Sports clubs today are exposed to multiple, sometimes contradictory, forces and expectations. This study is about sports coaches and their problems with and experiences of multiple institutional logics in Swedish sports. The aim of the study was therefore to provide further knowledge about the relationship between sports coaches’ leadership and institutional complexity. The study focused on the context of football in northern Sweden. The research questions that were examined were about institutional pressures, legitimacy, institutional logics, sports clubs’ impact and coaches’ strategies to manage institutional complexity. The data was collected through the means of qualitative interviews with 12 active football coaches. The results showed that the football coaches experience multiple institutional pressures and legitimacy claims. The coaches engage with 4 different coexisting institutional logics depending on the situation. Despite the fact that the institutional complexity is institutionalized in the context, it is sometimes viewed as problematic due to lack of control and support by the sports clubs. This indicated that the coaches are relatively autonomous and free to plan the activities as they wish and pursue the goals they see appropriate. Furthermore, the sports clubs have an important role in helping the coaches manage the institutional complexity and provide guidelines.

Bakgrund: Sedan slutet av 1980 - talet har skolmarknaden genomgått stora förändringar i och med konkurrensutsättningen, kommunaliseringen av skolan, friskolereformen och det fria skolvalet. Från att tidigare endast varit en del av den offentliga logiken har den kommunala gymnasieskolan nu även blivit en del av marknadslogiken vilket har medfört ett ökat behov för skolan att marknadsföra sin verksamhet. Att kombinera två institutionella logiker kan ge upphov till institutionell komplexitet vilken är viktig för organisationer att förstå och hantera för att på så sätt kunna överleva på marknaden. Syfte: Syftet med denna undersökning är att bidra med ökad kunskap om hur den institutionella komplexiteten tar sig uttryck i marknadsföringsarbetet i den kommunala gymnasieskolans kontext. Genomförande: Studien tar sin utgångspunkt i det fenomenologiska perspektivet och är en kvalitativ enfallsstudie med ett iterativt angreppssätt. Studiens urval består av fem strategiskt utvalda respondenter inom den valda fallorganisationen och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Den institutionella komplexiteteten tar sig uttryck i marknadsföringsarbetet genom att den skapar utmaningar som uppvisas i organisationens interna dynamiker missnöje, gemensamma värderingar, maktförhållanden och handlingsförmåga. Organisationen hanterar dessa utmaningar till en viss grad, men för att ytterligare minska den institutionella komplexiteten måste organisationen inse och acceptera de konkurrerande logikernas samexistens. En prioritering av logikerna behöver göras för att därefter forma en marknadsföringsstrategi och därmed agera proaktivt. En vidare rekommendation är att anställa ytterligare en resurs till att enbart arbeta med marknadsföring för att på så sätt även kunna minska den institutionella komplexiteten. / Background: Since the end of the 1980s, the school market has undergone major changes in the face of competition, the municipalization, the reform of the private schools and the free choice of school. Before the reforms, the public school has only been a part of the public institutional logic but is now also a part of the market institutional logic which has lead to an increased need for the public school to market their business. Combining two institutional logics may lead to institutional complexity which is important for the organization to understand and manage in order to survive. Aim: The aim of the study is to contribute to an increased knowledge of how the institutional complexity is expressed in the markering within the public school context. Completion: The study takes its starting point in a phenomenological perspective and is a qualitative single case study with an iterative approach. The study´s sample consists of five strategically selected respondents within the chosen case organization and data has been collected through semi structured interviews. Conclusion: The insitutional complexity is expressed through the marketing and challanges are perceived in the internal dynamics of the organisation which are interest dissatisfaction, value commitment, shared values and power dependencies. The challenges are handled by the orgaisation to a certain extent, but in order to further reduce the institutional complexity, the organization has to realize and accept the competing institutional logics coexistence. A priorititazion between the logics must be made so that a strategy can be fomulated which will help the organization to act in a more proactive way. Further, a recommendation to hire a person responsible for marketing is given in order to reduce the institutional complexity, institutional confusion anc enabling a proactive way of working.

Sedan 2016 har en tillitsbaserad styrning implementerats i offentliga verksamheter i Sverige, vilket det inte finns mycket forskning om. Den tillitsbaserade styrningen skiljer sig mycket ifrån de tidigare styrningsformerna som präglat den offentliga sektorn. Jag har genom en kvalitativ studie ämnat att öka förståelsen för hur den tillitsbaserade styrningen fungerar med en byråkratisk logik och en marknadslogik. Min empiri är insamlad genom ostrukturerade intervjuer ifrån medarbetare på Trafikverket. Under studien har jag använt institutionell teori för att skapa en förståelse för de förutsättningar som råder för den tillitsbaserade styrningen och hur den påverkas av befintliga krav. Jag kunde ifrån min studie konstatera och dra slutsatsen att den byråkratiska logiken påverkar den tillitsbaserade styrningen. Det genom logikens krav på säkerhetsställande och efterföljande av lagar och regler, vilket enligt respondenterna begränsar möjligheterna att visa tillit, handlingsutrymme och medbestämmande som den tillitsbaserade styrningen förespråkar. Det framgick dessutom att marknadslogiken påverkar den tillitsbaserade styrningen genom logikens krav på ekonomisk effektivitet. / Since 2016, trust-based governance has been implemented in public organizations in Sweden, which there is not much research on. The trust-based governance differs greatly from the previous forms of governance that have characterized the public sector. Through a qualitative study, I have aimed to increase the understanding of how trust-based governance function with a bureaucratic logic and a market logic. My empiricism is collected through unstructured interviews from employees at the Swedish Transport Administration. During the study, I have used institutional theory to create an understanding of the prevailing prerequisites that exists for trust-based governance and how it is affected by existing demands. I could see and conclude from my study that a bureaucratic logic affects trust-based governance. This, through the logic's requirement for collateralization and compliance with laws and regulations, which according to the respondents, limits the opportunities to show confidence, room for action and co-determination as the trust-based governance advocates. It was also shown that the market logic affects trust-based governance through the logic's demand for financial efficiency.