<p>Den här uppsatsen undersöker, utifrån en beskrivande idéanalys, <em>hur</em> begreppet nivågruppering har använts över tid i läroplanerna Lgr-1962, Lgr-1969, Lgr-1980 och Lpo-1994 samt förarbetena SOU 1961:30, SÖ-1967, SÖ-1978, SOU 1992:94. Med <em>hur</em> avser vi att eftersöka argument som talar <em>för</em>/<em>mot</em> nivågruppering generellt men även specifikt <em>för</em>/<em>mot</em> organisatorisk nivågruppering (utanför den heterogena klassens ram) samt <em>för/mot</em> pedagogisk nivågruppering (inom klassens ram).<strong> </strong>I läroplanerna och förarbeten till dessa eftersöks även om nivågruppering förespråkas eller avstyrks, samt vem som anses dra nytta av nivågrupperingen det vill säga läraren eller eleverna.</p><p>Undersökningen byggs på tidigare forskning kring nivågruppering och de vanligast förekommande argumenten <em>för </em>respektive <em>mot </em>som uppträder däri. Utifrån dessa argument görs ett analysschema men undersökningen omfattar även argument som inte uppträder i forskningsgenomgången.</p><p>I analysen framkommer (bland annat) att samtliga argument som uppträder i tidigare forskning återfinns i en eller flera förarbeten respektive läroplaner och att det största antalet av argumenten vänder sig <em>mot </em>nivågruppering (även om det finns många <em>för</em> nivågruppering också och främst vad gäller pedagogisk nivågruppering). Trots detta har nivågruppering använts och används fortfarande. En slutsats blir att det inte upplevs finnas några fungerande alternativ.</p><p>Nyckelord: differentiering, heterogenitet, homogenitet, läroplaner, nivågruppering</p>

<p>Sammandrag</p><p>Det finns många olika åsikter i debatten kring vilken sammansättning svenska styrelser bör ha. Den förre vänsterpartiledaren Gudrun Schyman tillsammans med frilandsjournalisten Mia Odebas förespråkar att svenska styrelser bör företrädas av lika många män som kvinnor. I kontrast till detta finns förespråkare för att svenska styrelser bör vara homogena i termer av ålder, kön, utbildning, tidigare karriär osv.</p><p>Ett problem med denna debatt är att identifiera den sakliga grunden för den förda argumentationen. Ett särskilt påtagligt problem är frågan om definitionen av begreppet heterogenitet.</p><p>Syftet är att med hjälp av en kvalitativ textanalys sammanfatta tidigare empiriska undersökningar, och mot den bakgrunden utvärdera de argument som förs fram i mångfaldsdebatten. Därefter ämnar vi kritiskt diskutera och granska den eventuella betydelsen av svenska styrelsers sammansättning.</p><p>Vår slutats är att utgångspunkten i debatten är ett lönsamhetsperspektiv, men vi anser att diskussionen hämmas av att deltagarna lägger olika mening i begreppet heterogenitet, vilket försvårar diskussionen. En gemensam grund skulle underlätta diskussionen och lönsamhetsperspektivet skulle få en än mer central roll. Styrelsens roll och aktivitet bör utvärderas i första hand och sammansättningen av styrelsen anpassas därefter. Resultatet av vårt synsätt på hur styrelsens sammansättning skall behandlas blir att det som avgör sammansättingen är vad som kännetecknar styrelsens roll och aktiviteter, som varierar mellan företag.</p><p>Nyckelord: Ägarstyrning, Heterogenitet, Svenska styrelser</p>

Den här uppsatsen undersöker, utifrån en beskrivande idéanalys, hur begreppet nivågruppering har använts över tid i läroplanerna Lgr-1962, Lgr-1969, Lgr-1980 och Lpo-1994 samt förarbetena SOU 1961:30, SÖ-1967, SÖ-1978, SOU 1992:94. Med hur avser vi att eftersöka argument som talar för/mot nivågruppering generellt men även specifikt för/mot organisatorisk nivågruppering (utanför den heterogena klassens ram) samt för/mot pedagogisk nivågruppering (inom klassens ram). I läroplanerna och förarbeten till dessa eftersöks även om nivågruppering förespråkas eller avstyrks, samt vem som anses dra nytta av nivågrupperingen det vill säga läraren eller eleverna. Undersökningen byggs på tidigare forskning kring nivågruppering och de vanligast förekommande argumenten för respektive mot som uppträder däri. Utifrån dessa argument görs ett analysschema men undersökningen omfattar även argument som inte uppträder i forskningsgenomgången. I analysen framkommer (bland annat) att samtliga argument som uppträder i tidigare forskning återfinns i en eller flera förarbeten respektive läroplaner och att det största antalet av argumenten vänder sig mot nivågruppering (även om det finns många för nivågruppering också och främst vad gäller pedagogisk nivågruppering). Trots detta har nivågruppering använts och används fortfarande. En slutsats blir att det inte upplevs finnas några fungerande alternativ. Nyckelord: differentiering, heterogenitet, homogenitet, läroplaner, nivågruppering

Enligt viss svensk forskning råder stor homogenitet gällande forskning kring mobbning. Denna påpekar att endast ett fåtal forskare figurerar i de flesta vetenskapliga artiklar som fokuserat på mobbning. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida denna homogenitet stod att finna i uppsatser skrivna på Högskolan i Gävle, skrivna inom samma ämnesområde. Detta genomfördes genom en inventering där uppsatserna analyserades och kategoriserades efter relevanta ämnesområden. Resultatet visade att det fanns stor homogenitet på flera punkter. Bland annat återkom tre forskare och en ickevetenskaplig källa frekvent i de flesta uppsatsernas definition av mobbning. Studien visade också att majoriteten av uppsatserna var skrivna av blivande lärare inom lärarprogrammet samt att det inom andra utbildningsprogram endast fanns ett fåtal uppsatser skrivna om mobbning.     Nyckelord: heterogenitet, homogenitet, inventering, mobbning, uppsatser,

Sammandrag Det finns många olika åsikter i debatten kring vilken sammansättning svenska styrelser bör ha. Den förre vänsterpartiledaren Gudrun Schyman tillsammans med frilandsjournalisten Mia Odebas förespråkar att svenska styrelser bör företrädas av lika många män som kvinnor. I kontrast till detta finns förespråkare för att svenska styrelser bör vara homogena i termer av ålder, kön, utbildning, tidigare karriär osv. Ett problem med denna debatt är att identifiera den sakliga grunden för den förda argumentationen. Ett särskilt påtagligt problem är frågan om definitionen av begreppet heterogenitet. Syftet är att med hjälp av en kvalitativ textanalys sammanfatta tidigare empiriska undersökningar, och mot den bakgrunden utvärdera de argument som förs fram i mångfaldsdebatten. Därefter ämnar vi kritiskt diskutera och granska den eventuella betydelsen av svenska styrelsers sammansättning. Vår slutats är att utgångspunkten i debatten är ett lönsamhetsperspektiv, men vi anser att diskussionen hämmas av att deltagarna lägger olika mening i begreppet heterogenitet, vilket försvårar diskussionen. En gemensam grund skulle underlätta diskussionen och lönsamhetsperspektivet skulle få en än mer central roll. Styrelsens roll och aktivitet bör utvärderas i första hand och sammansättningen av styrelsen anpassas därefter. Resultatet av vårt synsätt på hur styrelsens sammansättning skall behandlas blir att det som avgör sammansättingen är vad som kännetecknar styrelsens roll och aktiviteter, som varierar mellan företag. Nyckelord: Ägarstyrning, Heterogenitet, Svenska styrelser

Forskning om teamarbete har bedrivits sedan mitten av förra seklet och detta arbetssätt har blivit relativt vanligt på de flesta arbetsplatser idag. Tidigare studier har påvisat att heterogena team har bättre förutsättningar än homogena team att lyckas producera kreativa idéer och lösningar. Detta är av stor vikt eftersom kreativitet bidrar starkt till innovationsförmågan som företag behöver för att utvecklas och överleva i dagens konkurrensutsatta klimat. Dock finns det få studier som beskriver vad som pågår inom team när de är kreativa. Därför ämnar vi beskriva hur arbetsprocessen ser ut i ett heterogent team som arbetar i en miljö som kräver att medlemmarna inte är rädda för att testa nya idéer. Syftet är således att beskriva hur teamet drar nytta av heterogeniteten för att producera kreativa lösningar. Detta åstadkommer vi genom att göra en fallstudie på ett forskningsteam som arbetar i en kontext med många okända parametrar. Det framgick tydligt att medlemmarnas olikheter i expertis gynnade den kreativa processen och hjälpte teamet att se möjligheter som de skulle missat om de hade samma expertis. Genom att analysera problem utifrån sina olika spetskompetenser, och med stöd från en handledare som uppmanar till att våga bemästra det okända, lyckas teamet skapa en bred kunskapsbank som de personligen anser gynnar teamets kreativa förmåga.

EXAMENSARBETE CIVILEKONOMPROGRAMMET  Författare; Simon Gunnarsson &amp; Frida Stigsson Handledare; Anna Stafsudd  Examinator; Karin Jonnergård   Titel; Lika barn leka bäst- en kvalitativ och kvantitativ studie på styrelser i familjeföretag i Gnosjöregionen.    Bakgrund och problem; Det finns utförlig forskning kring styrelser, familjeföretag och styrelsens sammansättning. Fokuset inom tidigare forskning har ofta legat på kopplingen mellan styrelsens sammansättning och företagets finansiella prestation. Den del av forskningen som försöker förklara varför hetero- och homogenitet uppkommer har nästan uteslutande utförts på utländska företag. Genom denna studie vill vi därför bidra till att testa tidigare teorier och kunskap utifrån i en svensk kontext, med fokus på styrelser i familjeföretag i Gnosjöregionen.   Syfte; Att utifrån tidigare teorier och kunskap öka förståelsen för vad som påverkar hetero- och homogenitet i styrelser i familjeföretag i en lokal kontext    Metod; Denna studie har antagit en deduktiv ansats, där tidigare forskning om styrelsen, familjeföretag, kultur och kategoriseringsteorier varit utgångspunkt. Utifrån litteratur och teorier har vi format en analysmodell som kan förklara varför hetero- och homogenitet uppstår i styrelser i familjeföretag i Gnosjöregionen. Analysmodellen har legat till grund för den kvalitativa studie som genomfördes på familjeföretagare i regionen. Den kvantitativa delen av studien användes för att försöka förklara styrelsesammansättning i en större kontext genom att inkludera både Gnosjöregionen och Göteborgs kommun, för att ytterligare styrka argumenten om att kulturen är en avgörande faktor till uppkomsten av hetero- och homogenitet i styrelser.    Resultat och slutsats; Det finns inte endast en förklaring till varför de hetero- och homogena styrelsesammansättningarna uppstår. Förklaringen utgörs istället av en kombination av flera olika faktorer; kategoriseringar, värderingar och kultur. Tillsammans utgör dessa en omedveten påverkan på ägarens val av styrelseledamöter, vilket kan förklara varför vissa individer väljs före andra. / MASTER THESIS IN BUSINESS ADMINISTRATION Author; Simon Gunnarsson &amp; Frida Stigsson Supervisor; Anna Stafsudd Examiner; Karin Jonnergård Title; ”Birds of a feather flock together” a qualitative and quantitative study on the boards of director in family business in the Gnosjö area. Background and problem; Substantial research has been done concerning board of directors, family business and board composition. However the prior research has been focusing on the connection between the board composition and firm performance. The research that aims to explain why hetero- and homogeneity appears in board compositions has almost exclusively been done on firms outside Sweden. The goal with this research is therefore to contribute to existing literature by testing the international theories and literature in a swedish context, focusing on boards in family business in the Gnosjö area. Purpose: To increase the knowledge on what reasons affect hetero- and homogeneity in boards in family firms in a local context by using already existing theories and literature. Method; This research took a deductive approach, where existing research about boards, family firms, culture and categorization has been the basis. From the research we formed a model of analysis, that helps explain why hetero- and homogeneity appears in boards in family firms in the Gnosjö area. This model of analysis was the foundation the qualitative research was built upon. The quantitative section of the research aimed to explain board composition in a bigger context combining the Gnosjö area and Göteborgs municipality, to further strengthen the argument of culture being a factor in contributing to hetero- and homogeneity in boards. Results and conclusion; The conclusion of this research has been that there is not just one reason for why hetero- and homogeneity appears in board compositions. The reason v is rather a combination of multiple factors; categorization, family values and culture. These factors combined affect the owners choice of directors, which can also explain why some individuals get chosen before others.

Titel: Hetero, homo eller lite av varje? –En studie som behandlar paradoxen som uppstår när organisationer vill vara både heterogena och homogena. Författare: Josefine Fält, Joanna Sarvanidis &amp; Gabriella Ståhl Institution: Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan Program: Human Resource Management Kurs: Företagsekonomi III - Organisation, Examensarbete (kandidat) Handledare: Kjell Arvidsson Examinator: Mikael Lundgren Syfte: Med denna uppsats vill vi skapa förståelse för hur organisationer arbetar med mångfald och kulturstyrning för att hantera paradoxen i heterogenitet och homogenitet som uppstår när organisationer strävar efter att vara både innovativa och effektiva. Syftet är även att identifiera konkreta förslag på hur organisationer i praktiken kan arbeta med mångfald och kulturstyrning. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ flerfallstudie med inslag från både deduktiv ansats och induktiv ansats. Slutsats: I vår slutsats kom vi fram till att organisationer arbetar med mångfald och kulturstyrning på olika sätt. Vi presenterar förslag på hur organisationer skulle kunna arbeta på liknande sätt för att uppnå både innovation och effektivitet. Nyckelord: Heterogenitet, homogenitet, mångfaldsarbete, kulturstyrning, innovation och effektivitet. / Title: Hetero, Homo or a bit of both? –A study addressing the paradox that occurs when organizations want to be heterogeneous and homogeneous. Authors: Josefine Fält, Joanna Sarvanidis &amp; Gabriella Ståhl Program: Human Resource Management Course: Business Administration III - Organization (bachelor thesis) Supervisor: Kjell Arvidsson Examiner: Mikael Lundgren Purpose: The purpose of this study is to understand how organizations works with diversity and culture management in a way that handles the paradox between heterogeneity and homogeneity, in their search for innovation and efficiency. We also want to identify suggestions for how organizations can work with diversity and culture management. Methodology: We have made a qualitative multiple case study with elements from both the deductive approach and inductive approach. Conclusions: We have come to the conclusion that organizations work with diversity management and culture management in different ways. We present suggestions on how organizations could work in a similar way to achieve both innovation and efficiency. Key words: Heterogeneity, Homogeneity, Diversity management, Culture management, innovation and efficiency.

<p>Syftet med denna rapport är att undersöka om modern teknik kan åtgärda de problem som idag finns vid integration av nätverksresurser. En av grundtankarna i detta arbete är att nätverken i framtiden kommer att behöva anpassas till en mer flexibel och heterogen miljö. Anledningen till detta är att det i framtiden kommer utvecklas en rad nya produkter som ska kopplas in i nätverken.</p><p>Rapporten är uppdelad i tre delar. I första delen undersöks vilka problem som finns idag vid resurshantering i nätverk. Denna undersökning gjordes med hjälp av intervjuer med ett antal systemadministratörer som har praktisk erfarenhet av sådana typer av problem. Den andra delen undersöker en ny teknik vid namn Jini som utvecklats av Sun Microsystems. Jini undersöktes med utgångspunkt från de problem som togs fram i första delen. Tredje delen är praktisk och syftar till att undersöka hur Jini kan användas i praktiken.</p><p>Resultatet från första delen var sex stycken problem som var vanligast i olika kategorier. Problem med drivrutiner, rättigheter och administration för nätverskresurserna vad det som var vanligast. Resultatet från andra delen blev att Jini klarade av flera av problemen på ett smidigt sätt men kräver separata administrationsprogram för vissa problem. Tredje delen resulterade i ett antal erfarenheter från en relativt begränsad fallstudie.</p>

Syftet med denna rapport är att undersöka om modern teknik kan åtgärda de problem som idag finns vid integration av nätverksresurser. En av grundtankarna i detta arbete är att nätverken i framtiden kommer att behöva anpassas till en mer flexibel och heterogen miljö. Anledningen till detta är att det i framtiden kommer utvecklas en rad nya produkter som ska kopplas in i nätverken. Rapporten är uppdelad i tre delar. I första delen undersöks vilka problem som finns idag vid resurshantering i nätverk. Denna undersökning gjordes med hjälp av intervjuer med ett antal systemadministratörer som har praktisk erfarenhet av sådana typer av problem. Den andra delen undersöker en ny teknik vid namn Jini som utvecklats av Sun Microsystems. Jini undersöktes med utgångspunkt från de problem som togs fram i första delen. Tredje delen är praktisk och syftar till att undersöka hur Jini kan användas i praktiken. Resultatet från första delen var sex stycken problem som var vanligast i olika kategorier. Problem med drivrutiner, rättigheter och administration för nätverskresurserna vad det som var vanligast. Resultatet från andra delen blev att Jini klarade av flera av problemen på ett smidigt sätt men kräver separata administrationsprogram för vissa problem. Tredje delen resulterade i ett antal erfarenheter från en relativt begränsad fallstudie.