Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa uppfattningar och erfarenheter hos personal inom Socialtjänsten i Stockholms stad och Stockholms Stadsmission vid val av klienter till projektet Bostad först. Syftet var även att se om projektet kan ha påverkat synen på hemlösa personer med missbruksproblematik. Studien utgick från en hermeneutisk utgångspunkt som bygger på sex semistrukturerade intervjuer med personal, som arbetar med klientarbete. Det teoretiska perspektiv som valdes för att analysera resultatet var människovårdande organisationer och Lipskys teori Street-Level Bureaucracy. Resultatet visar på att personalen uppfattar att missbruksproblematik, psykisk problematik, individuella faktorer och de ökande krav som finns i samhället är orsaker till hemlöshet. Det urval som görs av klienter till Bostad först bygger på att klienten inte har tillgång till den vanliga bostadsmarknaden, ett aktivt missbruk och har haft många insatser från Socialtjänsten. Det framkom även hos personalen att de klienter som väljs ut är de som anses kunna lyckas i projektet. Inom de professionellas verksamhet kan en förändrad syn på hemlöshet ha skett, i och med att personer som bor i träningslägenheter får bo kvar vid återfall i missbruk.

Den svenska hemlösheten är ett växande samhälleligt problem. Det finns ingen vedertagengenerell bostadspolitik som avgör hur sociala insatser bör bedrivas för att bekämpahemlösheten. I den här studien har vi valt att titta närmare på en relativt ny insats i relation tillden svenska kontexten vad gäller hemlöshetsfrågor, Bostad först. Sedan ungefär 2010-talethar Bostad först börjat användas i ett antal svenska kommuner som ett försök att motverkahemlösheten och låta personer som befunnit sig i hemlöshet en längre period, ofta medkringliggande problematik, att bli så kallade “bo-redo” och lära sig att sköta en bostad ochbibehålla densamma. Genom att genomföra semistrukturerade intervjuer medyrkesverksamma som har erfarenhet av att arbeta med Bostad först har studien strävat efteratt erhålla en bredare uppfattning och förståelse av hur Bostad först implementerats i Sverige.Datamaterialet består av fyra intervjupersoner varav samtliga har arbetat med, eller är aktuelltverksamma inom Bostad först. I analysen av empirin har vi i första hand utgått frånstigmateori och kunskapsöversikten för att förstå och tolka det insamlade datamaterialet. Avde viktigaste slutsatserna hör att Bostad först med sin kravlöshet och individanpassning tycksvara ett framgångsrikt sätt att bekämpa hemlöshet på för de mest utsatta personerna där andratyper av insatser inte når fram.

Hemlösheten i Sverige ökar och problemet är som störst i storstadsregionerna. I Malmö är den vanligaste arbetsmodellen för att motverka hemlöshet den så kallade trappstegsmodellen, som syftar till att steg för steg träna hemlösa att klara av ett eget boende. Detta genomförs rent praktiskt genom att hemlösa placeras i och flyttas mellan olika tillfälliga boendelösningar som villkoras genom exempelvis krav på nykterhet eller deltagande i behandling. Ett nytt initiativ i arbetet mot hemlöshet har dock införts i staden, en modell som kallas Bostad först. I denna modell erbjuds hemlösa med en psykosocial problematik en permanent boendelösning utan krav på nykterhet eller behandling. I denna studie presenteras yrkesverksamma socialarbetares syn på de olika modellerna samt vilka för- och nackdelar dessa innebär för deras arbetssituationer. Resultaten visar att socialarbetarnas arbetssituationer skiljer sig väsentligt på flera punkter. En summerande slutsats är dock att socialarbetarna är eniga i fråga om att de inte anser att en metod behöver utesluta en annan. / Homelessness in Sweden is increasing and the problem is mostly confined to the big city regions. In Malmoe the most common work model for counteracting homelessness is the so called staircase model, which step by step trains homeless people to be housing ready. Homeless people is placed in and moved about amongst different short sighted housing solutions with the conditions of for example sobriety or participation in treatment. A new initiative in the work against homelessness is however being introduced in the city, a model that goes by the name Housing first. According to this model, homeless people with psychosocial problems is offered a permanent housing solution without any conditions of sobriety or participation in treatment. I this study, the social workers views on the different models are presented, as well as the up and downsides these have on the workers work situations. The results show that the social workers work situations are substantially different. A summarizing conclusion is however that the social workers are unanimous in the belief that one method does not have to rule out another.

Bostad först-verksamheten är inte en isolerade ö I denna studie undersöks och analyseras implementering av Bostad Föst (BF)-modellen utifrån perspektivet av implementeringsteori, genom beskrivningar av intervjupersoner. Studien har genomförts med kvalitativa forskningsmetoder och innefattar tolv semistrukturerade intervjuer med representanter från elva svenska kommuner samt en utredare från Socialstyrelsen.  Resultaten från studien har analyserats och diskuterats utifrån två huvudteman: kärnkomponenter och kompletterande komponenter. Enligt implementeringsteorin av Fixsen et al. (2005) innefattar kärnkomponenter faktorerna som anses vara viktiga inom implementering av modellen. Dessa inkluderar rekrytering av personal, utbildning och kompetensutveckling, kontinuerlig rådgivning och handledning, utvärdering av personal och program, administrativt stöd och systeminterventioner. Kompletterande komponenter innefattar tankeskifte och lokala anpassningar, två viktiga faktorer som identifierats genom vår datainsamling och även stöds av tidigare forskning. Temat belyser faktorer som spelar en viktig roll i implementering av BF-modellen, men inte behandlas tydligt inom implementeringsteorin av Fixsen et al. (2005). Nyckelord: Bostad först-modellen, nationella hemlöshetsstrategin, svenska kommuner, socialtjänst, Socialstyrelsen, implementering, implementeringsteori, domänteori. / The housing first operation is not an isolated island In this study, the implementation of the Housing first (HF) is examined and analysed from the perspective of implementation theory, based on the descriptions from interviewees. The study was conducted using qualitative research methods and includes twelve semi-structured interviews with representatives from eleven Swedish Municipalities and an investigator from the National Board of Health and Welfare. The study results have been analysed and discussed based on two main themes: core components and complementary components. According to the implementation theory of Fixsen et al. (2005), core components include factors that are considered essential for implementing an intervention. Core components include; staff selection, preservice and in service training, consultation and coaching, staff and program evaluation, facilitative administrative supports, and system interventions . Complementary components include mind shift and local adaptations, two significant factors identified through our data collection which are supported by previous research. The theme highlights factors that play an important role in the implementation of the HF, but are not clearly addressed within the implementation theory of Fixsen et al. (2005).  Keywords: Housing first, national homelessness strategy, Swedish municipalities, social services, National Board of Health and Welfare, implementation, implementation theory, domain theory.

Svenska socialförvaltningar styrs kommunalt och innebär olika arbetsmetoder i olika kommuner för de anställda socialsekreterarna. Vidare tillåter det ett brett tolkningsutrymme i deras arbete med hemlösa klienter. För att uppnå ett tillfredsställande resultat i de hjälpinsatser som kan erbjudas krävs det en individanpassad bedömning utifrån de resurser som finns och ett bemötande som skiljer sig för varje enskild individ. Den höga arbetsbelastningen som är ett problem idag beror på olika saker men sju av tio socialsekreterare kan tänka sig lämna socialtjänsten. Syftet med denna undersökning var att utreda vilka förväntningar som finns på yrket samt om det finns rollkonflikter. För att undersöka detta genomfördes intervjuer med åtta socialsekreterare anställda på socialförvaltningen i Skåne län. Det insamlade materialet analyserades inom ramarna av begreppet gräsrotsbyråkrater som definierar statligt anställda myndighetsutövare och begreppet rollkonflikter som beskriver hur individer påverkas av att behöva inta olika roller. Resultatet visade att förväntningarna av det sociala arbetet inte uppfylldes men att det skiljer sig mellan att arbeta inom bostad-först metoder och traditionella handläggande socialsekreterare. / The Swedish social authorities are governed communally and means that social workers in different counties have different working methods. That also means that they have a wide interpretation in their work with homeless clients. In order to achieve a satisfying result in their assistance it requires an individualized evaluation based on the available resources and a treatment which is different for each individual. Today’s problem for socialworkers is a high workload depending on various things but seven out of ten social workers would consider leaving the social services. The purpose of this study was to investigate the expectations of the profession and whether there are role conflicts emerging. To investigate this, interviews were conducted with eight social workers employed in Skåne county, Sweden. The collected material was analyzed within the framework of the concept of street-level bureaucrats that defines state employees exercising authority and the concept of role conflicts which describes how individuals are affected by having to assume different roles. The results showed that the expectations of social work were not met but that it differs between working in the housingfirst method and traditional work of social secretary.

Boendestöd är en framgångsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det här är en jämförande studie baserad på intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet är att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehåller. Varför är det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad är det som rättfärdigar indelningen i de två grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet är analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framväxt och teorier om socialkonstruktivism. Resultatet visar att kategoriseringen kan ha med vilket fokus boendestödet får och att boendestöd för missbrukare inriktas mot att missbrukaren skall klara sitt eget boende utan att vräkas. Dessutom finns det ett indirekt tvång inbyggt i boendestödet för missbrukare vilket inte återfinns i arbetet med de psykiskt funktionshindrade. Avslutningsvis är det möjligt att peka på att indelningen medför betydande konsekvenser för missbrukarna i jämförelse med övriga psykiskt funktionshindrade även om grunden för beslutet kring kategoriseringen är osäker. / Daily life support is a key success factor in efforts to support vulnerable groups in managing their own living and this is certainly true for addicts. This is a comparative study based on interviews with six daily supporters who work with addicts and six daily supporters who are working with mentally disabled clients. The purpose is to examine their experiences and their perceptions of what the work contains. What justifies the separation of the two groups and what are the consequences for the clients and for the professionals who work with daily life support for the two groups? The result is analyzed with earlier research in the area of daily life support, research concerning the development of professions and theories of social constructivism. The result shows that the categorization may has to do with the focus of the work with living support and that the daily living support for addicts often is directed towards the addicts ability to manage their own accommodation without risking the tenants to be evicted. In addition, the categorization implicates for addicts in terms of the existence of an indirect constraint embedded in the work of daily life support for addicts which is not found in the work of the mentally ill clients. Finally, it is possible to point to a significant difference in terms of consequences for the addicts in relation to the mentally ill group even if the base for the decision of categorization may be uncertain.

The number of people that are categorized as being homeless in the Swedish society are increasing. This might be an indication that the methods being used today shows not to be working efficient enough. A group of researchers connected to the University of Lund are now in a process to spread new workingmethods against the problems with homelessness in Sweden. Their goal is to completely erase homelessness as a social problem. This new method of working is distinctively different from the one currently beeing used. The main idea is that a person is to be given a place to live before any other efforts and treatments are being given to them. Because of the differences between the models there is a need of inspiering and committed people with knowledge about issues avolving homeless people and the problems that comes with being homeless. In this essay we have chosen to focus on these inspiering people and what their drive to spread social inventions might evolve in. Often there is a strong case of following the path of the work that has always been used wich is familiar. This often leads to a struggle for the policyentrepreneurs in which they have to persuade the public to try a new solution to the problem. The personal connections an entrepreneur has plays an important part in the process of spreading the word about a new policy. Preservation and a set mind is required of an entrepreneur.

Syftet med studien är att undersöka metoden Bostad först ur professionens perspektiv för att bedöma dess effektivitet i att bekämpa hemlöshet i Sverige jämfört med den tidigare metoden Bostadstrappan. Genom att använda en kvalitativ metod, baserad på semistrukturerade intervjuer och en induktiv ansats, har studien undersökt implementeringen av Bostad först i svensk kontext.  Resultaten av studien betonar professionens erfarenheter och insikter, vilket ger en mer nyanserad förståelse av hur Bostad först påverkat arbetet mot hemlösheten. Genom att fokusera på professionella bedömningar och upplevelser av implementeringen strävar studien efter att öka förståelsen för framgångsfaktorer och eventuella områden där förbättringar kan göras. Implementeringsprocessen analyseras med hjälp av CFIR-modellen, vilken betonar fem huvudkomponenter: interventionen, yttre miljön, inre miljön, individerna och processen vid implementeringen. Studien framhäver att politisk likgiltighet och samhällets fördomar mot hemlösa utgör hinder för Bostad först metoden. Samtidigt understryker den betydelsen av relationsbyggande och den förändrade fokuseringen på individens självbestämmande.  Slutsatserna pekar på att Bostad först erbjuder ett lovande alternativ genom att tillhandahålla permanenta boenden utan krav på individerna. Utmaningar inkluderar samhällets fördomar, behovsanpassning av metoden och den strukturella bristen på tillgängliga bostäder. Framgångsrik implementering kräver en holistisk strategi som integrerar politiska, sociala, ekonomiska och organisatoriska aspekter. I en bredare kontext väcker studien frågor om huruvida Bostad först och den traditionella Bostadstrappan adresserar de strukturella bristerna i samhällets bostadsförsörjningssystem. Trots utmaningarna anses Bostad först erbjuda en mer stabil långsiktig lösning och ökad självständighet för individer, även om utmaningarna kvarstår att lösa på systemnivå.

This study aims to find out how the way out of homelessness can look and be experienced and in what way persons with experience of being homeless might think about our society´s different solutions to this problem. The study is based on five half-structured qualitative interviews with persons who have experience of being homeless. The theoretical perspectives used to analyze the empirism are “Stages of Change” and “The Process of Role Exit”, both dealing with changing processes. Our results show that the way out of homelessness can be long and very hard to achieve, and the change in housing situation can be either a process towards a more and more stable housing or through an opportunity that suddenly appears. Another result shows that people with the experience of being homeless can be negative to the solutions offered by our society but be positive to the idea of Housing First. One conclusion is that a housing of your own can mean more for the individual than just somewhere to sleep. To have a housing of your own can lead to personal development such as trying to get rid of one´s addiction or get better relations with one´s family.

Our main aim with this study is to shed a light over the social workers opinions about what they believe will be the consequences of introducing Housing First in the city of Stockholm. We wanted to examine the social workers perceptions about how Housing First could change their client’s autonomy and justice. Therefor we accomplished five qualitative interviews with social workers. We analyzed our empirical material with the theoretical terms; justice, autonomy and intern role-conflict. The results and analysis showed that the social workers considered that their client’s autonomy and justice increases by the Housing First model. We also found that Housing First seems to reduce the social workers intern role-conflict. We found that the reason might be that they do not have to choose between different expectations in the same extent as when they work with the continuum of care model. The result also showed that the social workers believed that the more independent the clients are towards the social services and the social workers demands, the more dependent the clients become towards the social workers, by the means of motivation work.