Svenska kommuner har under det senaste decenniet lagt allt större resurser på kommunikationsverksamhet i form av särskilda kommunikationsavdelningar och kommunikatörstjänster. Den här uppsatsen bygger på en intervjustudie där åtta kommunikatörer i fyra svenska kommuner har fått beskriva och reflektera över sina upplevelser av att jobba med kommunikation i kommunal förvaltning. Studien är förankrad nyinstitutionell organisationsteori, mer specifikt i teorierna om institutionella logiker. Med utgångspunkt i intervjumaterialet har jag försökt urskilja avspeglingar av de institutionella logiker, och konflikter och samspel logiker emellan, som på olika nivåer påverkar kommunikatörerna och kommunikationsarbetet i kommunerna. Som teoretiska referenspunkter har jag använt tre idealtyper av institutionella logiker; en demokratisk logik, en ekonomisk logik och en professionell logik. Sammantaget framträder en bild av den kommunanställde kommunikatören som del av en komplex institutionell miljö, i sitt dagliga arbete tvungen att förhålla sig till olika slags värden och logiker, och en bild av ett uppdrag som många gånger handlar om att göra avvägningar och vägval i mellanrummet mellan två ytterligheter – mellan samhällsinformation och glass- och ballongkommunikation. Många kommunikatörer betonar vikten av den förstnämnda, mer demokratiskt präglade, typen av kommunikation. Men på en övergripande nivå har kommunikatörerna snarare att förhålla sig till dominansen av en ekonomisk logik, som till exempel kommer till uttryck i deras egna beskrivningar av omgivningens förväntningar på kommunikatörsyrket och den kommunala kommunikationen; förväntningar om mer glass- och ballongutdelning och fler goda berättelser om kommunen, på bekostad av uppgiften att leverera objektiv samhällsinformation till kommunens medborgare. / During the last decade, Swedish local governments have increased input in developing separate communication departments and setting up specific communication functions, such as communications officers. This master’s thesis builds upon an interview study in which eight communications officers in four Swedish local governments (municipalities) describe and reflect upon their own experiences of working with communication in local public administration. The study draws on neo-institutionalist theory, more specifically on the theories of institutional logics. Based on the interview statements, I have tried to distinguish reflections of institutional logics, and conflict and interplay between logics, on different levels influencing communications officers and communication activity within the local government organisations. As reference points, I have used three ideal types of institutional logics; a democratic logic, an economic logic and a professional logic. Overall, an image has emerged of the local government communications officer as part of a complex institutional environment, in daily work compelled to adapt to different types of values and logics, and often engaged in navigating and making choices in the space between two extremes; community information and a more lightsome and shallow ice cream and balloons type of communication. Many communications officers emphasize the importance of the former, democratically encoded, kind of communication. But on the overall level, communications officers rather need to deal with the dominance of an economic logic, expressed for instance in their own descriptions of the surrounding expectations of their occupational role and local government communication in general; expectations of handing out more ice cream and balloons, and telling more happy stories about the municipality, at the expense of the task of carrying out objective information to local citizens.