Beteendemedicin är ett paraplybegrepp där den fysioterapeutiska tillämpningen i praktik kan se ut på många olika sätt. Hur fysioterapeuter tillämpar beteendemedicin i praktiken och hur det avspeglas i den individanpassade behandlingsplanen råder det oklarheter kring. Syftet med denna studie var att undersöka fem fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av tillämpning av beteendemedicin inom sina respektive verksamheter i Uppsala län. Studien var av kvalitativ design. Enskilda semistrukturerade intervjuer avfem fysioterapeuter inom olika verksamheter utfördes. Databearbetning genomfördes i form av en kvalitativ innehållsanalys. Deltagarna tillämpade flertalet olika tekniker inom beteendemedicin. De upplevde även att det finns utmaningar som att det är tidskrävande, att patienten inte förstår konceptet och att teorin är lättare än tillämpningen i praktik. Alla deltagare var överens om att det finns en nytta med beteendemedicinsk tillämpning, som att bli en bättre fysioterapeut, att det ger vinst i långa loppet samt att teorin fyller en viktig funktion för praktisk tillämpning. Det föreföll sig som att fysioterapeuterna tillämpar beteendemedicin på ett annat sätt än vad de lärt sig från den teoretiska utbildningen. Fyra huvudkategorier identifierades under databearbetningen; Olika tekniker inom beteendemedicin, Utmaningar med att arbeta beteendemedicinskt, Förståelse av nyttan med beteendemedicin, Blivit en “tyst” kunskap. Deltagarna upplevde att beteendemedicin fyller en viktig funktion i den individualiserade behandlingsplanen för patienten, men upplevde även många utmaningar. Trots utmaningarna så var deltagarna överens om att beteendemedicin är ett vinnande behandlingskoncept inom fysioterapi. Detta examensarbete kan bidra till utvecklingsmöjligheter för grundutbildningen i fysioterapi. / Behavioral medicine is an umbrella concept where the physiotherapeutic application in practice can differ in many ways. There are uncertainties about how physiotherapists apply it in practice and how this is reflected in the individualized treatment plan. The aim of this study was to investigate five physiotherapists' experiences of applying behavioral medicine in clinical practice within each of their workplaces in Uppsala. This study is of a qualitative design. Individual semi-structured interviews offive physiotherapists were performed. Data processing was carried out in the form of a qualitative content analysis. The participants applied several different behavioral medicine techniques. They also experienced challenges; it is time consuming, the patient does not understand the concept and the theory is easier than the application in practice. All participants agreed that there are benefits to behavioral medicine application; becoming a better physiotherapist, it provides benefits in the long run and the theory fulfills an important function for practical application. It seemed that the physiotherapists apply behavioral medicine in a different way than what they have learned. Four main categories were identified; Different techniques in behavioral medicine, Challenges when working with behavioral medicine, Understanding the benefits of behavioral medicine, Has become a “silent” knowledge. The participants experienced that behavioral medicine fulfills an important function in individualized treatment plans for patients, but they also experienced many challenges. Despite the challenges, the participants agreed that behavioral medicine is a winning concept in physiotherapy. This degree project can contribute to development opportunities for the undergraduate education in physiotherapy.

Bakgrund: Användningen av digitala videobesök har ökat inom fysioterapin under de senaste åren, särskilt i samband med covid-pandemin. Den nuvarande kunskapen om fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av användandet av digitala videobesök är begränsad.  Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att möta patienter via digitala videobesök. Metod: Studien har en kvalitativ design. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med fem fysioterapeuter inom primärvården. Datan bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Insamlad data resulterade i följande huvudkategorier: Begränsningar för användandet av digitala videobesök, fördelar med digitala videobesök samt utveckling av digitala videobesök. Konklusion: Sammanfattningsvis ansåg fysioterapeuterna generellt att digitala videobesök är ett bra verktyg att tillgå. Framförallt genom att det ökar tillgängligheten till fysioterapeuten och att det möjliggör ett mer flexibelt arbete. De beskrev även begränsningar i arbetet med videobesök. Bland annat organisatoriska hinder och frånvaron av fysisk kontakt med patienten. Dessutom framfördes olika tankar om utveckling av videobesök. Exempelvis tekniska förbättringsmöjligheter och möjlighet till mer utbildning på området. / Background: The use of digital video meetings in physiotherapy has increased in recent years, particularly  in conjunction with the covid-pandemic. The current evidence for physiotherapists' experiences and perceptions of using digital video meetings is limited.  Purpose: To investigate physiotherapists experiences and perceptions of meeting patients through digital video meetings.  Method: The study has a qualitative design. Data were collected through semi structured interviews of five physiotherapists in primary care. The data was processed using qualitative content analysis.  Results: Collected data resulted in the following main categories: restrictions in the use of digital video meetings, benefits of digital video meetings and development of digital video meetings.  Conclusion: In summary, physiotherapists generally considered digital video meetings to be a good tool available. Mainly by increasing the accessibility to the physiotherapist and by contributing to  a more flexible job. They also described limitations in their work with video meetings. For instance, organizational obstacles and the absence of physical contact with the patient. Furthermore, different ways of developing the video meetings were presented. For example, technical opportunities for improvement and opportunities for more education in the field.

BACKGROUND: The child mortality is relatively high in a middle income country such as Ghana. Great achievements have been accomplished in order to reduce the under five mortality rate, likewise reach the millennium development goal to reduce child mortality. The nurses´ role to carry the capacity to face these challenges becomes a great part of their work. AIM: The aim of the study was to illuminate the experiences of nurses caring for ill children in Ghana and to gain a better understanding of the Ghanese perspective of important factors in pediatric care. METHOD: A qualitative method with semi structured interviews was performed. Five interviews were conducted with nurses at one pediatric ward in Ghana. The data was analysed using content analysis, Halldorsdottir´s theory was used as a raster throughout the paper. RESULTS: Two categories were identified and represent the results, Qualities and Strengths and Obstacles. The categories were found to be encompassed by nine subcategories, Feelings, Improvisation, Attitudes, Empowerment, Collaboration, Workload, Difficulties in the Nurse-Patient relationship, Contradictory experiences and Environmental challenges. CONCLUSION: The findings in this study suggest that the nursing care is largely affected by different factors in the nurses’ daily work. This can result in both a positive and negative impact on the nurse, patient and their relationship. CLINICAL RELEVANCE: Describing how nurses experience work in pediatric nursing care can contribute with a better knowledge of important factors in global nursing. / BAKGRUND: Barnadödligheten är relativt hög i ett medelinkomstland som Ghana. Stora framsteg har gjorts för att minska dödligheten, likaså uppnå millenniemålet att minska barnadödligheten. Sjuksköterskornas roll att inneha kapaciteten för att bemöta dessa utmaningar blir en stor del av deras arbete. SYFTE: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda sjuka barn i Ghana, samt att få en bättre förståelse av viktiga faktorer i pediatrisk omvårdnad från ett ghanesiskt perspektiv. METOD: En kvalitativ metod med semi strukturerade intervjuer utfördes. Fem intervjuer utfördes med sjuksköterskor på en pediatrisk avdelning i Ghana. Datan analyserades genom en innehållsanalys och Halldorsdottirs teroi användes som ett raster löpande genom rapporten. RESULTAT: Två kateorier identifierades och representerar resultatet Kvalitéer och Styrkor samt Hinder. Kategorierna omfattas av nio subkategorier, Känslor, Improvisation, Attityder, Empowerment, Samarbete, Arbetsbörda, Svårigheter i sjusköterske- och patientrelationen, Paradoxala upplevelser samt Hinder i miljön. SLUTSATS: Resultatet i den här studien föreslår att omvårdnaden till stor del påverkas av olika faktorer i sjuksköterskans dagliga arbete. Detta kan resultera i både en positiv och negativ påverkan för sjuksköterskan, patienten och deras relation. KLINISK BETYDELSE: Genom att beskriva hur sjuksköterskor upplever arbetet inom pedriatitisk vård kan detta bidra till större kunskap om viktiga faktorer inom omvårdnad globalt.

Bakgrund: År 2015 infördes Patientlagen (SFS 2014:821) som slår fast att hälso- och sjukvården ska ge patienterna möjlighet att bli delaktiga i sin vård. Studier visar att patientdelaktighet kan förbättra kvaliteten på vården och har en betydelsefull del i att uppnå en säker vård för patienterna. På kirurgisk vårdavdelning inkommer patienter dygnet runt och är beroende av sjuksköterskan för att göras delaktiga i sin vård. Syfte: Att beskriva hur patienter som skrivs in akut upplever delaktighet gällande information och planering i samband med inskrivning av sjuksköterska på kirurgisk vårdavdelning. Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer (15 deltagare). Datan analyserades med latent kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Huvudresultat: Patienter upplevde att det var viktigt att få information om sin vård och planering vid inskrivning på kirurgisk vårdavdelning. Både positiva och negativa upplevelser vid inskrivningen framkom och orsaken till detta grundades i sjuksköterskans bemötande. Vårdrelationen var viktig för att känna sig trygg i en utsatt situation och var förutsättning för att uppleva delaktighet. Patienterna berättade att delaktighet vid inskrivningen var att bli lyssnad på och att få en individuellt anpassad information. Slutsats: Patientdelaktighet vid inskrivning på kirurgisk vårdavdelning förutsätter att sjuksköterskan bjuder in patienten till delaktighet samt ger information på ett individanpassat sätt. Delaktighet är viktigt för att minska fel i vården, bedriva en lagstadgad vård och för tryggheten hos patienterna. För att klara lagkraven på vården behöver både patienter och vårdpersonal utbildning inom ämnet för att skapa en gemensam syn på vad delaktighet i vården innebär. / Background: In 2015 a new patient-law was launched in Sweden. It states that  healthcare should give the patients possibility to participate in their own care. Studies have shown that patient participation can improve the quality of care and reduce adverse events in healthcare. In surgical wards patients are admitted every hour of the day and they are dependent on the registered nurse to get involved in their care. Aim: To describe how patients admitted from the emergency department experience their participation during the enrollment with the nurse in the surgical ward with a specific focus on information and planning of the care. Methods: A qualitative study based on semi-structured interviews (n=15 participants). Data was analysed with content analysis according to Granheim and Lundman (2004). Results: The study showed that during the enrollment at the surgical ward patients experienced information about the care and the plan as important. Both positive and negative experiences during the enrollment were shown in the result. The reason was based on the nurses caring or uncaring relationship with the patient. The nurse-patient relationship was important for the patient to feel safe in an exposed situation and was a prerequiesite for participation. Patients talked about participation at the enrollment and pointed out that being listened to and personalized information as the most important. Conclusion: Patient participation at enrollment at the surgical ward requires the nurse to invite the patient to take part and gives information in a personalized manner. Participation is important to reduce errors in care, carry on a statutory care and to the safety for patients.  To manage the requirements of the patientlaw, both patients and staff needs education about the subject to create a mutual vision of what participation in care is.

Bakgrund: Individer med narkotikamissbruk tillhör en stigmatiserad grupp som löper stor risk att drabbas av ohälsa och därför kan förväntas ha mycket kontakt med hälso- och sjukvården. Studier har visat att sjuksköterskor har negativa attityder och försämrat bemötande gentemot denna grupp. Syfte: Syftet var att beskriva vilka upplevelser personer med aktivt eller tidigare narkotikamissbruk haft av bemötande från sjuksköterskor och annan vårdpersonal samt deras inställning till hälso- och sjukvård. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra teman: Stigmatiserande bemötande, Motarbetande bemötande, Attityder till hälso- och sjukvården och Mänskligt bemötande är gott bemötande. Slutsatser: Deltagarna i den här studien har inom hälso- och sjukvården upplevt negativt bemötande kopplat till deras aktiva eller tidigare missbruksproblematik. Negativt bemötande mot en utsatt grupp kan leda till förstärkt utanförskap, känslor av maktlöshet och ökad risk för ohälsa. Med ökad kunskap kan sjuksköterskan ge bättre bemötande vilket skulle kunna ha hälsofrämjande effekt. Implikationer: Mer specifikt utbildningsinnehåll om beroende och narkotikamissbruk behövs både på grundutbildningen och som fortbildning för redan verksamma sjuksköterskor för att denna patientgrupp ska få ett bättre bemötande. / Background: Individuals with drug abuse belong to a stigmatized group at high risk of ill-health and can therefore be expected to be in much contact with health care. Studies have shown that nurses have negative attitudes and deficient encounter towards this group. Aim: The aim was to describe what experiences persons with present or former drug abuse has had regarding encounters with nurses and other health care personnel and also their attitude regarding health care. Method: An interview study with a qualitative approach was conducted. Result: The analysis of the interviews resulted in four themes: Stigmatizing encounters, Opposing encounters, Attitudes regarding health care and Humanly encounters are good encounters. Conclusions: The participants in this study have experienced negative encounters in health care related to their present or former drug abuse. Negative encounters towards an exposed group can lead to strengthened exclusion, feelings of powerlessness and increased risk of illness. With enhanced knowledge, the nurse can provide better encounters which could have a health promoting effect. Implications: More specific education about addiction and drug abuse is needed both in the undergraduate program and as further training for practicing nurses in order to give this patient group a better encounter.

Bakgrund: Ungefär 200.000 kvinnor i Sverige har endometrios. Endometriumet växer utanför livmodern och utvecklandet av endometrios kan orsakas av retrograd menstruation i kombination med hormonella faktorer, ärftlighet och ett nedsatt lokalt immunförsvar. Vanliga symptom är hög smärta, minskad fertilitet och nedsatt livskvalité. Behandlingen syftar till att uppnå god funktionsnivå med hanterbara symptom. Fysioterapeutiska åtgärder har prioritet 2. Syfte: Att undersöka upplevelsen av fysioterapeutisk behandling vid endometrios ur patienters och fysioterapeuters perspektiv. Metod: Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes, tre med endometriospatienter och tre med fysioterapeuter. Datan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i fyra huvudkategorier: ”Anpassning utifrån den individuella patienten”, ”Syfte och effekt av behandling”, ”Känsloupplevelser och faktorer som bidrar till drivkraft och hopp” och ”Fysioterapeutens roll”. Den fysioterapeutiska behandlingen upplevdes sätta patientens behov i fokus genom individuell och anpassad behandling. Samstämmigt framkom att behandlingen upplevdes symptomlindra och frambringa skräckblandad förtjusning, men också hopp. Fysioterapeuten upplevdes ge trygghet och hjälp. Konklusion: Fysioterapi vid endometrios kan upplevas vara värdefull för att minska smärta och muskelanspänning samt för att hitta copingstrategier i vardagen. Fysioterapeuten upplevdes kunna få patienterna att känna sig hörda, sedda och hjälpta. / Background: In Sweden approximately 200.000 women have been diagnosed with endometriosis. Endometrial-like tissue is growing outside the uterus. The development of endometriosis could be multifactorial, caused by retrograde menstruation combined with hormonal factors, heredity and a weakened local immune system. Common symptoms are different variations of pain, infertility and decreased quality of life. The purpose of the treatment is to ensure a good level of functioning with manageable symptoms. Physical therapy is highly recommended when treating endometriosis. Purpose: To investigate the experiences of physical therapy treatment in endometriosis according to patients and physiotherapists. Method: Six semi-structured interviews were conducted, of which three were including patients with endometriosis and three were including physiotherapists. The data was analyzed through qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in four main categories: “Adaptation based on the individual patient”, “Purpose and effect of the treatment”, “Emotional experiences and factors that contribute to power and hope” and “The role of the physiotherapist”. The physical therapy was perceived as focusing on the patient´s needs. It was unanimously agreed that the treatment reduced symptoms and could engender delight mingled with terror, but also hope. The physical therapy treatment was found to provide safety and assistance. Conclusion: Physical therapy in endometriosis can be experienced as valuable for reducing pain and muscle tension and for providing coping strategies in everyday life. The physiotherapist was found to be able to make the patients feel heard, seen and helped.

Bakgrund Basal kroppskännedom (BK) används idag inom fysioterapin som behandlingsmetod för att öka kroppsmedvetenhet bland patienter. Det råder brist på solid kunskap om BK som behandlingsform samt fysioterapeuters erfarenheter kring hur interventionen används.  Syfte Att undersöka fysioterapeuters uppfattningar och erfarenheter av metoden BK och hur de använder sig av BK i sin kliniska vardag.   Metod Studie är av kvalitativ design. Fem fysioterapeuter intervjuades genom enskilda semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys användes för bearbetning av data. Resultat Utifrån insamlade data identifierades tre huvudkategorier: (1) Patienter som har svårt att vara i sin kropp gynnas av metoden, (2) fysioterapeuten och patienten gör övningarna tillsammans och (3) ökad medvetenhet om sambandet mellan kropp och sinne.  Konklusion: Studiens resultat visar att fysioterapeuterna uppfattar att metoden BK används för i princip alla tillstånd men är särskilt gynnsam för personer som lider av psykisk ohälsa och långvarig smärta. Fysioterapeuterna anser att det krävs mycket av både patienten och fysioterapeuten vid denna metod och att den därför skiljer sig från andra behandlingsmetoder. Målet med behandlingen är att skapa en balans mellan kropp och sinne. Fysioterapeuterna använder BK i huvudsakligen för att de har goda kliniska erfarenheter från metoden. / Background Basic body awareness therapy (BBAT) is used today in physiotherapy as a treatment method to increase body awareness among patients. There is a lack of solid knowledge about BBAT as a form of treatment and physiotherapists' experiences of how the intervention is used. Purpose Physiotherapist understandings and experiences with BBAT and how they use it in their clinical practices. Method The study is of a qualitative design. Five physiotherapists were interviewed separately. Qualitative content analysis was used for analyzing the data. Results Based on the collected data, three main categories were identified: (1) Patients who have difficulty being in their body benefit from the method, (2) The physiotherapist and the patient do the exercises together and (3) Increased awareness of the connection between body and mind. Conclusion The results of the study showed that the physiotherapists perceived that the BBAT method is used for basically all conditions, but is particularly favorable for people suffering from mental illness and long-term pain. The physiotherapists believe that this method requires a lot from both the patient and the physiotherapist and that it therefore differs from other treatment methods. The goal of the treatment is to create a balance between body and mind. The physiotherapists use BBAT mainly because of their good clinical experience from the method.

This essay is a qualitative interview study of how six upper secondary school history teachers view and work with students’ diversity of identities in teaching. The questions that the study sought to answer were how history teachers viewed and worked with students’ diversity of identities, as exemplified by specific assignments, along with their selection of teaching materials, and the impact of their own identity on their teaching. These questions were analysed using Manuel Castells’ three aspects of legitimate identity, resistance identity, and project identity, complemented by Carsten Ljunggren’s reasoning concerning a national identity, as the main theoretical framework. In doing so, the study concluded that the teachers viewed working with identity in the history subject as a luxury, dependent on factors such as lesson time, adaption to students, citizen education, and the room for a norm-critical approach. Due to these factors, it was concluded that the history subject unintentionally and mainly conveyed a legitimate identity to the students.  From their exemplified assignments, the study found that student-centred assignments more often enabled the inclusion of resistance identities as well as project identities. The teachers claimed that teaching materials such as textbooks were Eurocentric and needed to be complemented by other material to include other perspectives. It was also concluded that teachers’ gender, social class, and ethnicity had an impact on their teaching. The study found that a new national identity in the history subject, as illustrated by the inclusion of project identities, was linked to the use of intercultural pedagogy and student-centred assignments.

Introduktion: Postcovid har en bred symtombild som kan påverka människors vardagliga aktiviteter. Det har beskrivits att det varit utmanande för hälso-och sjukvårdspersonal att bedöma tillstånden efter covid-19 samt att det finns behov av att följa dessa patienter över tid för att öka kunskapen kring patientgruppen.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters upplevelser av arbetet inom primärvården med patienter som har postcovid.   Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta arbetsterapeuter genomfördes. Arbetsterapeuterna var verksamma inom primärvård och hade träffat patienter med postcovid. Urvalsmetoden var bekvämlighet- och snöbollsurvalet. Analysen genomfördes med Graneheim & Lundmans innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom tre kategorier: Betydelsen av multiprofessionellt teamarbete, Dra nytta av tidigare kunskaper och Utmaningar i arbetet. Kategorierna innehåller tillsammans sex underkategorier. Slutsats: Studien visar att det kan vara en fördel att arbeta i team kring patienter med postcovid, vikten av att ta vara på tidigare kunskaper samt utmaningar i arbetet. Resultatet kan fungera som ett underlag för att belysa vikten av riktlinjer och utbildningar om Postcovid samt att dessa behöver integreras med forskning. / Introduction: Postcovid has a broad symptom picture that can affect people's everyday activities. It has been described as challenging for health care professionals to assess the conditions after covid-19 and that there is a need to follow these patients over time to increase knowledge about the patient group. Aim: The aim of the study was to describe occupational therapists' experiences of working in primary care with patients who have postcovid. Method: A qualitative interview study with eight occupational therapists was conducted. The occupational therapists were active in primary care and had met patients with postcovid. The selection method was convenience- and snowball selection. The analysis was implemented with Graneheim & Lundman's content analysis. Results: The analysis revealed three categories: The importance of multi-professional teamwork, Benefit from previous knowledge and Challenges in work. The categories together contain six subcategories. Conclusion: The study shows that it can be an advantage to work in teams around patients with post-covid, the importance of taking advantage of previous knowledge and challenges in the work. The results can serve as a basis for highlighting the importance of guidelines and education about postcovid and that these need to be integrated with research.

Background: Threats and violence are a major problem in healthcare that negatively affects both staff and patients. Acute Psychiatric wards are one of the most affected workplaces in healthcare and where work on threat and violence prevention is highly relevant. Violent preventive theories and concepts exist as developed research like the Bergenmodel, Deescalation and low-impact arousal. Aim: The aim is to describe the nurse's experience of the working group's application of threat and violence prevention measures in emergency psychiatric care. Method: The study is a qualitative interview study with a descriptive approach. Results: Three themes were identified - Prophylaxis measures, avert escalation and preserve knowledge. Crucial to the violence prevention work in emergency psychiatric care was to seek for respectful tone in encounters with patients to avoid escalating a suspected threatening situation. Knowledge, experience and training together with good cooperation inthe working group can lead to reduced situations of violence as staff is given the opportunity to experience safety and security. Conclusion: Adequate care with a focus on communication and professional encounter together with solid training is important for the working group's ability to work with violence prevention.