Ett allt mer kontrollerat arbetsliv innebär sämre förhållanden för arbetande individer. Detta skapar ett behov om att undersöka nya styrsätt vilka istället bör fokusera på tillit. Studiens syfte är att undersöka vad en tillitsbaserad styrning och ledning har inneburit för medarbetare i deras arbetssituation. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer utfördes med 10 respondenter. De intervjuades i cirka 30 minuter var. Studiens analys utfördes genom tematisering vilket resulterade i fyra huvudteman vilka är: Förändrad styrning och ledning, kvalitet framför kvantitet, samverkan mellan professioner samt arbetsvillkor och motivation. Studiens resultat visar att en styrning och ledning baserad på tillit har förändrat både kulturen och arbetsvillkoren på arbetsplatsen. Några huvudsakliga förändringar innebär för respondenterna goda resurser, mindre arbetsgrupper med delade professioner, ökat handlingsutrymme, delaktighet, öppenhet och kontinuitet i arbetet. Studiens resultat kan användas i framtida forskning för att visa hur en tillitsbaserad styrning och ledning kan bidra till en förbättrad arbetsmiljö och ökad motivation hos medarbetare.

This study is about how trust-based management is being applied, used and how it works in asmaller municipality and with focus on the school organization within that municipality. Thestudy will also see if trust-based management can counteract the criticism New PublicManagement have endured the last decades. The purpose of the study is to create an understanding about how trust-based management canbe used in a municipality and within the school organization. The study will use themunicipality of Tomelilla and its school organization as a case and will use the methods ofqualitative interviews and text analysis. The interviews are made with a person in the centralmanagement of the school organizations and principals. The text analysis is focusing ondocuments such as organization plans, internal control plans, managing models and reportsfrom other organizations. To make the analysis of the material possible it will apply trustbasedmanagement and New Public Management as analytical framework on themunicipalities and school organizations managing functions. The result of the study shows thatthere’s both indicators of trust-based management and New Public Management within everymanaging function analyzed. The study also shows that in certain ways the trust-basedmanagement succeed to counteract the criticism of New Public Management.

Innebörden i regeringens satsning på tillitsbaserad styrning är att medarbetarnas erfarenhet och verksamhetsnära kunskap på ett bättre sätt ska tas tillvara och att behovet av kontroll ska balanseras mot förtroende för medarbetarna. Att släppa på detaljstyrningen och lämna mer handlingsutrymme till medarbetarna går väl i takt med teorin om offensiv kvalitetsutveckling. I en organisation där ansvar och befogenheter delegeras till medarbetarna känner de motivation, resultaten förbättras och ledningen får till följd av detta ett än mer ökat förtroende för dem. Minskad detaljstyrning betyder dock inte att man helt kan släppa på kontrollen. Kontrollsystem är viktiga  då det är genom dem som ledningen kan tillse att medarbetarna agerar och presterar i linje med verksamhetens mål. Syftet med uppsatsen har varit att skapa kunskap om hur linjechefer uppfattar att  relationen mellan tillit och kontroll kan antingen bidra till eller hindra kvalitetsutveckling inom myndigheter. I studien har utforskats om det finns några teoretiska likheter mellan den tillitsbaserade styrningen och offensiv kvalitetsutveckling. Studien har haft en kvalitativ forskningsansats och metoden för datainsamling har varit semistrukturerade, berättande intervjuer.  Slutsatserna är att de intervjuade cheferna anser att ökad tillit bidrar till kvalitetsutveckling, att tydliga ramar främjar tillit samt att tillit inte är synonymt med brist på styrning. Cheferna lägger vikt vid att finnas till hands när det behövs och menar att det är lättare både för dem själva och för medarbetarna att ta ut svängarna när gränserna för handlingsutrymmet finns tydligt angivna. Studien bidrar till en bättre förståelse för hur linjechefer på en statlig myndighet ser på tillit och kontroll. / The Swedish Government’s reform to ensure trust based governance aims to create an environment that makes use of employees’ experience and knowledge and balances the need for control against trust. Steering that does not control in detail, but rather allows those conducting operations room for manoeuvre, has much in common with the theory of total quality management. In an organization that delegates responsibility and authority, employees will feel motivated, results will improve and management’s trust in employees will increase. Still, control systems are important since they provide management with information to ensure that employees act and perform in accordance with organizational goals. The aim of the thesis has been to create knowledge about first line managers’ view on the relationship between trust and control, and if that balance can either contribute to, or impede, quality development within governmental authorities. The study involves an exploration of theoretical similarities between trust based governance and total quality management. The research method has been qualitative and the method for data collection has been semi-structured, narrative interviews. The result of the study indicates that the interviewed managers believe that trust contributes to quality development, that a clear framework can promote trust and that trust not is equivalent to absence of steering. The managers emphasize the importance of being available when needed and believe that it is easier for both them and their employees to perform within a clearly defined room for action. The study contributes to a better understanding for government employed first line managers’ views on trust and control. / <p>2018-06-27</p>

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida en tillitsbaserad styrning utgjorde enpåverkande faktor på förutsättningarna för att arbeta som en lärande organisation. För attundersöka detta användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Urvalet begränsadestill offentlig sektor, där utgjorde Centrala Studiestödsnämnden ett intressant fall attstudera baserat på sitt tidigare arbete med tillitsbaserad styrning och att derasgeneraldirektör vid studiens utförande satt i Tillitsdelegationen. Utifrån erhållen empiriidentifierades ett stort antal beskrivningar av hur tidigare nämnda påverkanmanifesterades. De mest frekvent förekommande beskrivningarna var hur organisationensanställda själva fick ta ansvar för sitt lärande, genom att skapa lärtillfällen för sig själva,individuellt eller tillsammans med andra medarbetare, samt hur styrning genomförändrade direktiv skapade incitament för lärande. Således blir slutsatsen atttillitsbaserad styrning utgör en påverkande faktor på förutsättningarna för att arbeta somen lärande organisation. / The purpose of this study was to investigate whether a trust-based governance had animpact on the prerequisites for work as a learning organization. This was investigatedthrough qualitative semi-structured interviews. The sample group was limited to theSwedish National Board of Student Aid, based on the organizations prior work withtrust-based governance and the fact that the director general of the Swedish NationalBoard of Student Aid was a member of the Delegation for Trust-Based Public Managementwhen this study was performed. From the gathered data a large number of descriptionswas identified, detailing how the afore-mentioned impact manifested itself. The mostfrequently occurring descriptions was how the employees of the organization had to takeresponsibility for their own learning by creating learning opportunities for themselves,individually or together with co-workers, and how governance through directives createdincentive for learning. Thus, the conclusion is that a trust-based governance has an impacton the prerequisites for work as a learning organization. / <p>2020-06-26</p>

Trust-based management has been a subject for discussion in the Swedish government resulting from shortcomings of New Public Management, a method inspired by the KPI-driven (Key Performance Indicator) nature of the private sector, which has turned into a form of micromanagement when applied in the public sector. In order to address this, the Swedish government gave the delegation of trust the assignment to spread knowledge about how the alternative, trust-based governance, can be used in the public sector. The aim of our research is twofold. Firstly, finding out how the two different management styles, trust-based management and micromanagement, are characterized in the organization of home care. And secondly, understanding the experience from the home care staff's point of view and how different forms of management affects the receivers of home care. We have used semi-structured interviews and, employing content analysis, found that the home care staff needs to be more involved in the organizational planning and have more freedom to make decisions based on their own judgment and experience rather than following standardized temples, such as minute-level schedules.

År 2014 valde Söderhamns kommun att anta en ny styr- och ledningsfilosofi baserad på värderingar som ökat medborgarfokus, medarbetares engagemang samt en verksamhet präglad av tillit i alla led. Dessa värderingar utgör även grunden för offensiv kvalitetsutveckling och förändringsledning. Syftet med denna kvalitativa fallstudie var att erhålla mer kunskap kring implementeringen av den nya filosofin samt hur organisationens högre ledning upplevde förändringsarbetet. Åtta chefer har intervjuats. De semistrukturerade intervjuerna har sedan transkriberats och sammanställts varpå empirin har tolkats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv med utgångspunkt i arbetets teoretiska ramverk. Resultatet visade att förändringsarbetet är komplext till sin natur och att ledarna tolkat och arbetat med värderingarna på olika sätt, vilket skulle kunna ses som skillnader i såväl individuell som organisatorisk mognadsnivå. Vidare har kommunen en ekonomistyrning som ännu inte anpassats efter den nya filosofin. Författarna drar slutsatsen att de begrepp som präglar kommunens värderingar lätt blir abstrakta och svåra att översätta i praktisk handling samt att det finns utrymme för förbättringar inom implementeringsarbetet. / In 2014, the municipality of Söderhamn initiated a new control and management philosophy, characterized by core values such as increased citizen focus, employee commitment and trust in all operative aspects. These values are the same as the core values of Total Quality Management and leadership for change. The purpose of this qualitative case study was to gain more knowledge about the work involved in implementing the management philosophy as well as the experiences of senior management. Eight managers were interviewed. These semi-structured interviews were then transcribed and collected, after which the empiricism has been interpreted from a hermeneutic perspective based on the theoretical framework of the study. The results indicate that the change process is complex and the leaders have interpreted the guiding values differently, leading to the conclusion that there are differences in the degree of matureness between individuals as well as within the organisation. Moreover, the financial steering in the municipality is not yet accustomed to the new philosophy/ management. The authors conclude that the concepts characterizing the values of the municipality easily become abstract and are hard to implement in practise and, furthermore, there is capacity for improvement in the implementation work. / <p>2017-06-28</p>

Sverige har haft tydliga problem med sin styrning av välfärdssektorn till följd av incitament som kan hämtas ur NPM. Detta främst i form av en mål- och resultatstyrning som centraliserat makten med återkommande rapporteringskrav. För att komma till bukt med problemen inrättades åtgärder för att främja en ny styrning. I nuläget har styrformen tillitsbaserad styrning och ledning sett dagens ljus vilket innefattar en styrning, kultur och arbetssätt med fokus på verksamhetens syfte och brukarens behov. Studien avsåg ge en grundlig bild kring upplevelser av styrning och ledning inom en kommunal vård- och omsorgsförvaltning i förhållande till ett ideal av tillitsbaserad styrning och ledning. Detta för att producera kunskap om hur styrning och ledning upplevs inom en kommunal vård- och omsorgsförvaltning och för att bidra till utvecklingen av tillitsbaserad styrning och ledning inom densamma. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra enhetschefer vilkas upplevelser ställts i förhållande till en idealtyp av tillitsbaserad styrning och ledning. De sammanvägda upplevelserna av styrning och ledning motsvarar ett ideal av tillitsbaserad styrning och ledning i hög grad. Mot denna bakgrund indikerar studien på att det finns incitament som går att härleda från ett ideal av tillitsbaserad styrning och ledning. Vidare framkommer att det finns incitament som kan härledas från NPM. Respondenternas svar indikerar även på att förvaltningen ses som värderingsstyrd med uppfattningar om gott ledarskap, något som skapar förutsättningar att försätta utveckla den tillitsbaserade styrning och ledningen inom densamma. Slutligen har studien, baserat på respondenternas svar, resulterat i en rad upplevda utvecklingsområden för den fortsatta utvecklingen av styrformen inom förvaltningen. Resultaten skall enbart ses som indikationer på hur styrning och ledning upplevs samt hur styrformen kan utvecklas inom förvaltningen. Allt eftersom svaren i många meningar går och inte speglar en övergripande upplevd bild. / Sweden has had clear problems with its governance of the welfare sector because of incentives that can be obtained from NPM. This mainly in forms of performance management that has centralized the authority with recurring reporting requirements. To overcome these problems, measures were taken to promote a new governance. At present, the form of trust-based governance has seen the light of day. This includes a governance, culture and working method with focus on the purpose of the organisation and the needs of the user. The following study was intended to provide a thorough picture of experiences regarding governance within a municipal healthcare administration, in relation to an ideal of trust-based governance. This with an intention to produce knowledge about how governance is experienced within a municipal healthcare administration and to contribute to the development of governance within it. The study was based on qualitative interviews with four first line managers, whose experiences where compared to an ideal of trust-based governance. The results show that the combined experiences of governance largely correspond to an ideal of trust-based governance. Under those terms the study indicates that there are experiences which can be deduced from an ideal of trust-based governance. Furthermore, there are incentives which can be deduced from NPM. The interviewees responses indicate that the administration is regarded as value-driven with perceptions of good leadership, which creates conditions for developing the trust-based governance within it. Finally, the study, based on the responses, has resulted in several experienced aspects for the continued development of the trust-based governance within the administration. The results should only be indications of how governance is experienced and how the form of governance can be developed. All because the responses in many sentences differ and not reflects an overall perceived image.

Offentlig verksamhet står inför ett pågående förändringsarbete mot att införa tillitsbaserad styrning i sina verksamheter. Tillitsbaserad styrning är en relationsbaserad styrform där informella styrmedel som socialt arbete och företagskultur används för att skapa tillit och målöverensstämmelse. Men samtidigt som förändringsarbetet pågår orsakar coronapandemin verksamheter att ställa om till distansarbete. Denna fallstudie syftar till att öka kunskapen för hur distansarbete påverkar användningen av tillitsbaserad styrning och det pågående förändringsarbetet. Det görs genom en kvalitativ metod som studerar hur chefers inom en offentlig verksamhet upplevelser att distansarbete påverkar användningen av tillitsbaserad styrning. Resultatet visar att distansarbete har en negativ påverkan på användningen av tillitsbaserad styrning i form av en kedjeeffekt där försämrad kommunikation vid distansarbete påverkar relationer, motivation och företagskultur negativt. Det skadar i sin tur tilliten och målöverensstämmelsen. Men studien visar förmildrande omständigheter som minskar den negativa påverkan. Genom ökade avstämningssamtal och extrainsatta aktiviteter kan den negativa effekten på informella styrmedel begränsas vilket förbättrar användningen av tillitsbaserad styrning på distans. Men det kräver extra arbetsinsatser av chefer för att upprätthålla informella styrmedels effekt i en digital kontext. Studiens resultat visar även att distansarbete ger en skjuts i ett förändringsarbete mot tillitsbaserad styrning eftersom digitala arbetssätt naturligt får chefer att minska sin övervakning och istället utöva tillit. Däremot visar resultatet svårigheter med att använda informella styrmedel digitalt för att skapa tillit och målöverensstämmelse. Men med extrainsatta dialoger och aktiviteter förbättras förutsättningarna för att effektivt använda informella styrmedel digitalt. / Public sector is facing an ongoing change in work towards introducing trust-based governance in public operations. Trust-based governance is a relationship-based form of governance where informal management controls such as social work and corporate culture are used to create trust and goal congruence. But at the same time as the change in work is ongoing, the corona pandemic is causing businesses to switch to teleworking. This case study aims to increase the knowledge of how telework affects the use of trust-based governance and how it affects the ongoing change in work. This is done by a qualitative method that studies how managers in the public sector experience that teleworking affects the use of trust-based governance. The results show that teleworking has a negative impact on the use of trust-based governance in the form of a chain effect where impaired communication during teleworking has a negative effect on relationships, motivation and corporate culture. This in turn damages trust and goal congruence negatively. But the study shows mitigating circumstances that reduce the negative impact. Through increased reconciliation calls and extracurricular activities, the negative effect on informal management controls can be limited which improves the use of informal management controls while teleworking. But it requires extra work by managers to maintain the effect of informal management controls in a digital context. The results of the study also show that teleworking gives a boost in the change in work towards trust-based governance since digital working methods naturally make managers reduce their supervision and exercise trust. On the other hand, the results show difficulties in using informal management controls digitally to create trust and goal congruence. But with extra dialogues and activities the conditions for effectively using informal management controls digitally are improved.

Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att utifrån tillitsdelegationens principer förtillitsbaserad styrning och ledning, undersöka hur chefer följer upp i den offentligtfinansierade verksamheterna. Metod: Studien har en kvalitativ utgångspunkt med en abduktiv ansats. Studien bestårav åtta semistrukturerade intervjuer som har genomförts med chefer från olikakommunla verksamheter. Resultat och slutsats: Studien visar på att det råder oklarheter råder kring hur dentillitsbaserade styrningen som koncept ska på ett konkret vis praktiseras i vardagen.Detta ledare i sin tur vidare till att chefer inom kommunala verksamheter inte fullt utvågar gå ifrån de tidigare styrverktygen som inte främjar en tillitsbaserad styrning,utifrån det faktum att verksamheterna till stor del är lagstyrd. Examensarbetets bidrag: Studien stänker tesen om att en av de avgörande faktorernaför en tillitsbaserad uppföljning är vilket som är dess syfte och fokus, att den ska utgåifrån verksamhetens ändamål. Men även att de kollegiala uppföljningsformerna ochdialogen som verktyg är avgörande i en tillitsbaserade uppföljning. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning kan vara att genomföra enmotsvarande studie som denna bland andra delar av den offentliga sektorn, såsommyndigheter som är direkt underställda regeringen. En annan aspekt som skulle kunnaforskas kring är om den tillitsbasarede styrningen, som syftar till att ge medarbetarestörre möjlighet att lägga mer tid på att utföra verksamhet istället för att följa upp, givitnågot effektivare utförande.

Att leda på distans har aktualiserats inom flera delar av den offentliga sektorn till följd av Covid-19 pandemin och dess tillhörande restriktioner. Tillitsbaserad styrning har varit en omdiskuterad styrform som från politiska beslutsfattare har försökt implementeras i offentlig sektor. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur ledarskapet har påverkats i den offentliga sektorn till följd av den plötsliga omställningen till distansarbete och hur arbetet med tillit kan ha påverkats. Studiens ändamål är att identifiera de möjligheter och utmaningar ett distansledarskap kan medföra samt hur tilliten påverkas när arbetet bedrivs bortkopplat från den fysiska kontorsmiljön. Det empiriskt insamlade materialet består av intervjuer med 17 ledare som är verksamma i olika delar inom den offentliga sektorn i Västra Götalandsregionen. Samtliga chefer har medarbetaransvar och har till största del utfört sitt arbete på distans under Covid-19 pandemin. Resultatet från datainsamlingen som intervjuerna bidrog med visade att cheferna har upplevt många möjligheter, men även utmaningar med att arbeta på distans. De största möjligheterna ansågs vara den ökade flexibiliteten i arbetsdagen, ökad tillit och upplevd närvaro från cheferna. Utmaningarna har varit att hantera gränsen mellan arbetstid och privatliv, att upprätthålla goda relationer när en viktig del av den sociala interaktionen försvinner och behöver ersättas, upptäcka medarbetares mående samt anpassa kommunikationen efter de förändrade förutsättningarna. Kopplat till tillit ansåg cheferna att den har ökat i arbetsgrupperna. Vidare visar studien att den plötsliga förändringen har bidragit till att en mer tillitsbaserad styrning lättare har kunnat implementeras och vara en naturlig del i arbetsvardagen. En avslutande reflektion i studien är att en medvetenhet, utformandet av alternativa kommunikationsvägar samt ett ökat känslomässigt och individuellt fokus minskar dessa risker som utmaningarna kan medföra. Ytterligare en reflektion vi kan konstatera är att tilliten spelar en central roll för att skapa en välmående arbetsgrupp och att en mer tillitsbaserad styrning är något som har upplevts positivt inom verksamheterna. Avslutningsvis kan vi fastställa att distansledarskap och tillitsskapande är en process som kräver mycket resurser samt behöver upprätthållas och underhållas över tid. / Distance leadership has become a more important aspect in several parts of the public sector as a result of the Covid-19 pandemic and its restrictions. Trust-based governance has been a discussed form of governance that political decision-makers have tried to implement in the public sector. The purpose of this qualitative study is to investigate how leadership has been affected in the public sector as a result of the fast readjustment to work from distance and how the trust has been affected. The intention is to identify opportunities and challenges of distance leadership and how the work of trust is being affected when the workplace is disconnected from the physical workplace. The empirically collected material consists of interviews with 17 leaders who are active in various parts of the public sector in the region of Västra Götaland. All managers have responsibility over employees and have for the most part performed their work on distance during the Covid-19 pandemic.  The results from the data collection from the interviews showed that the managers have experienced both opportunities and challenges during the distance work. The greatest opportunities were considered to be the increased flexibility in the working day, increased trust and higher presence from the managers during the workday. The challenges have been to manage the boundary between working hours and a private life, to maintain good relations when an important part of the social interaction disappears and needs to be replaced, to discover employees' moods and to adapt communication to the changed conditions. Linked to trust, managers felt that it had increased. Furthermore, the sudden change had contributed to a more trust-based governance being easier to implement and be a natural part of everyday work. A concluding reflection in the study is that an awareness, alternative communication paths and an increased emotional and individual focus may reduce these risks. Another reflection is that trust has a central role in creating a prosperous working group and a more trust-based governance is something that has been experienced positively in the businesses. In conclusion, we can state that distance leadership and trust building is a process that requires a lot of resources and needs to be maintained over time.  This thesis is going to be written in Swedish.