Denna studie har för avsikt att beskriva och analysera ombildningskonsulters yrkesutövande. Detta genom att undersöka vilka principer som styr deras arbete utifrån Eliot Freidsons (2001) tre institutionella logiker; fri marknadslogik, byråkratisk logik samt professionell logik. För att få en rättvis uppfattning ingår både kritiska och förespråkande källor i studien. Genom intervjuer, internetbaserade källor, artiklar samt publikationer har ombildningskonsultens arbete analyserats och via insamlad empirisk data har ombildningskonsultens arbete placerats i Eliot Freidsons teoretiska modell. Detta möjliggör en vidare förståelse av ombildningskonsulters yrkesutövande. Studien visar på att yrkesgruppen främst verkar inom marknadslogiken på grund av den öppna, men samtidigt krympande marknaden. Inslag från de andra logikerna finns dock i form av krav på reglering samt utbildning. Studien ska ge oss en vidare och objektiv förståelse för ombildningskonsulter som yrkesgrupp.

Svensk förskola står inför stora utmaningar gällande kompetensförsörjningen. Allt för få söker sig till förskollärarutbildningen, samtidigt som det finns krav på att enbart förskollärare – och inte förskolans andra yrkeskategori barnskötare – kan få tillsvidaretjänster. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur barnskötarelever konstruerar och förhåller sig till den bild av barnskötarprofessionen som konstrueras i utbildningspolitiska dokument, och om den lokala aktören, Norrköpings kommun, på utbildningsfältet och deras logik och strategi. Studien tar avstamp i Foucaults styrningsmentalitetsteori, i den nyinstitutionella teorins logikbegrepp, och i socialkonstruktivistiska perspektiv som kontextualiserar samhället inom nyliberalismens logik. Studien är kvalitativ och består av intervjuer och dokumentanalys. Analysen visar att barnskötarutbildningen och barnskötarprofessionen konstrueras i speglingen mot förskollärarutbildningen- och professionen, vilket innebär att barnskötare tillskrivs lägre status. Konstruktionen av barnskötare sker även genom att det värde som professionen traditionellt har kopplats till – omsorg – ges mindre och mindre utrymme i utbildningspolitiska dokument, samtidigt som de värden som förskollärarprofessionen kopplas till – utbildning och lärande – får större utrymme. Analysens huvudsakliga poänger visar att Norrköpings kommun rymmer flera logiker som konkurrerar med varandra, och att elever på barnskötarutbildningen har en annan logik och strategi. Det finns en distinkt diskrepans mellan logikerna, både de som förmedlas av respektive aktör, men också inom respektive aktör. På så vis framträder flera olika bilder som inte hänger ihop – ologiska logiker.

Titel: Lyxvarumärkens identitetskris i digitaliseringen: en studie som skapar förståelse för hur varumärken hanterar olika logiker som samexisterar på marknaden. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Josefin Eriksson och Josefine Gustafsson Handledare: Signe Jernberg och Peter Edlund Datum: 2019 - juni Syfte: Vårt syfte med den här uppsatsen var att förstå hur företagen hanterar olika logiker som samexisterar på marknaden vid varumärkesbyggande. Vi ville se hur varumärken tar sig an förnyelse på marknaden och hur de arbetar för att inte tappa sin tradition i varumärkesidentiteten. Metod: För att besvara syftet har vi utgått från en semiotisk innehållsanalys av bilder på utvalda varumärkens Instagramkonto för att se hur de hanterar den nya eran av digitalisering och ny logik gällande synlighet samt tillgänglighet. Resultat & slutsats: Det finns olika reaktioner i hur varumärken väljer att hantera den nya marknadslogiken, samtliga utvalda varumärken har anpassat sig i nivå av att skaffa ett Instagramkonto men sedan ser appliceringen och engagemanget olika ut, vilket resulterar i hur väl varumärket lyckats att hantera den nya logiken. Uppsatsens bidrag: Vårt teoretiska bidrag landar i att skapa mer förståelse om varumärkens hantering av motstridiga logiker som samexisterar på marknaden och hur de arbetar för att bibehålla sin varumärkesidentitet. Vår forskning visar på att, hur ett företag hanterat olika logiker för att bibehålla varumärkesidentiteten beror på hur öppet företaget är för att influeras av en ny logik. Ett sätt att hantera olika logiker som samexisterar på marknaden i varumärkesbyggande är genom att behålla det viktigaste i sin traditionella logik och anpassa den med en detalj från den nya logiken, för att på så vis inte tappa varumärkesidentiteten. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning kan göras utifrån ett kundperspektiv för att undersöka hur kunder och allmänheten uppfattar motstridiga logikers påverkan på varumärkesidentiteten. Ett annat intressant forskningsförslag är att utveckla vår studie genom att göra en liknande studie men med ett annat empiriskt exempel eller andra lyxvarumärken för att utveckla kunskapen över hur andra företag hanterar varumärkesidentiteten när olika logiker samexisterar.Nyckelord: Varumärkesidentitet, varumärken, institutionella logiker, konkurrerande logiker / Title: Luxury brands identity crises in the digital age: A study that brings understanding about how brands handle different logics that coexist in the market. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Authors: Josefin Eriksson and Josefine Gustafsson Supervisors: Signe Jernberg and Peter Edlund Date: 2019 - june Aim: Our aim for this study was to understand how firms manage different logics that coexist in the marketplace when building a brand. We wanted to see how brands take on new logics in the market and how they work to not lose their tradition in the brand identity. Method: To answer our purpose, we have based our study on a qualitative semiotic content analysis of images at the Instagram profiles of selected brands to see how they manage the new era of technology and the new logic of visibility and availability. Results & Conclusion: There are various reactions from the brands regarding in how they choose to manage the new market logic. All selected brands have adapted to the level of getting an Instagram account, however, the application and the commitment looks different, which results in how well the brand has managed to handle the new logic. Contribution of the thesis: Our theoretical contribution is to create more understanding of the brand’s management of different logics that coexist in the market and how they work to maintain their brand identity. Our study shows that, how a company handle different logics to maintain the brand identity depends on how open the company is to be influenced by another logic. One way to handle different logics that coexist on the market when building a brand, is to maintain the most important detail in the traditional logic and adjust it with a detail from the new logic, to prevent from losing the brand identity. Suggestions for future research: Future research can be done from a customer perspective to investigate and receive information over how customers and the public perceive the conflicting logic’s influence on brand identity. It would also be interesting to develop our study with doing a similar study, but with another empirical example or other luxury brands to develop knowledge within how other companies handle different logics when building a brand. Key words: Brand identity, Brands, Institutional logics, Competing logics

Organisationskultur anses vara en viktig faktor till en organisations framgång. Beroende på vilken organisationsform organisationen yttrar sig i innefattar detta vissa skillnader, privata och offentliga organisationer är exempel på detta. Dessa organisationsformer karaktäriseras av olika institutionella logiker innefattande eventuellt motstridiga element. Organisationer som inkorporerar element från båda logikerna har blivit allt vanligare. Av denna anledning anses det relevant att förstå hur ledningen i hybridorganisationer, det vill säga organisationer som karaktäriseras av både privat och offentlig logik hanterar eventuella motstridigheter i arbetet med sin organisationskultur.  Genom en kvalitativ forskningsmetod med en induktiv ansats intervjuades ledningen i en relevant organisation. Studiens resultat identifierade de tre motstridiga elementen politik, syfte och lagstiftning, vilket ledningen hanterade via strategierna, att skapa långsiktighet, identifiera gemensamma mål, anpassa kompetens samt främja relationer. Syftet med strategierna är att främja förståelse och samarbete för att kunna arbeta mot gemensamma mål.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika institutionella logiker påverkar yrkesverksammas arbete med våldsutövande män. Totalt sex yrkesverksamma inom antingen Socialtjänsten, Kriscentrum eller Frivården intervjuades i semistrukturerade intervjuer. Som teoretisk utgångspunkt applicerades teorin om institutionella logiker, materialet analyserades sedan med hjälp av grundad teori. Resultatet i arbetet visade på två framträdande gemensamma logiker från samtliga intervjupersoner som vi valt att benämna alliansbyggande och konfrontation. Däremot fanns det skillnader i hur dessa institutionella logiker uttrycktes i de olika verksamheternas praktiska arbete med våldsutövande män. Vidare analyserar vi mot slutet av arbetet att alliansbyggande och konfrontation kan grunda sig i en gemensam professionell logik inom området Socialt arbete. Vi diskuterar också kring orsaker och konsekvenser som de gemensamma logikerna kan leda till beroende på de organisatoriska förutsättningarna. Arbetet avslutas med vår slutsats, en kritisk reflektion och förslag till vidare forskning.

Sports clubs today are exposed to multiple, sometimes contradictory, forces and expectations. This study is about sports coaches and their problems with and experiences of multiple institutional logics in Swedish sports. The aim of the study was therefore to provide further knowledge about the relationship between sports coaches’ leadership and institutional complexity. The study focused on the context of football in northern Sweden. The research questions that were examined were about institutional pressures, legitimacy, institutional logics, sports clubs’ impact and coaches’ strategies to manage institutional complexity. The data was collected through the means of qualitative interviews with 12 active football coaches. The results showed that the football coaches experience multiple institutional pressures and legitimacy claims. The coaches engage with 4 different coexisting institutional logics depending on the situation. Despite the fact that the institutional complexity is institutionalized in the context, it is sometimes viewed as problematic due to lack of control and support by the sports clubs. This indicated that the coaches are relatively autonomous and free to plan the activities as they wish and pursue the goals they see appropriate. Furthermore, the sports clubs have an important role in helping the coaches manage the institutional complexity and provide guidelines.

Den svenska skolan har genomgått drastiska förändringar de senaste decennierna. New PublicManagement-idéerna som trädde in i den offentliga sektorn under tidiga 90-talet innebar förändringari strukturer och processer, bland annat inom skolan i syfte med att ersätta professionell egenkontrollmed management i hopp om att skapa kontrollerbarhet och effektivitet. De nya idéerna som infördesersatte inte de gamla styrningsmodellerna. Det blev istället mycket av allt vilket benämns sominstitutionell trängsel. Flera forskare poängterar att som följd av detta har skolaktörerna ett komplextsammanhang att förhålla sig till, då det råder flera styrningslogiker. Då vi intresserar oss av hur dessalogiker påverkar skolaktörernas arbete har vi utfört en mindre fallstudie på en kommunal skola. Syftetmed studien är att få kunskap om vilka institutionella logiker som synliggörs när skolaktörer talar omsitt arbete och vad samexistensen av flera styrningslogiker inom skolan gett för påverkan förskolaktörernas vardagliga arbete. Resultatet visar på att tre institutionella logiker synliggörs -marknadslogik, byråkratisk logik och profession. Deras påverkan på skolaktöreras arbete tas i uttrycki bland annat en stramare budget att förhålla sig till, större krav på marknadsföring av skolan,upplevelser av minskade möjligheter att fatta beslut och påverka och ökat dokumentationsarbete.Krockarna som uppstår mellan styrningslogikerna orsakar i sin tur stress hos skolaktörerna. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

This study is meant to analyse the purpose of reorganizing cultural activities within the municipal political and management organization, how such a procedure progresses, and to which extend the organizational location reflects the role of cultural activities in the municipal. To depict the procedure of reorganizing cultural activities in the municipal organization I used qualitative content analysis. When I analyse the role of culture and why the reorganization was made I used idea analysis with ideal types as a tool to contrast different reasons for the reorganization. The ideal types I used was Thomson and Svenssons institutional logics and Dorte-skot Hansens cultural-political rationalities. I came to the conclusion that the sources I have used, documents of public decisions, does not include cultural-political motivations for the reorganization, though it includes motivations about organizational location. On the other hand I received an overview of the procedures progression in Forshaga municipal.

The Swedish Army has seen many changes over the last thirty years and the role of the officer has had to adapt accordingly. Previously, officers at the Skaraborg Regiment began their careers as instructors of conscripted soldiers. As they progressed, they would typically become staff officers. In their formative years, their duties were centred on life in both the field and in the barracks with day-to-day contact with soldiers and other officers. At this level, an officer’s role would be to prepare and train conscripted soldiers for “the demands of war” based on the military logic. If this stage in the officer’s career went well, they would then progress towards administration and management. Taking the place of the barracks and the field, the workplace became headquarters and offices. There would be less contact with conscripted soldiers but instead there would be more interaction with fellow staff officers and civil servants - along with a greater emphasis on the understanding of law, regulations and rules. This part of the officer’s career was based on the civil service logic.    Today, the officer is a manager and employer of both professional soldiers and other officers. It is necessary for them to assume these roles early on in their career. This means that during their formative years they must be ready for changes between training for combat and working in an office; between leading units and following regulations. The officer of today is forced to live in two institutional logics that are totally disparate. Successful platoon and company commanders of today’s army must be fluid between the military logic and the civil service logic: as seamlessly as swapping weapons for pens.    In their daily lives, the military logic and the civil service logic are coupled. The platoon and company commanders of today live in the two institutional logics on a day-to-day basis. But there are conflicts of interest between the two that need to be addressed. The platoon and company commanders of today haven’t the time to work as much in the military logic as they have been able to in the past because the civil service logic takes up much of their time. It’s a little like the police often complaining that they are unable to get out on the beat as they are too busy filling out paperwork.   In order to meet a changed threat to national security, the Swedish Armed Forces wishes to increase the numbers of army brigades and recreate an army division. In order to staff this larger organisation, with its larger need of officers at brigade and division level, the requirement of the Swedish Armed Forces is to accelerate officers’ careers in order to meet demand. This is all well and good, but the challenge for platoon and company commanders still remains that it is essential that they gain enough experience and knowledge in order to become good enough leaders. Their skills must be good enough to lead and train platoons and companies thoroughly, whilst at the same time prepare themselves for battalion, brigade and divisional levels.   The purpose of this study is to increase the understanding of platoon and company how the clash of logics impacts the platoon and company commanders at the Skaraborg Regiment. The study is concluded by suggestions to the Swedish Armed Forces and to the Skaraborg Regiment to meet the growing challenges of the platoon and company commanders.

Sammanfattning Examensarbete i redovisning och finansiering för Civilekonomprogrammet, 4FE17E – VT2020    Titel: Prestationsutvärderingens avspegling av institutionella logiker – En studie i revisionsbranschen Inledning: Kunskap om institutionella logiker är aktuellt för att förstå sig på en organisations agerande. Inom revisionsbranschen återfinns två institutionella logiker, vilka har möjlighet att ge en fingervisning om framtida vägval inom en föränderlig bransch. Det återfinns däremot en avsaknad av metodverktyg för att identifiera institutionella logiker i nutid. Syfte: Studiens syfte är att bedöma utvärderingsprocessens potential som verktyg för att identifiera befintliga institutionella logiker i en organisation samt beskriva hur dessa manifesterar sig irevisionskontexten. Metod: Genom en deduktiv ansats har idealtyper för såväl den professionella som den kommersiella logiken formats, dessa har därefter studerats empiriskt genom en intervjustudie angående utvärderingsprocessen. Utifrån resultatet i den empiriska studien sker en bedömning av utvärderingsprocessens potential som verktyg. Slutsats: Resultatet påvisar att båda logikerna är närvarande hos individer i urvalet. Revisorer med störst möjlighet att påverka utvärderingens innehåll tenderar att vara mer kommersiella, vilket influerar utvärderingen av medarbetare. Utvärderingsprocessen som verktyg visade potential då vi lyckats identifiera institutionella logiker på individnivå. Begränsningar återfanns även i form av svårigheter att identifiera institutionella logiker på organisationsnivå. Därmed uppmanar vi till vidare utveckling av verktyget samt en diskussion gällande användandet av logikbegreppet på en organisationsnivå. / Abstract Degree Project in Accounting and Corporate Finance, The Business Administration and Economics Programme, 4FE17E – VT2020 Title: The identification of institutional logics through performance evaluations – A study within the auditing industry   Introduction: Knowledge about institutional logics is current to understand an organizations behavior. Within the auditing industry two institutional logics are found, which has the possibility to predict the future choices within a changeable industry. However, there is a current lack of tools of methods to identify present institutional logics.   Purpose: The purpose of the study is to assess the potential of performance evaluation as a tool to identify existing institutional logics within an organization and describe how these manifests themselves in the audit context.   Method: Through a deductive approach ideal types for both the professional and the commercial logic have been formed, these have been studied through an interview study regarding the evaluation process. Based on the results of the empirical study, an assessment of the potential of the evaluation process as a tool is made.   Conclusions: The result shows that both logics are present within individuals in the sample. Auditors with the most influential power to affect the content of the evaluation tend to be more commercial, which influences the evaluation of employees. The evaluation process as a tool showed potential as we succeeded in identifying institutional logics at an individual level. Limitations were also found within the form of difficulties in identifying institutional logics at an organizational level. We therefore encourage further development of the tool and a discussion regarding the use of institutional logics as a concept on an organizational level.