Kommunala verksamheter är i ett pågående arbete med implementeringen av tillitsbaseradstyrning. Vissa av Sveriges kommuner har kommit längre än andra, vilket beror på en rad olika orsaker. Somliga kommuner använder egna styrformer men förhåller sig till viss del till den tillitsbaserade styrningen. Uppföljningar med ett tillitsbaserat förhållningssätt är viktigt för att arbetet ska fortsatt gå i rätt riktning. Denna studie avser att identifiera likheter och skillnader i hur kommuner arbetar med tillitsbaserad styrning med uppföljning som fokus. Studien har genomförts på åtta olika kommuner med bas i intervjuer, samt en observation. Forskaren Louise Bringselius grundprinciper har använts i analysen. Studiens resultat har identifierat likhetermellan kommunerna som går i linje med grundprinciperna från den teoretiska referensramen. Resultatet visar även hur kommuner arbetar utifrån implementeringen av den tillitsbaserade styrningen samt dess utmaningar i uppföljningar inom ramen för tillitsbaserad styrning. / Municipal government operations are in ongoing work with the implementation of the trust-based governance. Some of Sweden´s municipalities have come further than others, which is due to several different reasons. Some municipalities use their own forms of governance but adhere to trust-based governance to some extent. Follow-ups with a trust-based approach are important for the work to continue moving in the right direction. This study intends to identify similarities and differences in how the municipalities work with trust-based governance with follow-up as the focus. The study has been carried out in eight different municipalities based on interviews, as well as an observation. Researcher Louise Bringselius´ basic principles have been used in the analysis. The study´s results have identified similarities between the municipalities that are in line with the basic principles from the theoretical frame of reference. The result also shows how municipalities work based on the implementation of trust-based governance and it´s challenges in follow-ups within the framework of trust-based governance.

Denna studie syftar till att utforska fenomenet tillitsbaserad styrning inom den offentliga sektorn. Detta med avseende på vilka konkreta styrmodeller som utgör den tillitsbaserade styrningens styrverktyg, samt huruvida detta fenomen inkluderar några andra relevanta aspekter relaterade till styrning. Avsikterna bakom den tillitsbaserade styrningen handlar mycket om att åtgärda sådana negativa bieffekter som den New Public Management-inspirerade styrningen, med sin betoning på mål- och resultatstyrning, ansetts medföra. Dessa bieffekter handlar till stor del om att ökade krav på rapportering och kontroll medfört en administrativ börda, som inneburit att den offentliga sektorns medarbetare tvingats lägga mycket av sin tid på administrativa sysslor. Med hjälp av den tillitsbaserade styrningen, och dess betoning på tillit, ömsesidighet och medborgarfokus, har regeringen därför haft för avsikt att reformera styrningen av den offentliga sektorn. Samtidigt som den tillitsbaserade styrningens avsikter är goda, kan det anses finnas en osäkerhet kring vilka styrmodeller som egentligen utgör dess styrverktyg. I uppsatsen genomförs därför en kvalitativ dokumentstudie av idé- och idealtypsanalytiskt slag, i vilken relevanta dokument från regeringens Tillitsdelegation analyseras. Detta med stöd av styrningsteori som utgår från New Public Management och fyra idealtypiska styrdoktriner, som anses relevanta för den svenska kontexten. Studiens resultat visar att mål- och resultatstyrningen har en central roll som styrmodell även inom den tillitsbaserade styrningen, men i en modifierad form där målen är mer övergripande, långsiktiga och kvalitativa. Den tillitsbaserade styrningen innebär också en ökad betoning på nätverksstyrning och brukarstyrning, samt en strävan efter balans mellan värdena tillit och kontroll. / The purpose of this study is to explore the phenomenon of trust-based governance in the public sector. This regarding which governance models constitute the governance tools of trust-based governance, and whether this phenomenon includes any other relevant aspects related to governance. The intentions behind trust-based governance are largely about addressing negative side effects of the kind of governance that has been inspired by New Public Management, with its emphasis on management by objective. These side effects are largely due to the fact that increased requirements for reporting and documentation entailed an administrative burden, which has meant that public sector employees have been forced to spend a lot of time on administrative tasks. With the help of trust-based governance, and its emphasis on trust, reciprocity and civic focus, the Government has therefore intended to reform the governance of the public sector. Although trust-based governance has good intentions, it can be considered that there is uncertainty about which governance models actually constitute its governance tools. In the essay, a qualitative document study of an idea and ideal type analytical kind is therefore carried out, in which relevant documents from the Government´s Delegation of Trust-Based Governance are analyzed. This is supported by governance theory based on New Public Management and four ideal typical governance doctrines, which are considered relevant to the Swedish context. The results of the study show that that management by objective has a central role as a governance model also in trust-based governance, but in a modified form where the goals are more overall, long-term and qualitative. Trust-based governance also means an increased emphasis on network governance and user governance, as well as an effort to balance the values of trust and control.

År 2016 tillsatte regeringen med stöd av riksdagen en tillitsdelegation med syfte att reformera styrning och ledning av den svenska välfärden. Detta som ett svar på att den svenska välfärden under en längre tid hade detaljstyrts vilket gav ett begränsat utrymme till professionernas expertis. Tillitsbaserad styrning och ledning förordas sedan dess av staten, att införas brett inom kommuner och regioner, trots att det finns lite forskning om dess effekter. Forskare har den senaste tiden ifrågasatt reformens begriplighet och om den tillför något nytt. Syftet med studien var att få kunskap om hur enhetschefer inom vård och omsorg tolkar tillitsbaserat ledarskap samt om och hur enhetscheferna har anpassat sitt ledarskap efter införandet. Den här kvalitativa studien har undersökt forskningsfrågan med hjälp av kvalitativa intervjuer. Totalt sju enhetschefer inom vård och omsorg har intervjuats, där tillitsbaserat ledarskap har införts. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån en fenomenografisk ansats. Det resultat som framkommer är att enhetscheferna gör sina egna tolkningar av tillitsbaserat ledarskap utifrån tidigare erfarenheter. Få eller inga anpassningar har gjorts i ledarskapet sedan tillitsbaserat ledarskap har införts i organisationen. Det framkommer att enhetscheferna saknar tydliga ramar kring det tillitsbaserade ledarskapet och strukturer för uppföljning vilket skapar en otydlighet kring ansvaret. Det framkommer att  enhetscheferna ökar kontrollen när de har mindre tillit till sina medarbetare och för att skapa tillit krävs förutsättningar för att kunna bygga relationer. Slutsatsen är att lite har förändrats i enhetschefernas sätt att leda samtidigt som införandet av tillitsbaserat ledarskap har skapat en otydlighet kring ledningen och styrningen. / In 2016, with the support of the Swedish Parliament, the government appointed a trust delegation with the aim of reforming the governance and management of Swedish welfare. This was in response to the fact that the Swedish welfare system had been micromanaged for a long time, leaving limited room for the expertise of the professions. Since then, trust-based governance and management has been recommended by the government to be introduced widely in municipalities and regions, although there is littler esearch on its effects. Researchers have recently questioned the comprehensibility of the reform and whether it adds anything new. The purpose of the study was to gain knowledge about how unit managers in health and social care interpret trust-based leadership and whether and how the unit managers have adapted their leadership after the introduction. This qualitative study has investigated the research question using qualitative interviews. Seven unit managers in health and social care have been interviewed, where trust-based leadership has been introduced. The interviews have then been analyzed based on a phenomenographic approach. The result that emerges is that the unit managers make their own interpretations of trust-based leadership based on previous experience. Few or no adjustments have been made in leadership since trust-based leadership has been introduced in the organization. It emerges that the unit managers lack a clear framework for trust-based leadership and structures for follow-up, which creates a lack of clarity regarding responsibility. It appears that the unit managers increase control when they have less trust in their employees, and to create trust, conditions for building relationships are required. The conclusion is that little has changed in the unit managers' way of leading at the same time as the introduction of trust-based leadership has created a lack of clarity about management and governance.

Tillit som begrepp blir allt viktigare som organisatoriskt styrmedel desto mer kunskapsintensiv organisationen blir. I studiens undersökta organisation läggs ett större ansvar på tjänstemannens kunskap samtidigt som verksamheten karaktäriseras av regler och riktlinjer som avspeglas i processtyrning och kontroller som upplevs begränsa ansvaret. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera handlingar som påverkar den organisatoriska tilliten hos anställda inom den undersökta statliga myndigheten. För att svara mot studiens syfte har vi genomfört en kvalitativ undersökning bestående av sju semistrukturerade intervjuer med respondenter vars arbetsroll är handläggare. Intervjuerna såväl som interna styrdokument har analyserats och tematiserats utifrån teori som berör organisatorisk tillit. I studien har vi identifierat fem områden som har visat sig vara av större betydande faktorer för organisatorisk tillit hos individerna. Dessa områden som även analyserats är arbetsmängd, arbetssätt och kontroll, förståelse, förändring och kommunikation. Det har framkommit att en känsla av självbestämmande finns, även om arbetet ofta beskrivs innefatta regler, riktlinjer och kontroll. Vår uppfattning är att det råder en hög organisatorisk tillit från de intervjuade handläggarna, något som vi främst menar beror på den byråkratiska strukturen och dess bidragande faktor till det upplevda organisatoriska stödet. Konsekvenserna av den organisatoriska tilliten behöver däremot inte alltid vara positiva. Slutsatser som dragits är att styrningen behöver anpassas utifrån rådande organisationskultur och -struktur för att inte bryta med den normativa styrlogiken så pass att det skapar organisationsstrukturell inlåsning. / Trust as a concept is becoming increasingly important as an organizational governance instrument, the more knowledge-intensive the organization becomes. In the organization featured in this study, it appears that greater demands are being placed on the employee's knowledge. At the same time, the organization is often characterized by rules and guidelines that reflect forms of governance and control, which are perceived as limiting individual responsibility. The purpose of this study is to describe and analyze actions that affect the organizational trust of employees in a Swedish public-administration organization. In order to respond to the purpose of the study, a qualitative study consisting of seven semi-structured interviews with administrators has been conducted. The interviews have been analyzed thematically using internal policy documents and a theoretical lens within the concept of organizational trust. In this study, we have identified five areas that have shown to be significant factors in the perception of organizational trust by the administrators: workload, working methods and external controls, understanding, change, and communication. It has become apparent that a sense of self-determination exists, even though the work is often characterized by rules, guidelines and external controls. In the interviews a high level of organizational trust came across, something that appears to be linked to the bureaucratic structure and a perceived organizational support. However, the consequences of organizational trust are not always necessarily positive. Conclusions drawn are that the management needs to be adaptable based on the prevailing organizational culture and structure, so as not to break with the normative control logic, which can create organizational structural lock-in.

Denna studie handlar om styrning och ledning i Karlstad kommun. Studien syftar till att undersöka hur New Public Management och Tillitsbaserad styrning och ledning kan bidra till en förståelse för den centralt kommunicerade styrningen och ledningen. Den övergripande problemställningen som besvaras i studien är Vilka dominerande inslag av Tillitsbaserad styrning och ledning samt New Public Management återfinns i den centralt kommunicerade styrningen och ledningen av Karlstads kommun? Frågeställningen besvaras med en idéanalys. Två styrningstrender används som idealtyper för att utforska det empiriska materialet som består av styrdokument och intervjuer med tjänstemän inom kommunledningen. De två trender som utgör teoretisk grund är New Public Management och Tillitsbaserad styrning och ledning. Studiens relevans ligger i den svenska regeringens pågående arbete med att förändra hela styrkedjan inom den offentliga sektorn, från New Public management till Tillitsbaserad styrning och ledning. Den övergripande problembilden baseras på antagandet att vissa centrala delar i New Public Management har lett till en oproportionerlig ökning av administrativa arbetsuppgifter, vilket i slutändan lett till en ineffektiv användning av de offentliga resurserna. Genom att undersöka befintlig styrning och ledning i en svensk kommun idag får vi en bättre nulägesbild av vilka områden som, mer eller mindre uttryckligen, präglas av de två trenderna. Således kan de båda trenderna sägas representera det gamla och det nya då regeringens ambition är att ersätta delar av den ena med den andra. Resultatet av studien visar att genom att se på olika områden är det möjligt att lokalisera element från de två trenderna i varierande utsträckning. De båda trenderna var för sig är dock inte tillräckliga för att skapa sig en rättvis bild av den centrala styrningen och ledningen i Karlstad kommun. Tillsammans bildar de vad som bäst beskrivas som en hybridmodell. / This paper is about governance and management in the municipality of Karlstad. The study aims to explore how New Public Management and Trust based governance and management can contribute to an understanding of the centrally communicated governance and management. The main question that is to be answered in this paper is What dominant elements of Trust based governance and management as well as New Public Management can be found in the centrally communicated governance and management of the municipality of Karlstad? The question is answered by an idea analysis. Two management trends are being used to explore the empirical material that consists of steering documents and interviews with representatives of the municipal management. The two trends that are used as theoretical base and ideal types for this study are New Public Management and Trust based governance and management. The relevance of the study lies in the fact that the Swedish government has a work in progress on changing the course of the governance throughout the public sector, from New Public Management to Trust based governance and leadership. The overall problem scenario is based on the assumption that some of the central elements of New Public Management has led to an disproportionate increase in administration, which in the end has led to a non- efficient usage of the public resources. By examining the existing governance and management in a Swedish municipality today we get a better situation image of which areas that are, more or less explicitly stated, characterized by the two trends. Thus both trends can be said to represent the old and the new as the government's ambition is to replace parts of one with the other. The result of the study shows that by looking at different areas you are able to locate the two trends in varying extent. The trends by themselves are not enough to get a clear image of the governance and management in Karlstad, yet together they form what is best described as a hybrid model.

Sedan 2016 har en tillitsbaserad styrning implementerats i offentliga verksamheter i Sverige, vilket det inte finns mycket forskning om. Den tillitsbaserade styrningen skiljer sig mycket ifrån de tidigare styrningsformerna som präglat den offentliga sektorn. Jag har genom en kvalitativ studie ämnat att öka förståelsen för hur den tillitsbaserade styrningen fungerar med en byråkratisk logik och en marknadslogik. Min empiri är insamlad genom ostrukturerade intervjuer ifrån medarbetare på Trafikverket. Under studien har jag använt institutionell teori för att skapa en förståelse för de förutsättningar som råder för den tillitsbaserade styrningen och hur den påverkas av befintliga krav. Jag kunde ifrån min studie konstatera och dra slutsatsen att den byråkratiska logiken påverkar den tillitsbaserade styrningen. Det genom logikens krav på säkerhetsställande och efterföljande av lagar och regler, vilket enligt respondenterna begränsar möjligheterna att visa tillit, handlingsutrymme och medbestämmande som den tillitsbaserade styrningen förespråkar. Det framgick dessutom att marknadslogiken påverkar den tillitsbaserade styrningen genom logikens krav på ekonomisk effektivitet. / Since 2016, trust-based governance has been implemented in public organizations in Sweden, which there is not much research on. The trust-based governance differs greatly from the previous forms of governance that have characterized the public sector. Through a qualitative study, I have aimed to increase the understanding of how trust-based governance function with a bureaucratic logic and a market logic. My empiricism is collected through unstructured interviews from employees at the Swedish Transport Administration. During the study, I have used institutional theory to create an understanding of the prevailing prerequisites that exists for trust-based governance and how it is affected by existing demands. I could see and conclude from my study that a bureaucratic logic affects trust-based governance. This, through the logic's requirement for collateralization and compliance with laws and regulations, which according to the respondents, limits the opportunities to show confidence, room for action and co-determination as the trust-based governance advocates. It was also shown that the market logic affects trust-based governance through the logic's demand for financial efficiency.

Syftet med den här studien är att utforska initiativ som ökar kundnöjdheten i en kommunal verksamhet. En kommun, Helsingborg, som lyckats väl i att utveckla en hög kundnöjdhet i den nationella undersökningen Nöjd Kund Index inom myndighetsområdet bygglov har studerats. Studien har bedrivits utifrån tre forskningsfrågor: (1) Vilka initiativ har gjorts för att öka kundnöjdheten i NKI-undersökningen med avsikt att höja resultatet i den övergripande mätningen samt inom de underliggande bedömningsområdena?; (2) Utifrån tagna initiativ, vilka hörnstenar för offensiv kvalitetsutveckling har varit mest använda?; (3) Vilka övriga effekter kan en verksamhet uppnå genom att jobba med ett utvecklingsarbete i syfte med att öka kundnöjdheten i NKI-undersökningen?Studien tillämpar en kvalitativ metod med djupintervjuer som gjordes i Helsingborg men även i en annan kommun, Borås, som användes som referensobjekt.Studiens resultat visar på ett stort antal initiativ som kan tas för att öka kundnöjdheten. Studien bekräftar också tidigare belägg för vad som driver resultat och visar på en rad positiva effekter som ett utvecklingsarbete kan ha på verksamheter. Studien visar även att värderingarna för offensiv kvalitetsutveckling i hörnstensmodellen är väl förenliga med Tillitsbaserad Styrning och Ledning, TSL och visar att resultat som TSL åstadkommit i statliga verksamheter även är giltiga på kommunal nivå. / The purpose of this study is to explore initiatives that increase customer satisfaction within a municipality. One municipality, Helsingborg, which has succeeded in increasing customer satisfaction in the area of building permits in the national survey Satisfied Customer Index, SCI, has been studied. Three research questions have informed the study: (1) What initiatives have been introduced to increase customer satisfaction in the SCI survey, with the intention of improving results both in the overall survey and in the underlying assessment areas? (2) Based on the initiatives introduced, which cornerstones for offensive quality development have been most widely used?; (3) What other outcomes can an organisation achieve through development work aimed at increasing customer satisfaction in the SCI survey?The study applies a qualitative method with in-depth interviews conducted in Helsingborg, as well as in another municipality, Borås, which serves here as a point of comparison.The study’s result indicates a number of initiatives that can be introduced to increase customer satisfaction. The study also confirms previous evidence of what drives results and shows a number of positive effects that development work can have on organisations. The study also demonstrates that the values for Total Quality Management are compatible with Trust Based Governance and Management, and that previous results for the latter on the national level are also valid at municipal levels. / <p>2020-06-26</p>

Media är en av de aktörer som drivit på debatten kring tillitsbaserad styrning och ledning. Efter Tillitsdelegationens slutbetänkande har debatten fortsatt i media. Syftet med denna studie är att undersöka medias roll i konstruktionen av diskursen kring tillitsbaserad styrning och ledning, samt undersöka hur diskursen konstrueras. Genom att undersöka medias roll i konstruktionen av diskursen, vill vi bidra till forskningen om hur media är med och organiserar förändringen av offentlig sektors styrfilosofi. För att besvara uppsatsen frågeställning har vi använt oss av en kvalitativ metod och textanalys. För att förstå diskursen kring tillit utgår studien från de teoretiska infallsvinklarna: konstruktivism och organisering, förändring, motstånd och uppslutning, samt sensemaking och översättning. I uppsatsen identifieras det två olika diskurser kring tillit, kopplat till styrning och ledning, den ifrågasättande och den förklarande diskursen. Kring tillitdiskursen finns det ett handlingsnät, där media är en viktig aktör med en betydande makt, eftersom media är de som bestämmer vem som får komma till tals. Tillitsdiskursen som drivs i media är med och skapar en reform av offentlig sektors styrfilosofi. / The media is one of the actors who has given a platform for the debate about trust-based governance and management, and the debate in the media has continued after Tillitsdelegationens decision report. The purpose of this study is to examine the media's role in the construction of the discourse around trust-based governance and management, as well as to examine how the discourse is constructed. By examining the media's role in the construction of the discourse, we hope to contribute to the ongoing research on how the media is involved with organizing the change in the public sector's management philosophy. We have used a qualitative method and text analysis, to collect data and evidence to support our hypothesis. The study is based on the theoretical approaches: constructivism and organization, change, resistance and support, as well as sensemaking and translation. In the thesis there are two discourses identified, the questioning and the explanatory discourse. The trust-based discourse is built around an actor-network, whereby the media is a powerful actor, because the media decides who gets to speak.The trust-based discourse that is driven in the media is helping to create a reform of the public sector's management philosophy.

Tillitsbaserad styrning och ledning har på senare tid kommit att få en framträdande roll i Svenska kommuners styrning. Idag säger de flesta chefer inom offentlig verksamhet att de leder med tillit oavsett tidigare erfarenheter eller personlig ledarstil. Syftet med den här studien har varit att skapa ny kunskap om möjligheter och utmaningar i ledarskapet inom offentlig verksamhet sedan tillitsbaserad styrning och ledning tillkommit. Studien bygger på kvalitativ metod där vi gjort intervjuer med 13 olika chefer i två kommuner. Respondenterna har funnits på ett antal olika avdelningar inom den offentliga förvaltningen. Empirin har analyserats med utgångspunkt i tidigare relevant forskning och mot vår egen modell som baseras på en modell av Mayer et al (1995) om hur tillit byggs. För att illustrera tillitsbyggandet inom offentlig sektor har specifika faktorer för denna typ av organisation adderats modellen; ledarskap och omfattande styrning. Våra slutsatser visar att alla chefer leder med tillit enligt deras egen uppfattning och detta oberoende av ledarstil. De har en positiv inställning till tillitsbaserad styrning och ledning och ser stora möjligheter att arbeta med detta i sitt ledarskap. Däremot pekar de på att det saknas samsyn kring begreppet och att den verkligt stora utmaningen ligger i hur organisationen förhåller sig till tillitsbaserad styrning. Styrsystemen är starkt präglade av NPM som hämmar tillitsarbetet. / Trust-based governance and management have recently been given a prominent role in the governance of Swedish municipalities. Today, most managers in the public sector say that they lead with trust, regardless of previous experience or personal leadership style. The purpose of this study has been to create new knowledge about opportunities and challenges in leadership in public municipalities since trust-based governance and management were added. The study is based on a qualitative method where we conducted interviews with 13 different managers in two municipalities. The respondents have been in a number of different departments within the public administration. The empiric has been analyzed on the basis of previous relevant research and against our own model based on a model from Mayer et al (1995) on how to build trust. To illustrate the building of trust in the public sector, specific factors for this type of organization have been added to the model; leadership and comprehensive governance. Our conclusions show that all managers lead with trust in their own opinion and this regardless of leadership style. They have a positive attitude towards ‘Trust-based governance and management’ and see great opportunities to work with this in their leadership. On the other hand, they point out that there is a lack of consensus around the concept and that the really big challenge lies in how the organization relates to trust-based governance. The control systems are strongly influenced by New Public Management, which obstructs trust work.

Bakgrund: Den svenska offentliga sektorn har länge präglats av förvaltningsfilosofin New Public Management som associerats med bland annat resultatorienterad planering och kontroll. På senare år har en ny förvaltningsfilosofi introducerats, tillitsbaserad styrning och ledning, som komplement för att adressera vissa av New Public Management svagheter. Dessa två förvaltningsfilosofierna utgör studiens bakgrund och är anledningen till varför de båda styridealen, tillit och kontroll, undersöks inom Arbetsförmedlingen. Syfte: Studien syftar till att utveckla en förståelse för betydelsen styridealen tillit och kontroll har för både sektionschefer och medarbetare inom myndigheten. Detta genom att utforska och analysera hur och varför sektionschefer inom Arbetsförmedlingen arbetar för att balansera styridealen tillit och kontroll i relation till sina medarbetare. Frågeställning: Hur och varför arbetar sektionschefer inom Arbetsförmedlingen med att balansera de båda styridealen tillit och kontroll i relation till sina medarbetare? Metod: I studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Det empiriska resultatet utgörs av semistrukturerade intervjuer med åtta sektionschefer inom Arbetsförmedlingen.  Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att de studerade sektionscheferna på Arbetsförmedlingen balanserar styridealen tillit och kontroll genom att agera som ett filter mellan sina medarbetare genom att maskera kommunikationen av kontrollerna till medarbetarna. Vidare inser respondenterna effekterna av ett utökat fokus på kontroll och påverkan som det har på medarbetarna. Respondenterna förhåller sig därför kritiska till organisationens omfattande kontrollmekanismer. / Background: The Swedish public administration has for long carried the brand of the management philosophy New Public Management, which is often associated with, among other things, result oriented planning and control. In recent years, a new administration philosophy has been introduced, trust-based governance and leadership, as a complement to address some of the weaknesses with the aforementioned New Public Management. These two administration philosophies constitute the background of this study and consequently the rationale behind why the two governing ideals, trust and control, are being examined within the Swedish Public Employment Service.  Purpose: The study aims to develop an understanding of the significance that the governing ideals, trust and control, have on both section managers and employees within the agency. This is done by exploring and analyzing how and why section managers within the Swedish Public Employment Service work to balance both governing ideals in relation to their employees.  Question: How and why do section managers within the Swedish Public Employment Service work to balance both governing ideals, trust and control in relation to their employees?  Method: To carry out this study, a qualitative method was used. The studies' empirical results consist of eight semi-structured interviews with section managers from the Swedish Public Employment Service.  Results and conclusion: The results of this study show that the studied section managers within the Swedish Public Employment Service balance trust and control by acting as a filter for their employees. This is done by masking the communication of the controls to the employees. Furthermore, the section managers realize the effects and impact that an increased focus on control has on employees, and they are therefore critical of the comprehensive control mechanisms that exist within the organization.