Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Tillitsdelegationen konstruerar tillitsbaserad styrning och hur denna styrning förväntas att uppnås och upprätthållas. Tillitsbaserad styrning syftar till att förbättra arbetsmiljö, öka effektivitet, flexibilitet och fokus bland medarbetare i offentlig sektor. Foucaults maktteori och diskursteori har använts för att uppnå studiens syfte. Dokument från Tillitsdelegationens arbete har varit det primära materialet för studien. De dokument som ingår i studien bearbetas genom analysschema. Analysschemat har bestått av analysfrågor baserad på Foucaults maktteori och diskursteori. Resultatet visar att konstruktion av tillitsbaserad styrning är baserad på diskurser av överdriven detaljkontroll, som konsekvens av New public management, och tillit, som baseras på självledarskap och kunskapsspridning. Förverkligande av tillitsbaserad styrning och dess upprätthållning sker genom informell och formell utbildning, vilket kan skapa nya maktrelationer mellan mer och mindre erfarna medarbetare. / The purpose of this study has been to explore how Trust Delegation constructed the so-called Trust based governance and how this type of governance is supposed to be realized and maintained. Trust-based governance seeks to improve the work environment, increase efficiency, flexibility and focus among employees in the public sphere. Foucaults theory of power and discourse has been used to attain the purpose of this study. Documents (official reports) from Trust Delegation have been the main material for the study. The chosen documents have been processed through a chart of analysis, which consists of a set of guidelines for analyses, grounded in Foucault’s theory on power and discourse. The findings show that the construction of trust-based governance is based on discourses of excessive control, as an effect of New Public Management, and trust based on self-leadership and the spreading of knowledge. The realization and maintenance of trust-based governance is carried out by informal and formal education, which can create new conditions between the more and less experienced employees, and thereby contribute to new power relations in workspaces. / <p>2022-06-08</p>

Denna studie är en kritisk diskursanalys av tidningen Expressens artikelserie kring "Järnrörsskandalen" med särskilt fokus riktat kring hur Faircloughs tredimensionella analysmodell kan användas för att undersöka olika diskursordningar. Foucaults teori kring utestängningsmekanismer utgör även en betydande del av analysunderlaget och påvisar det komplexa förhållandet kring att försöka påvisa diskursens konstanta föränderlighet. Resultaten visar på en betyande svårighet kring att fastställa en obestridlig sanning. Trots denna problematik bedöms tidningen Expressen hantera diskursordningens följdriktghet ur ett utomordentligt effektivt sätt med hänsyn till källmaterialets svåra hantering. / This study is a critical discourse analysis regarding the swedish newspaper "Expressen" series of articles on the "Iron pipe scandal" with a focus on how Fairclough's three-dimensional analysis model can be used to investigate different order of discourse arrangements. Foucault's theory of exclusionary mechanisms also forms a significant part of the analytical data and demonstrates the complex relationship around trying to demonstrate the constant variability of discourse. The results show a significant difficulty in establishing an undeniable truth. Despite this problem, the newspaper Expressen is refereed to handle the consistency of the discourse order in an extraordinary effective way regarding the difficult management of the source material.