Title: Football behind the scenes Subject: Självständigt uppsatsarbete inom företagsekonomi - FÖ6021, 15 hp. Authors: Ali Mourad och Samer Salman Keywords: Football club, budget, institutional logics, economic logic, sporting logic. Purpose: The purpose of this study is to describe how economical and sporting logics appear, and how they interact in an Allsvenskan football club's budgeting. Method: This study is based on a qualitative method with an abductive approach and has been conducted through semi-structured interviews with the help of four different respondents from four varying football clubs in the Allsvenskan. Theoretical framework: The theoretical framework consists of relevant theories that formed the basis for the work's operationalization scheme. The theories are based on institutional logics, the relationship between the logics, budget and its various processes and what financial and sporting conditions the Allsvenskan football clubs face. Finally, the analysis model that the study's analysis will be based on is included. Empirical: The study includes interviews with four different football clubs at the Allsvenskan level. The selection is based on that the participating football club has been competing in the Allsvenskan for at least seven consecutive years including this season. The respondents who represent each club have the position as either CEO, club manager or CFO. Conclusion: Football clubs are associations that actively work with budgets similar to regular companies. The clubs focus a lot on specifically two institutional logics when implementing their budget, finances and sports. It is along these that the club's goals are planned. An important aspect of the clubs' budget, that affects both the economy and the sports majorly, is audience and sponsorship income. These can vary frequently, and therefore the clubs follow up their budget and analyse it for possible adjustments. Football clubs are complex organizations, and in order to establish a stable budget, structural differentiation strategies can be preferable to get a clearer picture of both economic and sporting logics from the club's sub-activities.

De senare åren har det gått mode i tal om att sätta individen i centrum inom socialtjänsten. Självbestämmande och delaktighet är hörnstenar i Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). Men är brukarens behov styrande i praktiken? I uppsatsen studeras LSS-processen utifrån ett slags organisatoriska ideologier, s.k. professionella logiker, och hur de tar sig uttryck i praktiken. Sedan tidigare är det känt att professionella logiker som domineras av hierarkier respektive av klassisk kompetens konkurrerar med varandra. I det teoretiska ramverket deltar även en brukarmandatslogik.I denna etnografiska kvalitativa fallstudie studeras tre kommuner som i huvudsak har en välskött LSS-verksamhet. Huvudaktörer som studeras är biståndshandläggare på beställarenheter och baspersonal på utförarens boenden men också andra aktörer som filtrerar logikerna studeras. Logikernas principer och praktisk applicering av dessa analyseras utifrån kunskapsbas, kontroll, auktoritet och handlingsutrymme samt dokumentation. I analysen har jag kommit fram till att olika logiker visar sig olika starka i processens olika faser. Ett tydligt exempel på nyinstitutionell särkoppling är den formella uppföljningen handläggare ska göra av hur arbetet faktiskt genomförts i den boendes närmiljö. Här ser vi att den röda tråden som är tänkt att gå från beställare via utförare och tillbaka ibland tar en annan väg eller klipps av någonstans på vägen. Den informella samverkan pekar på större dynamik än den formella i samspelet mellan logikerna. / In the last few years, the idea of person-centered care within social services has grown in popularity, seen from a public discourse driven by the National Board of Health and Welfare. Inclusion and empowerment are cornerstones in the Swedish Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS). But is the individual’s mandate the ruling principle also in practice? In this essay, the municipal LSS process is studied from the viewpoint of professional logics and how they manifest in practice. Previous research has been carried out in the fields of classical professional logic and the competing organizational professional logic. Together with these, I examine a user-mandate professional logic. By using the qualitative methods of ethnography and case study, I study agents from three municipalities with an overall well-managed care for the target group. Principal agents are care managers and care givers’ staff working close to the residents. These functions are organizationally separated into different units where the manager investigate the individuals’ needs, forward investigations, and decisions to care givers and then review the given social services. Also studied are other agents that have a filtering function of the logics. The principles and practical application of the logics are analyzed from knowledge base, control, authority, discretion, and authority. In the analysis, I have concluded that the occurrence of the different logics varies in strength in the different phases of the process. One distinct example of an organizational decoupling is the formal review where the thought order of the process could be viewed as a “red thread”, running from manager to care giver and back. The empirics show that the read thread takes another route or is cut off somewhere along the route. The informal cooperation, rather than the formal, indicates greater dynamics in the interplay between the logics.

Svenska kommuner har under det senaste decenniet lagt allt större resurser på kommunikationsverksamhet i form av särskilda kommunikationsavdelningar och kommunikatörstjänster. Den här uppsatsen bygger på en intervjustudie där åtta kommunikatörer i fyra svenska kommuner har fått beskriva och reflektera över sina upplevelser av att jobba med kommunikation i kommunal förvaltning. Studien är förankrad nyinstitutionell organisationsteori, mer specifikt i teorierna om institutionella logiker. Med utgångspunkt i intervjumaterialet har jag försökt urskilja avspeglingar av de institutionella logiker, och konflikter och samspel logiker emellan, som på olika nivåer påverkar kommunikatörerna och kommunikationsarbetet i kommunerna. Som teoretiska referenspunkter har jag använt tre idealtyper av institutionella logiker; en demokratisk logik, en ekonomisk logik och en professionell logik. Sammantaget framträder en bild av den kommunanställde kommunikatören som del av en komplex institutionell miljö, i sitt dagliga arbete tvungen att förhålla sig till olika slags värden och logiker, och en bild av ett uppdrag som många gånger handlar om att göra avvägningar och vägval i mellanrummet mellan två ytterligheter – mellan samhällsinformation och glass- och ballongkommunikation. Många kommunikatörer betonar vikten av den förstnämnda, mer demokratiskt präglade, typen av kommunikation. Men på en övergripande nivå har kommunikatörerna snarare att förhålla sig till dominansen av en ekonomisk logik, som till exempel kommer till uttryck i deras egna beskrivningar av omgivningens förväntningar på kommunikatörsyrket och den kommunala kommunikationen; förväntningar om mer glass- och ballongutdelning och fler goda berättelser om kommunen, på bekostad av uppgiften att leverera objektiv samhällsinformation till kommunens medborgare. / During the last decade, Swedish local governments have increased input in developing separate communication departments and setting up specific communication functions, such as communications officers. This master’s thesis builds upon an interview study in which eight communications officers in four Swedish local governments (municipalities) describe and reflect upon their own experiences of working with communication in local public administration. The study draws on neo-institutionalist theory, more specifically on the theories of institutional logics. Based on the interview statements, I have tried to distinguish reflections of institutional logics, and conflict and interplay between logics, on different levels influencing communications officers and communication activity within the local government organisations. As reference points, I have used three ideal types of institutional logics; a democratic logic, an economic logic and a professional logic. Overall, an image has emerged of the local government communications officer as part of a complex institutional environment, in daily work compelled to adapt to different types of values and logics, and often engaged in navigating and making choices in the space between two extremes; community information and a more lightsome and shallow ice cream and balloons type of communication. Many communications officers emphasize the importance of the former, democratically encoded, kind of communication. But on the overall level, communications officers rather need to deal with the dominance of an economic logic, expressed for instance in their own descriptions of the surrounding expectations of their occupational role and local government communication in general; expectations of handing out more ice cream and balloons, and telling more happy stories about the municipality, at the expense of the task of carrying out objective information to local citizens.

Public organizations can collaborate, cooperate or coordinate efforts to reach politically set goals. For the Migration Agency and higher education institutions such as universities, cooperation is required to manage the process when an international student from a third country has chosen to study in Sweden at a Swedish university. The purpose of the essay was to investigate the complex phenomena that different public organizations can face when anorganizing process takes place. The essay is a study in what is described as ”Government” in which the cooperation between authorities is central. The essay's methodology is based on aqualitative study with social constructivism as an analysis tool in the understanding of how organizations are constructed. The qualitative study consisted of seven semi-structured interviews with staff from the Swedish Migration Agency and Universities. These individuals have been able to highlight the different institutional logics that delimit and unite activities. The theoretical ground is based on new institutional theory with a starting point in institutional logics and boundaries. The institutional logics of bureaucratic logic, political logic and market-oriented logic have resulted in finding answers to the fact that there are two dominant parts that becomes visible in the collaboration between the Swedish Migration Agency and universities, where international students are the organizational field. The study has shown that there is: a) the control mechanism at the Swedish Migration Agency and b) the global university. What has been demonstrated is that the control mechanism at the Swedish Migration Agency has a clear bureaucratic logic with influence from a political logic. The global university can be seen as a hybrid organization where the bureaucratic logic is visible with the influence from the political logic. What separates the control mechanism at the Migration Agency and the educational institutions is that, in addition to a bureaucratic logic with influence from a political logic, the educational institutions also show tendencies towards a market-oriented logic. The market-oriented logic contains features of New Public Management with competition and efficiency. The result is that Swedish universities can thus be described as hybrid organizations in their work with international students and the migration process. / Offentliga organisationer kan samverka, samarbeta eller samordna insatser för att nå politiskt uppställda mål. För Migrationsverket och lärosäten krävs samarbete för att hantera processen när en internationell student från tredje land har valt att studera i Sverige vid ett svenskt statligt lärosäte. Syftet med uppsatsen var att undersöka de komplexa företeelser som olika offentliga organisationer kan mötas inför när en organiseringsprocess sker. Uppsatsen är en studie i det som beskrivs som centralstyrning där samverkan mellan myndigheter är det centrala. Uppsatsens metodik bygger på en kvalitativ studie med socialkonstruktivismen som analysverktyg i förståelsen för hur organisationer konstrueras. Den kvalitativa studien har bestått av sju stycken semi-strukturerade intervjuer med personal från Migrationsverket och lärosäten. Dessa personer har kunnat belysa de olika institutionella logikerna som avgränsar och förenar aktiviteter. Den teoretiska grunden bygger på nyinstitutionell teori med avstamp iinstitutionella logiker och gränser. De institutionella logikerna byråkratisk logik, politisk logik och marknadsorienterad logik har medfört att finna svar på att det finns två dominerande delar som blir synliga i samarbetet mellan Migrationsverket och lärosäten där internationella studenter är det organisatoriska fältet. Studien har visat på att det finns a) Kontrollmekanismen hos Migrationsverket och b) Det globala universitetet. Det som påvisats är att kontrollmekanismen hos Migrationsverket har en tydlig byråkratisk logik med påverkan från en politisk logik. Det globala universitetet kan ses som en hybridorganisation där den byråkratiska logiken är synlig med påverkan från den politiska logiken. Det som skiljer kontrollmekanismen hos Migrationsverket och lärosäten åt är att lärosäten förutom en byråkratisk logik med påverkan från en politisk logik, även visar tendenser på en marknadsorienterad logik. Den marknadsorienterade logiken innehåller drag från New Public Management där konkurrens och effektivitet finns. Det resulterar i att svenska lärosäten i arbetet med internationella studenter och migrationsprocessen således kan beskrivas som hybridorganisationer.

Denna kandidatuppsats ämnar studera de omfattande strukturella organisationsförändringarna och sammanslagningar i Lunds stift och särskilt Malmös pastorat i Sveriges kyrkan. Uppsatsen kommer att undersöka vilka institutionella logiker som legat bakom diskussionen som ledde till strukturförändringen och försöker visa huruvida strukturförändringen löste de beskrivna problemområdena. Uppsatsen visar att Svenska kyrkan beslutsprocess består av två institutionella kollektiva identiteter. Dessa identiteter har i Malmö pastorat lett till polemik och även en indirekt maktkamp till följd av den hierarkiska diskrepansen mellan de kollektiva identiteterna.Den ackumulerade information som uppsatsen grundar sig på är baserad på textanalys av sammanträdesprotokoll, tillsammans med informationen samlad från akademiska böcker och artiklar. Dispositionen av denna uppsatts innefattar ett inledande kapitel om läget i andra lutherska samfund, sedan ett teorikapitel, följt av ett kapitel som beskriver metoden som används i denna uppsats. Därefter följer resultatet av undersökningen, och avslutar med ett diskussionskapitel och uppsatsens slutsats. / In this bachelor thesis, we study the extensive structural reorganization and parish mergers in the diocese of Lund and mainly the parish of Malmo in the Church of Sweden. We will investigate which institutional logics has led to the problem debate that led to the merger and the thesis tries to show if the merger facilitated the areas described. The research found that the Church of Sweden's decisionmaking process constitutes of two institutional collective identities. This identity has in the parish of Malmo led to a polemic among them self and also to an indirect power struggle due to the hierarchical discrepancy between the collective identities.The accumulated information which the thesis is based on comes from text analysis of meeting minutes, along with the information collected from academic books and articles. The outline of this report consists of an introductory chapter on the situation in other Lutheran denominations, then a theory chapter, followed by the chapter describing the method used in this thesis. Then follows the result of the research, eventually ending with a discussion chapter and the thesis conclusion.

Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet kulturellt entreprenörskap och vilka betydelser och innebörder kulturentreprenörer inom fältet opera som del av de kulturella och kreativa näringarna själva lägger i begreppet. Studien undersöker vilka organisationsformer operaentreprenörerna väljer i olika faser av verksamhetens utveckling och hur man hanterar dubbla identiteter som konstnär och entreprenör samt vilka kunskaper och färdigheter som behövs för detta. Med en utgångspunkt i grundad teori görs en kvalitativ studie på fyra olika svenska operaverksamheter där det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med verksamheternas grundare och ledare. Utgående från nyinstitutionell teori om institutionella logiker och Bourdieus ”Theory of Practice” inom entreprenörskapsforskning visar resultaten att kulturentreprenörer inom fältet opera delvis motsätter sig begreppet kulturentreprenör och särskilt de ekonomiska aspekterna av begreppet. Istället för ekonomiskt kapital används alternativa former av kapital som kulturella, sociala och symboliska för att skaffa sig goda positioner på fältet. Studien visar att kulturellt entreprenörskap kräver främst ekonomisk-praktiska kunskaper i att skriva bidragsansökningar, pr och marknadsföring samt förmåga att skapa sociala kontakter.

Bakgrund: Det offentliga näringslivet kännetecknas av att de kombinerar olika institutionella logiker och på sikt blivit kallad för en hybridorganisation. Hybrida organisationer kan förklaras som att de blandar olika element som liknar både den privata och den offentliga sektorn. Hybrida organisationer är väldigt komplexa i förhållande till styrning och ledning. Men om hybrida organisationer lyckas att få det att fungera bra så blir de väldigt konkurrenskraftiga i och med att de lyckats kombinera element från de olika sektorerna. Incitament är studiens huvudfokus, då den är drivande för ekonomin och är essentiell. Syfte: Studiens syfte är att jämföra privata och hybrida energibolags omfattning av yttre-och inre incitament för medarbetarna. Metod: Studien har tillämpat en kvantitativ metod som bygger på en deduktiv ansats där två hypoteser har formulerats baserat på tidigare forskning inom incitamentsteori mellan privata-och offentliga sektorn. Studien tillämpar en kvantitativ innehållsanalys som omfattar att jämföra 30 hybrida och 30 privata energibolags årsredovisningar som operationaliseras för att beskriva omfattningen av redovisning om yttre-och inre incitament för medarbetarna. Slutsats: Studiens resultat visar att det finns samband mellan hybrida offentligt ägda bolag och omfattningen av yttre incitament i årsredovisningar. Sambandet är negativt signifikant korrelerade mellan oberoende variabel och beroende variablerna, yttre ord och meningar. Även en signifikant negativ korrelation mellan inre meningar och oberoende variabeln hittades. Av kontrollvariablerna för storlek visade totala tillgångar och antal anställda en positiv signifikant korrelation med omfattningen av redovisningen. / Background: The public sector is characterized by combining different institutional logics and in the long term being called a hybrid organization. Hybrid organizations can be explained as mixing different elements similar to both the private and public sectors. Hybrid organizations are very complex in relation to governance and management. But if hybrid organizations manage to make it work well, they will become very competitive as they manage to combine elements from the various sectors. Incentives are the main focus of the study, as it is driving the economy and is essential. Purpose: The aim of the study is to compare the extent of private and hybrid energy companies' extrinsic and intrinsic incentives for employees. Methodology: The study has applied a quantitative method based on a deductive approach where two hypotheses have been formulated based on previous research in incentive theory between the private and public sectors. The study applies a quantitative content analysis that includes comparing 30 hybrids public and 30 private energy companies' annual reports that are operationalized to describe the scope of accounting for extrinsic and intrinsic incentives for employees. Conclusion: The study's results show that there is a connection between hybrid publicly owned companies and the extent of extrinsic incentives in annual reports. The correlation is negatively significantly correlated between independent variable and dependent variables, extrinsic words and sentences. A significant negative correlation between intrinsic sentences and the independent variable was also found. Of the control variables for size, total assets and number of employees showed a positive significant correlation with the scope of the accounting.

The purpose of this work was to contribute with increased knowledge about the role of principals as decision-makers in today's education system. This was done by examining 12 principals' experience and actions in relation to a law change that has meant an opportunity to introduce grades from year 4. Factors that were expressed as being able to influence the principals' decisions regarding earlier grades were their personal attitudes to and experiences of grades, teachers' attitude, contextual factors and science. The results indicated that the principals experiences a high degree of autonomy in the decision regarding earlier grades, although most principals involved teachers and/or the management team in the decision-making process. In general, the principals felt it was positive that they were the ones who made the decision about introducing earlier grades, although several principals expressed that it was strange and that there were risks in relation to equivalence. Many of the principals expressed that they would have preferred the state to have made the decision, especially if it was the same decision as their own. The results indicated that the principals would prefer an education system were decisions that affect their work would be delegated directly to them, alternatively that the state would make these decisions. A resistance to the decision about grades being made at the board- or municipal-level could imply a dissatisfaction with today's education system were the board or the municipal can have a significant influence on how a school is organized and thus on the principal's daily work and possibilities to make decisions. A professional and bureaucratic logic was expressed in a somewhat higher degree than the logic of market in the principals' experience and action in relation to the possibility to introducing earlier grades.

Studien hade till syfte att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur professionella såg på ADHD-symtom hos flickor, samt hur de ansåg att arbetet med att upptäcka ADHD hos flickor i en tidigare ålder kunde underlättas, både genom samarbete och enskilt arbete. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem olika professioner; en kurator från Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP), en socialsekreterare, en skolkurator, en lärare samt en fritidspedagog. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av en teoretisk referensram innehållande genus och organisationsteori. Huvudresultatet visade på skilda kunskaper om ADHD hos flickor, men visade även att intresset för ytterligare utbildning inom området var stort. På grund av bristande utbildningsmöjligheter försvårades arbetet med att upptäcka ADHD för flertalet av professionerna. Resultatet visade även otydliga rutiner och icke fungerade kommunikation mellan organisationerna vilket ledde till ett bristfälligt samarbete. Slutsatsen som drogs var att utbildningsmöjligheter, verktyg och samarbete mellan professionerna behövde utvecklas för att upptäcka diagnosen hos flickor. / The aim of this study was to explore how professionals view ADHD symptoms in girls, and how they think the work procedure could develop to be able to find ADHD in younger girls, both through individual work and cooperation. Five qualitative semi-structured interviews were done with five professions; a counsellor from the Child and Adolescent Psychiatry (BUP), a school counsellor, a social worker, a teacher and a leisure educator. The material was analysed using a theoretical framework of gender and organisation theory. A major result showed various levels of knowledge when it came to ADHD in girls, but a large interest in further education. Due to lack of educational opportunities, detecting ADHD in girls was made more difficult. The results also described unclear routines and dysfunctional communication between organizations. The conclusion that was drawn was that lack of education, tools and cooperation contributes to girls not being diagnosed.

Denna studie undersöker hur hybridorganisationer hanterar sin organisationsidentitet och dekonflikterande institutionella kraven från kontexten Triple Helix. Detta genomförs genom endeduktiv komparativ fallstudie av tre statligt ägda holdingbolag och ett privatägt holdingbolagvid svenska universitet. Vår studie visar hur organisationsidentiteten inom dessa hybrider tar enmer eller mindre hybrid karaktär bland grupper i olika organisationsnivåer. Detta stärker deutvalda hybridernas multivokalitet, definierat som dess förmåga att skaffa sig legitimitet blandintressentgrupper från olika institutionella ordningar. Hybridorganisationens multivokalitet kandärav ses som en nödvändighet eller krav för dess överlevnad. Våra resultat bekräftar tidigarelitteraturs resultat om att hybriditeten går att hantera aktivt, genom separering av logiker ochsamordning kring ett gemensamt mål. Uppsatsen påvisar hur i kontexten Triple Helix,hybridorganisationen har möjlighet att separera aktiviteterna mellan sin och universitetetsdominerande logik. Fördelningen och samarbetet med universitet etableras i en process för attskaffa sig legitimitet gentemot vissa huvudintressenter. Processen är tänkt för en gradvistransformering från en logik till en annan av intressentgrupper som stödjer universitetsdominerande logik. Detta kompletterar tidigare litteratur om hantering av hybriditet. Vår studiebidrar med empiriskt stöd att teorier om organisationsidentitet och den institutionella teorin kankomplettera varandra i analysen av hybrider. / This study explores how hybrid organizations manage their organizational identity and theconflicting institutional demands from the context of Triple Helix. We conducted a deductivecomparative case study of three state owned holding companies and one private holdingcompany managed by Swedish universities. Our study suggests that inside hybrids,organizational identity takes more or less hybrid form among groups of different organizationallevels. This strengthens these hybrids' multivocality, defined by its ability to gain legitimacyamong stakeholders from different institutional orders. For the survival of the hybridorganization multivocality may be viewed upon as a requirement. The results of the studyconfirm previous research that hybridity is manageable through separation of the logics and bycoordination of common goals. The study demonstrates that in the context of Triple Helix, thehybrid organization has the opportunity to collaborate with the university to divide and allocateactivities characterized by their dominating logics. The allocation and collaboration with theuniversity is established in a process in order for the hybrid to gain legitimacy towards groups ofmain stakeholders. The process is thought of as a gradual transformation from one logic to theother of stakeholders belonging to the dominating logic of the university. These findingscomplete previous findings about the management of organizational hybridity. Our study ingeneral contributes with empirical data that the organizational identity- and institutional theoryperspectives may complete each other in the analysis of hybrid organizations.