Sverige för en narkotikapolitik som ideologiskt grundar sig i visionen om ett narkotikafritt samhälle, ofta omtalat som nolltolerans. Ett annat synsätt som anammats på flera andra håll i världen, bland annat i Storbritannien, grundar sig i principen om skademinimering. Skademinimering innebär att fokus ligger på att reducera drogernas skadeverkningar snarare än utrota drogerna i sig. Vi hade en hypotes om att nolltoleransen borde kunna skönjas i svensk journalistik då vi upplever att rådande politik inte ifrågasätts i någon större utsträckning. Som jämförelsepunkt ville vi även se hur det såg ut i Storbritannien. Ländernas journalistik representeras av tidningarna Dagens Nyheter och The Guardian. Våra frågeställningar blev således: Vad och hur skrivs det om narkotika i Dagens Nyheter och The Guardian? Återspeglas ländernas narkotikapolitik i journalistiken? Hur? För att besvara den första frågeställningen har vi använt oss av kvantitativ innehållsanalys som metod. Den andra frågeställningen besvarades med hjälp av kritisk diskursanalys. Vår förståelse av begreppen diskurs, ideologi och hegemoni samt den kritiska diskursanalysen har vi främst hämtat från van Dijk, Fiske och Berglez. I resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen kunde vi se att det tycks mer kring ämnet narkotika i Dagens Nyheter än i The Guardian. Det skrivs även mer om konsekvenserna av droganvändning i Dagens Nyheter, samtidigt som det skrivs aningen mer om utlandshändelser i The Guardian. Resultatet från vår kritiska diskursanalys visade att ländernas respektive narkotikapolitiska ideologier i hög utsträckning återspeglades i det undersökta materialet. Resultatet av vår studie leder oss till att dra slutsatsen att medierna till viss del hjälper till att befästa rådande ideologier i folks medvetanden, särskilt vad gäller Sverige.

The aim of this study has been to analyze the current Swedish drug policy discussion in mass media. In the discussion several different dividing lines are drawn up which highlights different standpoints in the drug policy. The study's methodological starting point is qualitative text analysis and analysis from the third dimension which entails that the macrolevel perspective is in focus. The study's theoretical referens frame originates from the problemperspective and the labeling theory. The results are showing that the dividing lines in the discussion are about the different points of view; harm reduction or prohibition. This is connected to the current drug policy debate about a decriminalization and legalization, or if Sweden should continue to keep a prohibition drug policy. In the discussion decriminalization is presented as a solution which would open up for the insertion of new harm reduction strategies, while a prohibition politic is considered to have a preventative effect on the whole population. The drug problems are complex which in turn make them really be about socioeconomical factors, class distinctions, stigmatization and labeling. The conclusion is that we stand before a possible change, that would mean parting from the prohibiton drug policy that is very firmly cemented in our society. The topical drug policy discussion in mass media is dominated by participants that advocate a conversion of the current drug policy which could be seen as an indicator that change is forthcoming. However, at the same time there is unwillingness amongst leading politicians in Sweden to open up for transformation which could amount to the Swedish drug policy to continue to be as it is. / Syftet med denna studie har varit att analysera aktuell svensk narkotikapolitisk debatt i massmedia. I debatten dras ett antal skiljelinjer upp som markerar olika narkotikapolitiska ståndpunkter. Studiens metodologiska utgångspunkt är kvalitativ textanalys och analys ur tredje dimensionen, vilket innebär att makroperspektivet är i fokus. Studiens teoretiska referensram utgår från problemperspektiv och stämplingsteorin.  Resultatet visar på att skiljelinjerna i debatten markeras av de olika synsätten om skademinimering eller prohibition. Detta har ett samband med den pågående narkotikapolitiska diskussionen i massmedia om avkriminalisering och legalisering eller om Sverige ska fortsätta driva en repressiv narkotikapolitik. I den massmediala debatten framställs avkriminalisering som en lösning som skulle kunna öppna upp för införandet av nya skademinimerande insatser, medan en repressiv politik anses ha en preventiv effekt på befolkningen i helhet. Narkotikaproblematiken är komplex, vilket gör att problematiken egentligen tycks handla om socioekonomiska faktorer, klasskillnader, stämpling och stigma.  Slutsatsen är att vi står inför ett eventuellt skifte inom svensk narkotikapolitik, vilket skulle innebära ett avsteg från den repressiva narkotikapolitiken. Den aktuella narkotikapolitiska debatten i massmedia domineras av aktörer som förespråkar en förändring av nuvarande narkotikapolitik, detta skulle kunna ses som en indikator på att en förändring är på gång. Samtidigt finns det en ovillighet bland ledande politiker att öppna upp för en förändring, vilket likväl kan innebära att den svenska narkotikapolitiken fortsättningsvis kommer förbli oförändrad.

The purpose of this study is to explore professional drug addiction care workers’ attitudes towards harm reduction interventions. The data collection was conducted through digital survey mailed to mangers and staff. In total 73 individuals choose to answer the survey. The biopsychosocial perspective and stigmatization theory were used to theoretically reflect on the results. Most respondents reported positive attitudes towards maintenance treatment, needle exchange programs and overdose prevention with naloxone. The result also shows that the majority of respondents’ have a negative attitude towards injection rooms and decriminalization of drugs for personal use. Moreover, staff with higher education reported more positive attitudes towards maintenance treatment, needle exchange, injection rooms and decriminalization of drugs for personal use. In conclusion, it is important to recognize and spread new developments and evidence-based research regarding harm reduction and decriminalization of narcotics drugs. Based on the respondents’ negative attitudes towards implement injection rooms and decriminalize drugs for personal use, but also the improvement of staffs’ attitudes that present study found it is supposed that neglecting prohibition and showing zero tolerance towards personal use will probably disappear in the future even in Sweden.

Hemlösa personer med samsjuklighet sägs vara en av de mest utsatta målgrupperna inom socialt arbete. Då återfall är ett symtom av skadligt bruk och beroende har målgruppen haft betydande svårigheter att leva upp till nykterhetskraven som ställs inom traditionella insatser. Således har insatsen Bostad först tagits fram med en skademinskningspolicy som prioriterar minimering av de risker som är vanliga för målgruppen över nykterhetskrav. Denna uppsats syftar till att undersöka praktiska erfarenheter av det skademinimerande arbetet i bostad först Data samlades in genom en kvalitativ fokusgruppsintervju med fyra socialarbetare som är anställda som Case managers inom ett svenskt Bostad först-projekt. En tematisk dataanalys gjordes med socialkonstruktionism och nyinstitutionell teori som teoretiskt ramverk. Resultaten visade på ett holistiskt synsätt på skadereducering men också att synen på skadereducering varierar starkt beroende på sammanhanget. Det framkom också att de motstridiga principerna om nolltolerans och skademinskning påverkar det professionella samarbetet på flera sätt. / Homeless persons with comorbidity are among the most vulnerable populations within social work. The relapsing nature of substance abuse has been a significant barrier to the traditional treatment/housing programs that build upon abstinence-based policies. Therefore, there has been a shift toward Housing First, a harm reduction policy that prioritizes the minimization of harms over abstinence. This study aims to explore practical experiences with the harm reduction approach within Housing First.Data was collected through a qualitative focus group interview with four employeeswithin a Housing First project in Sweden. The data was analyzed by a thematic analysis with social constructivism and new institutionalism as theoretical frameworks.The results showed a holistic approach to harm reduction but also that the view on harm reduction varies depending on the social context. It was also revealed that the conflicting principles of zero tolerance and harm reduction have affected professionalcollaboration in various ways