriga. Däremot beskriver anhöriga i tidigare forskning att de upplever bristande bemötande från sjuksköterskor. Enligt anhöriga beror det på en hög arbetsbelastning som kan förhindra möjligheter till ett fullständigt avsked med familjemedlemmar som avlider. Syfte: Att skapa en översikt kring sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med dödsfall. Metod: En allmän litteraturöversikt tillämpades utifrån elva inkluderade artiklar. Totalt inkluderades åtta kvalitativa artiklar, två kvantitativa artiklar och en artikel med mixad metod. Resultat: Det identifierades tre olika teman som besvarade valt syfte. De var: Sjuksköterskors emotionella påverkan vid bemötande, Sjuksköterskors förutsättningar att bemöta anhöriga och Kommunikation vid bemötande. Sjuksköterskor erfor att brist på utbildning och praktisk erfarenhet försvårade bemötande till anhöriga. Ytterligare erfor de att kommunikation var bristfälligt men viktigt i bemötande. Det som ansågs främja bemötande var tillit, god relation och respekt gentemot båda parter. Slutsats: Sjuksköterskors bemötande till anhöriga är bristfälligt. Det framgår att tidsbrist, otillräcklig kunskap och förutsättningar är orsaken till detta. Ett främjande bemötande kan skapas genom att se anhöriga som enheter samt erbjuda tid åt individuella behov de har. / Background: In nurses ‘nursing care and responsibilities it includes of giving support to relatives in their individual bereavement processes in event of deaths. According to the available nurses’ guidelines for nursing they are intended to lead nursing care work in relation with relatives. However, relatives describe in previous research that they can experience a lack of encounter and care from nurses. In accordance with relatives, this may depend on a high workload that can prevent the possibilities of a proper farewell of deceased family members. Aim: To create an overview of nurses ‘experiences when dealing with relatives in connection with deaths. Method: A general literature review was applied based on eleven selected articles. Eight articles were qualitative, two were quantitative and one article containing a mixed method. Results: The three themes that were identified answered the chosen aim. They were: Nurses emotional impact during encounters, Nurses prerequisites of encounters with relatives and Communication during encounters. Nurses experienced a lack of education and practical manners aggravated the encounter with relatives. Relatives’ feelings and experiences affected the feelings nurses experienced. Furthermore, nurses experienced that communication was inadequate but crucial for their’ encounter with the relatives. Trust, good relations, and respect were beneficial regarding both parties. Conclusion: Nurses ‘encounters was inadequate to relatives. It appears that a lack of time, insufficient knowledge, and lack of prerequisites may be the reason behind this. A promoting encounter can be established by seeing relatives as unified units and offering time to individual needs they have.

Bakgrund: Bemötandet är en del av sjuksköterskans ansvar. Sjuksköterskans bemötande påverkar patientens och anhörigas syn på sjukvården. Vid oväntade dödsfall blir ofta situationen komplex. Anhöriga beskriver att de ofta känner sig bortglömda inom sjukvården och att sjuksköterskornas bemötande kan leda till ett onödigt lidande. Examensarbetet utgår från Erikssons vårdvetenskapliga teori samt kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska och ICN:s etiska kod. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med oväntade dödsfall. Metod: I arbetet används allmän litteraturöversikt. Elva artiklar har granskats varav nio var kvalitativa, en kvantitativ och en mixad metod. Resultat: Analysen av artiklarnas resultat ledde fram till fyra olika teman: Hinder i bemötandet, emotionell påverkan, betydelsen av god kommunikation och att skapa förtroendefulla relationer. Slutsatser:Bemötandet av anhöriga vid oväntade dödsfall leder till en inre stress hos sjuksköterskan. Att skapa förtroendefulla relationer är viktigt för att anhöriga ska känna sig trygga. Bristen på resurser och kunskap leder till ett sämre bemötande som sedan påverkar anhörigas sorgeprocess. / Background: The encounter is part of the nurse's responsibility. The nurse's encounter affects the patient's and relatives' view of healthcare. In the case of unexpected deaths, the situation often becomes complex. Relatives describe that they often feel forgotten in healthcare and that the nurses' encounter can lead to unnecessary suffering. The candidate thesis is based on Eriksson's nursing science theory as well as the competency description for registered nurses and ICN's code of ethics. Aim: Is to describe nurses’ experiences in dealing with relatives in unexpected deaths.Method: The work uses a general literature review. Eleven articles have been reviewed, of which nine were qualitative, one quantitative and one mixed method. Results: The analysis of the results of the articles led to four different themes: Obstacles in the encounter, emotional impact, the importance of good communication and creating trusting relationships. Conclusions: The encounter of relatives in the event of unexpected deaths leads to internal stress for the nurse. Creating trusting relationships is important for relatives to feel safe. The lack of resources and knowledge leads to poorer encounter, which then affects the relatives' grieving process.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att anhöriga till patienter som avlidit på sjukhus upplever brister i kommunikation samt emotionellt stöd och önskar mer tid och tillgänglighet. Anhöriga ser problem med att få och ta emot information i en situation som beskrivs som kaotisk, likt en emotionell kris. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter vid möten med anhöriga i sorg vid plötsliga dödsfall. Metod: En allmän litteraturöversikt med en induktiv design. Resultat: I resultatet identifierades fyra teman. Sjuksköterskan menar att relationer och kommunikation var en viktig del kring mötet med anhöriga samtidigt som emotionella reaktioner försvårade situationen. Sjuksköterskans erfarenheter visade att det fanns försvårande faktorer i arbetsmiljön samt bristande kompetens som påverkade möjligheten att ge stöd. Slutsats: Sjuksköterskans möte med anhöriga är en komplex men betydelsefull situation. Sjuksköterskors erfarenheter skiljer sig utefter arbetsmiljö, kompetens och övriga jämförbara förutsättningar. Sjuksköterskorna ser ett behov av feedback och utbildningsmöjligheter inom området. / Background: Previous research shows that families to patients who died a sudden death at a hospital experience insufficient information and emotional support and wish for more time and access regarding emotional support. Families suffer access and to understand information in a situation of emotional chaos and grief. Aim: The aim was to describe nurses' experiences meeting with the next of kin after the sudden death of a loved one. Method: A literature review with an inductive design. Results: Four themes were identified. Nurses mean that relations and communication were important parts of the meeting with the next of kin, at the same time emotional reactions affected the outcome of the situation at hand. Nurses experienced that there were problematic factors in the work environment and a lack of competence which affected the possibility to provide support. Conclusion: Nurses´ meeting with next of kin is a complexed and important situation. Nurses' experiences are different due to work environment, competence and other comparable conditions. Nurses experience a need for feedback and possibilities for education in the subject.

The purpose of this study is to explore professional drug addiction care workers’ attitudes towards harm reduction interventions. The data collection was conducted through digital survey mailed to mangers and staff. In total 73 individuals choose to answer the survey. The biopsychosocial perspective and stigmatization theory were used to theoretically reflect on the results. Most respondents reported positive attitudes towards maintenance treatment, needle exchange programs and overdose prevention with naloxone. The result also shows that the majority of respondents’ have a negative attitude towards injection rooms and decriminalization of drugs for personal use. Moreover, staff with higher education reported more positive attitudes towards maintenance treatment, needle exchange, injection rooms and decriminalization of drugs for personal use. In conclusion, it is important to recognize and spread new developments and evidence-based research regarding harm reduction and decriminalization of narcotics drugs. Based on the respondents’ negative attitudes towards implement injection rooms and decriminalize drugs for personal use, but also the improvement of staffs’ attitudes that present study found it is supposed that neglecting prohibition and showing zero tolerance towards personal use will probably disappear in the future even in Sweden.

Syftet med studien har varit att undersöka varför, hur och med vilket resultat en del sörjande söker professionellt samtalsstöd efter en närståendes död. Som forskningsdesign valdes en kvalitativ deskriptiv studie omfattande halvstrukturerade intervjuer med fem sörjande. Datamaterialet analyserades enligt Tema Analys. Studiens resultat pekar på att deltagarna har upplevt att deras sorg och behov av en längre sjukskrivning i sorgearbetet inte tagits på allvar av varken läkare, försäkringskassan eller arbetsgivare, vilket har orsakat dem onödig stress som försämrat sorgearbetet. Samtalsstödet inom den offentliga vården hos sjukhus, akutmottagning och vårdcentral har upplevts som icke tillfredställande p.g.a. personalens bristande förmåga att bemöta, informera och stödja sörjande.  Man har också upplevt att behandlingsmetoderna inte anpassas efter patienters specifika behov av hjälp utan utifrån politiska krav på lönsamhet och effektivitet. Den KBT-behandling som erbjuds upplevs inte vara lämplig för att kunna bearbeta en komplicerad sorg. Sörjande efterfrågar i stället psykodynamisk kris-/sorgterapi individuellt och/eller i grupp, som de upplevt positivt från privata vårdgivare, men som anses för dyrt. Svenska kyrkans kostnadsfria sorggrupper har också upplevts positivt, men icke troende och de som har en annan tro tvekar inför att söka sig dit. Det finns ett starkt behov av förbättringar inom professionellt samtalsstöd som idag erbjuds sörjande i Sverige. Det vore önskvärt att fler läkare utbildas till psykoterapeuter så att sörjande skulle kunna få både medicinsk och psykoterapeutisk behandling av en och samma person. Detta skulle bidra till ökad trygghet som är positivt i sorgearbete. Införande av den diskuterade diagnosen förlängt sorgesyndrom i det kommande DSM-V och ICD11, skulle förmodligen underlätta för sörjande att få rätt till sjukskrivning och ge enklare tillgång till lämplig och subventionerad samtalsbehandling. Detta skulle kunna bidra till bättre hälsa och snabbare återgång till arbetslivet, vilket är positivt både ur mänskligt såväl som samhällsmässigt perspektiv.

The European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction reports that drug-related deaths have almost tripled in Sweden between year 2006 and 2015. The aim of this study is to elucidate in which ways drug-related mortality is produced and conceptualized as a problem within policy discourse by critically analyzing The National Board of Health and Welfare’s policy proposal “Nationellt utvecklingsarbete för att motverka narkotikarelaterad dödlighet” (2017). Using Bacchi’s poststructural approach to policy analysis “What’s the problem represented to be?”, two problem representations are identified, namely that drug-related mortality is conceptualized as a problem with drugs and drug use in general as well as a problem due to lack of knowledge and information. This is based on underlying assumptions that all illegal drug use is hazardous and that the solution to the drug problem can be obtained by objective knowledge production thus leaving both the practice of gaining knowledge as well as current Swedish drug laws unproblematized. The effects are, to name a few, that proposed policies mainly targets “all people who use drugs” with a focus on providing “more of the same” which in extension overrides the group of high-risk drug users along with a structural understanding of drug-related mortality.