No description available.

Community integration is based on the premise that people with disabilities should have opportunities equal to their non-disabled counterparts (Wong & Solomon, 2002). The purpose of this research was to investigate predictors of community integration and the experiences of community integration for vulnerably housed (i.e., housing that falls below standard levels of adequacy, affordability, and suitability (Canadian Mortgage and Housing Corporation, 2008)) women with a history of homelessness. A quantitative study design used data from women participants in the Health and Housing in Transition (HHiT) study in Ottawa, Toronto, and Vancouver at two-time points (i.e., follow-up 2 (N = 217) and follow-up 3 (N = 208)). Furthermore, a longitudinal qualitative study (i.e., baseline (N = 16) and 6-month follow-up (N = 13)) was also conducted with female participants from the Supportive Housing for People with Problematic Substance Use (SHARPE) evaluation study in Ottawa. Participants were interviewed using mapping techniques, neighbourhood walk-along, and semi-structured photo- elicitation methods. Overall, the findings of the studies show that both individual and environmental factors play an important role in community integration. Together, these studies suggest that for formerly homeless women, factors that have the greatest association with community integration are feeling healthy, having social support, partaking in organized activities, receiving greater income support, feeling protected from victimization, and living in high quality apartments and neighbourhoods close to amenities. Implications of these findings for future research and for improving neighbourhood integration of tenants were also discussed.

Bostad Först, en intervention som syftar till att lösa kronisk hemlöshet, har visat sig vara ett framgångsrikt och ekonomiskt hållbart alternativ under de senaste tre decennierna. Men i utvärderingarna nämns sällan erfarenheterna från boende inom Bostad Först och främst påverkan på deras återhämtningsprocess. Tidigare forskning visar att erfarenheterna är mångfacetterade, i varierande grad beroende på ämne och att de ofta motsäger varandra. Detta gäller också för detta forskningsprojekt. De olika upplevelserna berättar om en intervention med medkänsla, sociala interaktioner, en säker och stödjande miljö och en utgångspunkt för förändring, men också en av osäkerhet, kampen mot att hålla sig nykter och hur svårt det är att gå från ett liv på gatorna. Så länge organisationer som utövar Bostad Först kontinuerligt undersöker behoven hos sina boende och ordnar sina servicelager i enlighet med dessa uppfyller interventionen till synes delar av en återhämtningsprocess. / Housing First, an intervention aimed at ending chronic homelessness, has shown itself to be a successful and financially viable alternative during the past three decades. But evaluations seldom mention the experiences from residents of Housing First and the impact it has on their process of recovery. Earlier research shows the experiences to be multifaceted, with varying degrees depending on topic and that they, more often than not, contradict one another. This holds true for this research project as well. The different experiences tell a story of residency of Housing First to be one of compassion, social interactions, a safe and supportive environment and a starting point for change, but also one of insecurity, struggles with staying abstinent and how hard it is to transition from a life on the streets. As long as organizations practicing Housing First continually investigate their residential needs and ranson their service inventory accordingly, the intervention seemingly fulfills the elements of recovery.

Den svenska hemlösheten är ett växande samhälleligt problem. Det finns ingen vedertagengenerell bostadspolitik som avgör hur sociala insatser bör bedrivas för att bekämpahemlösheten. I den här studien har vi valt att titta närmare på en relativt ny insats i relation tillden svenska kontexten vad gäller hemlöshetsfrågor, Bostad först. Sedan ungefär 2010-talethar Bostad först börjat användas i ett antal svenska kommuner som ett försök att motverkahemlösheten och låta personer som befunnit sig i hemlöshet en längre period, ofta medkringliggande problematik, att bli så kallade “bo-redo” och lära sig att sköta en bostad ochbibehålla densamma. Genom att genomföra semistrukturerade intervjuer medyrkesverksamma som har erfarenhet av att arbeta med Bostad först har studien strävat efteratt erhålla en bredare uppfattning och förståelse av hur Bostad först implementerats i Sverige.Datamaterialet består av fyra intervjupersoner varav samtliga har arbetat med, eller är aktuelltverksamma inom Bostad först. I analysen av empirin har vi i första hand utgått frånstigmateori och kunskapsöversikten för att förstå och tolka det insamlade datamaterialet. Avde viktigaste slutsatserna hör att Bostad först med sin kravlöshet och individanpassning tycksvara ett framgångsrikt sätt att bekämpa hemlöshet på för de mest utsatta personerna där andratyper av insatser inte når fram.

Bostad först-verksamheten är inte en isolerade ö I denna studie undersöks och analyseras implementering av Bostad Föst (BF)-modellen utifrån perspektivet av implementeringsteori, genom beskrivningar av intervjupersoner. Studien har genomförts med kvalitativa forskningsmetoder och innefattar tolv semistrukturerade intervjuer med representanter från elva svenska kommuner samt en utredare från Socialstyrelsen.  Resultaten från studien har analyserats och diskuterats utifrån två huvudteman: kärnkomponenter och kompletterande komponenter. Enligt implementeringsteorin av Fixsen et al. (2005) innefattar kärnkomponenter faktorerna som anses vara viktiga inom implementering av modellen. Dessa inkluderar rekrytering av personal, utbildning och kompetensutveckling, kontinuerlig rådgivning och handledning, utvärdering av personal och program, administrativt stöd och systeminterventioner. Kompletterande komponenter innefattar tankeskifte och lokala anpassningar, två viktiga faktorer som identifierats genom vår datainsamling och även stöds av tidigare forskning. Temat belyser faktorer som spelar en viktig roll i implementering av BF-modellen, men inte behandlas tydligt inom implementeringsteorin av Fixsen et al. (2005). Nyckelord: Bostad först-modellen, nationella hemlöshetsstrategin, svenska kommuner, socialtjänst, Socialstyrelsen, implementering, implementeringsteori, domänteori. / The housing first operation is not an isolated island In this study, the implementation of the Housing first (HF) is examined and analysed from the perspective of implementation theory, based on the descriptions from interviewees. The study was conducted using qualitative research methods and includes twelve semi-structured interviews with representatives from eleven Swedish Municipalities and an investigator from the National Board of Health and Welfare. The study results have been analysed and discussed based on two main themes: core components and complementary components. According to the implementation theory of Fixsen et al. (2005), core components include factors that are considered essential for implementing an intervention. Core components include; staff selection, preservice and in service training, consultation and coaching, staff and program evaluation, facilitative administrative supports, and system interventions . Complementary components include mind shift and local adaptations, two significant factors identified through our data collection which are supported by previous research. The theme highlights factors that play an important role in the implementation of the HF, but are not clearly addressed within the implementation theory of Fixsen et al. (2005).  Keywords: Housing first, national homelessness strategy, Swedish municipalities, social services, National Board of Health and Welfare, implementation, implementation theory, domain theory.

Svenska socialförvaltningar styrs kommunalt och innebär olika arbetsmetoder i olika kommuner för de anställda socialsekreterarna. Vidare tillåter det ett brett tolkningsutrymme i deras arbete med hemlösa klienter. För att uppnå ett tillfredsställande resultat i de hjälpinsatser som kan erbjudas krävs det en individanpassad bedömning utifrån de resurser som finns och ett bemötande som skiljer sig för varje enskild individ. Den höga arbetsbelastningen som är ett problem idag beror på olika saker men sju av tio socialsekreterare kan tänka sig lämna socialtjänsten. Syftet med denna undersökning var att utreda vilka förväntningar som finns på yrket samt om det finns rollkonflikter. För att undersöka detta genomfördes intervjuer med åtta socialsekreterare anställda på socialförvaltningen i Skåne län. Det insamlade materialet analyserades inom ramarna av begreppet gräsrotsbyråkrater som definierar statligt anställda myndighetsutövare och begreppet rollkonflikter som beskriver hur individer påverkas av att behöva inta olika roller. Resultatet visade att förväntningarna av det sociala arbetet inte uppfylldes men att det skiljer sig mellan att arbeta inom bostad-först metoder och traditionella handläggande socialsekreterare. / The Swedish social authorities are governed communally and means that social workers in different counties have different working methods. That also means that they have a wide interpretation in their work with homeless clients. In order to achieve a satisfying result in their assistance it requires an individualized evaluation based on the available resources and a treatment which is different for each individual. Today’s problem for socialworkers is a high workload depending on various things but seven out of ten social workers would consider leaving the social services. The purpose of this study was to investigate the expectations of the profession and whether there are role conflicts emerging. To investigate this, interviews were conducted with eight social workers employed in Skåne county, Sweden. The collected material was analyzed within the framework of the concept of street-level bureaucrats that defines state employees exercising authority and the concept of role conflicts which describes how individuals are affected by having to assume different roles. The results showed that the expectations of social work were not met but that it differs between working in the housingfirst method and traditional work of social secretary.

This research was designed to identify primary contributing factors to homelessness as identified by homeless individuals in Riverside County. This research might assist future researchers as well as help to implement treatment services to decrease homelessness. Qualitative data was analyzed to determine contributing factors leading to homelessness as well as the impact of treatment on overcoming barriers essential to obtaining housing. Demographic data was also analyzed based on the sample of individuals interviewed. The results of this study showed that mental health and substance abuse are two main factors which deter stable placement and lead to prolonged homelessness. This study concludes with a discussion of findings and recommendations for further research.

Over 71% of American homeless individuals are adults over 25 years of age, and the numbers are increasing. Approximately 25% of homeless individuals own a companion animal (CA). Because most service providers do not allow CAs within their facilities, the current $60.2 billion dollar national budget for homeless resources may be underutilized or forfeited altogether by homeless adults with a CA. The purpose of this study was to explore community service utilization by homeless adults with a CA through the lens of attachment theory. The research question addressed the lived experiences and perceptions of homeless adults who own CAs regarding community service utilization. This is a qualitative, hermeneutic phenomenological study in which 11 participants were interviewed individually from a semi-structured, researcher created questionnaire. Participants were homeless adults at an emergency shelter in Texas or Oklahoma where their CAs were allowed. Through coding and thematic analysis, 3 themes developed: familial attachment to a CA, a willingness to forego services that do not accommodate their CA, and false belief in their CA as a necessary service provider. The results of this study builds upon the existing body of knowledge regarding homelessness, CAs, and community services as well as informs service provision, education, and policy. Positive social change implications include awareness of the perceptions and beliefs provided by this unique unsheltered sub-population who experienced physical illnesses, trauma, and a close familial bond with their CA. Their lived experiences are key indicators for community service providers and governmental organizations consideration in reference to budgeting allocations and future research.

No description available.

Boendestöd är en framgångsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det här är en jämförande studie baserad på intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet är att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehåller. Varför är det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad är det som rättfärdigar indelningen i de två grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet är analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framväxt och teorier om socialkonstruktivism. Resultatet visar att kategoriseringen kan ha med vilket fokus boendestödet får och att boendestöd för missbrukare inriktas mot att missbrukaren skall klara sitt eget boende utan att vräkas. Dessutom finns det ett indirekt tvång inbyggt i boendestödet för missbrukare vilket inte återfinns i arbetet med de psykiskt funktionshindrade. Avslutningsvis är det möjligt att peka på att indelningen medför betydande konsekvenser för missbrukarna i jämförelse med övriga psykiskt funktionshindrade även om grunden för beslutet kring kategoriseringen är osäker. / Daily life support is a key success factor in efforts to support vulnerable groups in managing their own living and this is certainly true for addicts. This is a comparative study based on interviews with six daily supporters who work with addicts and six daily supporters who are working with mentally disabled clients. The purpose is to examine their experiences and their perceptions of what the work contains. What justifies the separation of the two groups and what are the consequences for the clients and for the professionals who work with daily life support for the two groups? The result is analyzed with earlier research in the area of daily life support, research concerning the development of professions and theories of social constructivism. The result shows that the categorization may has to do with the focus of the work with living support and that the daily living support for addicts often is directed towards the addicts ability to manage their own accommodation without risking the tenants to be evicted. In addition, the categorization implicates for addicts in terms of the existence of an indirect constraint embedded in the work of daily life support for addicts which is not found in the work of the mentally ill clients. Finally, it is possible to point to a significant difference in terms of consequences for the addicts in relation to the mentally ill group even if the base for the decision of categorization may be uncertain.