Under en längre tid har svensk vård och omsorg präglats av ett marknadsinriktat tankesätt med starka inslag av målstyrning, kostnadskontroll och utvärderingsarbete. Forskningen har länge diskuterat problemen och riskerna med denna typ av styrning och pekar bland annat på att den medicinska professionen har en omfattande administrativ börda och att de i hög utsträckning detaljstyrs, vilket påverkar arbetsmiljön och i slutändan kvaliteten på vården till patienterna. En artikelserie i DN som belyste dessa problem introducerade den breda allmänheten till begreppet New Public Management och var startpunkten för en omfattande debatt kring offentlig styrning. Den svenska regeringen har påbörjat ett arbete för att utveckla en tillitsbaserad styrning för att komma åt problemen i vården. Det är däremot oklart vad en sådan styrning faktiskt innebär. Den här uppsatsens fokus och syfte är därför att, med utgångspunkt i mellanchefer och medarbetare inom vård och omsorg, bidra till utvecklingen av tillitsbaserad styrning och ge ett bud på vad det kan innebära. Fyra kvalitativa intervjuer har genomförts för att uppnå syftet. Resultatet och analysen kopplas till teorier om tillit och till ett ramverk för tillitsbaserad styrning. Man kan konstatera att undersökningens resultat sammanfaller till viss del med tidigare forskning och bekräftar bilden av styrningsproblemen i vården och vad tillitsbaserad styrning kan vara. Det framkommer emellertid att samtal och direkta möten, IT-lösningar, kvalitativa kvalitetsmått, kompetensförsörjning och transparens kan utgöra viktiga led i en tillitsbaserad styrning. Vidare framkommer en strategi kallad värdebaserad vård som ett sätt stärka tilliten och bättre tillvarata medarbetarnas kompetens.

No description available.

I denna studie undersöks införandet av tillitsbaserad styrning och ledning på en offentlig organisation. Denna kvalitativa intervjustudie utgår ifrån chefers perspektiv med syfte att undersöka chefers förutsättningar för införandet. Organisationen är nystartad sedan januari 2019 och under hösten 2019 presenterades tillitsbaserad styrning och ledning som en implementering, detta på uppdrag av regeringen för att effektivisera offentliga verksamheter och öka fokuset på brukaren. Den nya organisationen har inneburit att förutsättningarna så som kulturell bakgrund, ledarskapsförmågor, arbetssätt skiljer sig i organisationen. Studien är intressant eftersom den undersöker de skilda förutsättningar som råder utifrån implementeringens pedagogiska processer, så som behovet av kommunikation, samspel och kunskapsutbyte. Tidigare forskning visar att ledarskap och organisationskultur står varandra nära. Chefer har ett betydelsefullt ansvar att förmedla organisationskulturen till de anställda. Den aktuella studien betonar därutöver värdet med delaktighet som leder till ökad motivation hos chefer och medarbetare i en organisation. / <p>2020-06-08</p>

This bachelor thesis explores the opportunities for implementation of trust-based public management within the public sector. Previous research has shown that the process of implementation is of a highly complex nature and that the desired outcome may not be achieved. This study aims at examining the prerequisites for successful implementation of trust-based public management within Uppsala municipality. In order to fulfill this purpose, the study will utilize qualitative methods. To gather material, interviews were held with officials within the municipality and the material was analyzed through qualitative text analysis. The main findings of the thesis are that there are both more and less favorable conditions. Therefore, there are opportunities for Uppsala municipality to successfully implement trust-based public management although there are aspects that may give difficulties. This study is intended to increase the understanding of conditions for successful implementation of trust-based public management within the public sector.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Tillitsdelegationen konstruerar tillitsbaserad styrning och hur denna styrning förväntas att uppnås och upprätthållas. Tillitsbaserad styrning syftar till att förbättra arbetsmiljö, öka effektivitet, flexibilitet och fokus bland medarbetare i offentlig sektor. Foucaults maktteori och diskursteori har använts för att uppnå studiens syfte. Dokument från Tillitsdelegationens arbete har varit det primära materialet för studien. De dokument som ingår i studien bearbetas genom analysschema. Analysschemat har bestått av analysfrågor baserad på Foucaults maktteori och diskursteori. Resultatet visar att konstruktion av tillitsbaserad styrning är baserad på diskurser av överdriven detaljkontroll, som konsekvens av New public management, och tillit, som baseras på självledarskap och kunskapsspridning. Förverkligande av tillitsbaserad styrning och dess upprätthållning sker genom informell och formell utbildning, vilket kan skapa nya maktrelationer mellan mer och mindre erfarna medarbetare. / The purpose of this study has been to explore how Trust Delegation constructed the so-called Trust based governance and how this type of governance is supposed to be realized and maintained. Trust-based governance seeks to improve the work environment, increase efficiency, flexibility and focus among employees in the public sphere. Foucaults theory of power and discourse has been used to attain the purpose of this study. Documents (official reports) from Trust Delegation have been the main material for the study. The chosen documents have been processed through a chart of analysis, which consists of a set of guidelines for analyses, grounded in Foucault’s theory on power and discourse. The findings show that the construction of trust-based governance is based on discourses of excessive control, as an effect of New Public Management, and trust based on self-leadership and the spreading of knowledge. The realization and maintenance of trust-based governance is carried out by informal and formal education, which can create new conditions between the more and less experienced employees, and thereby contribute to new power relations in workspaces. / <p>2022-06-08</p>

Tankesättet om att desto oftare en förändring i en verksamhet eller organisationer genomförs desto bättre har blivit allt mer vanligt vilket har medfört att organisationsförändringar sker allt oftare. Den ständiga utvecklingen av teknologi försvårar forskningen kring kommunikationskanaler då de kanaler som är i bruk idag kan vara utdaterade och omoderna imorgon. Kommunikation är en viktig faktor vid organisationsförändringar, kommunikation är även viktigt för att kunna uppnå samförstånd och lyckas genomföra en organisationsförändring. Kvaliteten på kommunikationen kan bidra till hur väl genomförandet av förändringen lyckas eller inte.  Denna studie har undersökt hur kommunikation används mellan olika ledningsnivåer vid en organisationsförändring inom Region Västerbottens hälso- och sjukvårdsförvaltning, för att skapa möjligheten till samförstånd.  Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod med ett interpretivistiskt synsätt. Den empiriska datan samlades in via semistrukturerade intervjuer genomförda på Region Västerbottens hälso- och sjukvårdsförvaltning och transkriberades sedan noggrant och analyseras enligt den tematiska analysmetoden.  Studien visar på att majoriteten av chefer vill använda sig utav en kommunikation och ett ledarskap som innebär störst chans till samförstånd. Kommunikation och kommunikationsverktyg som bygger på muntliga dialoger och erbjuder chansen att ställa frågor för att reda ut missförstånd direkt, kombinerat med ett skriftligt alternativ är det som cheferna förespråkar. Cheferna nämner att sättet att kommunicera inom organisationen har påverkats av Covid-19 pandemin. Ledarskapet ska vara baserat på öppenhet och tillit för att ge handlingsfrihet till de som kan arbetet bäst.  Resultatet visar att samförstånd gällande förändringen och införandet av Målbild 2030 inte finns, även på den högsta undersökta nivån. Olika anledningar förhindrar cheferna från att använda de önskade kommunikationsstrategierna och kanalerna.

Bakgrund: I och med New Public Managements intåg i den offentliga sektorn, med ett öka administrations- och rapporteringskrav, startade regeringen 2016 en delegation med fokus på att styra och leda med tillit. Tillitsdelegationen har utvecklat en styrmodell kallad Tillisbaserad styrning och ledning som syftar till att öka de yrkesproffesionellas handlingsutrymme. Ett antal reformer tillsammans med ett skifte mot en ökad linjestyrning visar indikationer på att New Public Management successivt letar sig in i universitetsvärlden. Syfte: Denna studie ställer sig frågande till hur utbredd de två styrteorierna New Public Management (NPM) och Tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) är vid universitet i Sverige. Studien vill vidare belysa frågan om hur ett universitets styrning upplevs ur de anställdas perspektiv. Undersökningen tar avstamp i Hoods (1991) sju kriterier för New Public Management och Bringselius (2017) tre styrprinciper för Tillitsbaserad styrning och ledning. Metod: Studieobjektet som ligger till grund för studien är Uppsala Universitet. Analysmetoden är kvalitativ i form av intervjuer och styrdokument. Studiens teoretiska ansats sammanfattas i fyra huvudområden: styrning, ledning, organisation och kultur. Resultat och slutsats: Studien visar att det finns inslag av både NPM och TSL inom universitetets styrning. De främsta inslagen av NPM ses inom området styrning genom ökade krav på uppföljning, mätning och administration medan TSL snarare uttrycks genom universitetets kultur och ledarskap. Resultatet visar att NPM har haft störst genomslag vid universitetets högre nivåer men ter sig inte lika starkt vid de lägre organisatoriska nivåerna. De mest framträdande i styrningen verkar vara den traditionsenliga kollegiala prägeln, tillsammans med de vetenskapliga normerna.

No description available.

Det första syftet med studien är att förklara hur organisatoriska hinder kan påverka införandet av tillitbaserad styrning inom hemtjänsten i en svensk kommun. Studiens andra syfte är att skapa en djupare förståelse för hur tillitsbaserad styrning kan påverka inre motivation hos medarbetare inom hemtjänsten i en svensk kommun. Framväxten av tillitsbaserad styrning grundar sig i den kritik som har riktats mot den målstyrning av offentlig verksamhet som följde med ”New public management”- reformen. Tillit som styrmodell har som syfte att balansera behovet av kontroll med tillit till medarbetarnas kunskaper. Effekten vid införandet av nya styrsystem är osäkra och det är därför relevant att undersöka hur mottagandet av tillitsbaserad styrning kan se ut. Medarbetare inom offentlig verksamhet har en unik typ av inre motivation som visar sig i studien genom att medarbetarna motiveras av att hjälpa brukarna. Styrningen av en verksamhet kan höja eller sänka den inre motivationen beroende på hur de organisatoriska hindren påverkar införandet av en ny styrmodell. Det ger skäl för forskningsfrågan: hur kan införandet av tillitsbaserad styrning påverka inre motivation hos medarbetare inom socialförvaltningen i en svensk kommun? För att genomföra studien har en teoretisk referensram skapats som kan förklara organisatoriska hinder och inre motivation i samspel med användandet av tillit som styrmedel. Fallstudien genomfördes via en kvalitativ studie hos en hemtjänstenhet. I studiens analyskapitel framgick att det finns resultat som kan förklaras med hjälp av studiens teoretiska referensram. Författarna fann även paradoxala resultat. Den upptäckta paradoxen var att ett verktyg för tillitsbaserad styrning sänkte den inre motivationen och att ett annat verktyg som inte var avsedd att tillge tillit upplevdes som tillitsfullt och motiverande. Författarna upptäckte även ett nytt organisatoriskt hinder vilket är att bristen på tillitsfulla relationer kan försvåra införandet av tillitsbaserad styrning.

I juni 2016 fick Tillitsdelegationen i uppdrag av regeringen att undersöka en tillitsbaseradersättningsmodell för styrning av offentlig verksamhet i Sverige. Tillsättandet kom som enreaktion på den i nuläget dominerande styrningen som går under benämningen New publicmanagement, och som enligt kritiker inneburit flertalet oönskade effekter, där misstro motmedarbetares profession är en av dem. Denna uppsats jämför Tillitsdelegationens förslag tillstyrning med styrmodellerna Traditional public administration (PA), New public management(NPM) samt New public governance (NPG). Genom att systematisera och kategoriseraTillitsdelegationens huvudbetänkande syftar uppsatsen till att kunna belysa skillnader ochlikheter mellan modellerna samt att undersöka om delegationens förslag innebär en ny riktningför offentlig verksamhet. Resultatet visar att likheter går att finna med samtliga modeller menatt tillitsbaserad styrning innebär ett visst fokusskifte.