This bachelor thesis explores the opportunities for implementation of trust-based public management within the public sector. Previous research has shown that the process of implementation is of a highly complex nature and that the desired outcome may not be achieved. This study aims at examining the prerequisites for successful implementation of trust-based public management within Uppsala municipality. In order to fulfill this purpose, the study will utilize qualitative methods. To gather material, interviews were held with officials within the municipality and the material was analyzed through qualitative text analysis. The main findings of the thesis are that there are both more and less favorable conditions. Therefore, there are opportunities for Uppsala municipality to successfully implement trust-based public management although there are aspects that may give difficulties. This study is intended to increase the understanding of conditions for successful implementation of trust-based public management within the public sector.

Previous research which has acknowledged how New Public Management has come to deprofessionalize welfare professions, with the focus on teachers, constitutes this paper's starting point. The swedish government believes that professional skills are not being used in the public sector, and a re-professionalization is necessary to increase the quality of public services. This study aims to investigate whether it is possible to identify professionalism in occupational practice for nine teachers who are working in public schools in Uppsala Municipality, to answer whether their professional competences are being used. The result shows a fairly high degree of professionalism among the teachers in the study, with quite great opportunities to make use of their professional competences. The teachers experience potency and independence to exercise their profession within the framework of the national curriculum. The management of the schools and the municipality seem to have very little need to direct and control the teachers.

Syftet med uppsatsen är att undersöka individ- och familjeomsorgens (IFO) enhetschefers upplevelser av tillit, styrning och ledning för att sedan jämföra detta med Tillitsdelegationens (SOU 2019:43) förslag till förändring inom den offentliga sektorn. För att öka kunskapen om ämnet kommer frågor kring deras allmänna uppfattning om tillit, styrning och ledning att redovisas och analyseras gentemot de sju principerna från SOU 2019:43. Skillnaderna samt likheterna i dagens upplevda styrning och ledning har analyserat med organisationsteoretiska teorier för att belysa politiken, ledningen samt andra aktörers inflytande på IFO:s verksamhetsområden. Semistrukturerade intervjuer har använts för att djupare kunna få fram de upplevelser som respondenterna skildrar samt för att belysa det som de själva anser vara väsentligt. Resultatet visar att enhetschefernas organisationer har ett tydligt medborgarfokus, helhetssyn, handlingsutrymme, stödfunktioner, kunskap samt en strävan efter öppenhet. Begreppen finns inom de undersökta organisationerna, men den tidigare forskningen förespråkar att det kan utvecklas ytterligare. Uppsatsen har analyserat den tidigare forskningen från flera nordiska länder som har gått eller går igenom en tillitsreform. Materialet har analyseras tillsammans med de organisationsteoretiska aspekterna som påverkar organisationerna samt den mimik som finns i efterliknandet av andra nordiska länders utveckling. Resultatet, analysen och slutsatsen har visat att enhetschefernas upplevelser av tillit, styrning och ledning på många plan liknar den förändring som Tillitsdelegationen avser att implementera. Även om vissa likheter finns, så är de inte uttalade på samma sätt som Tillitsdelegationen har framfört och beroende på vilken enhetschef det är så finns det olika grader av upplevd tillit, både uppifrån och ner. Det har även visats att om tilliten präglar deras vardagliga arbete så är det inte alla medarbetare som är intresserade av att ha det handlingsutrymmet som tilliten för med sig. Det finns en ambivalent upplevelse tillit, styrning och ledning samt hur utveckling kan ske inom respektive organisation. En av slutsatserna som författaren kommit fram till är att en förändring, liknande tillitsbaserad styrning och ledning, inte bör påverka de undersökta organisationerna markant.

Syftet med denna undersökning var att undersöka förekomsten av tillitsbaseratledarskap och i vilken grad tillitsreformen påverkat det tillitsbaserade ledarskapetsförekomst i de högsta kommunala ledningsgrupperna. Det teoretiska antagandet harvarit att ett engagerat ledarskap har stor betydelse för att förbättringsarbeten skalyckas och att den högsta ledningens egna beteende utgör en viktig förebild som kanskapa tillit men även misstro hos de som förväntas utföra det praktiska arbetet.Undersökningen genomfördes genom en webbaserad enkät som riktades tillkommunchefer och kommunfullmäktiges ordföranden i samtliga sverigeskommuner. Frågan som ställdes var hur de kommunala ledarna bedömer sitt egetoch statens tillämpande av tillitsbaserad styrning och ledning och hur tillitsreformenupplevs ha påverkat detta tillämpande. Undersökningens svarsfrekvens har intevarit tillräcklig för att säkerställa statistisk generaliserbarhet för landet som helhet,de resultat som uppnåtts antyder dock att de kommunala ledarna skattar varandrastillämpning av tillitsbaserad styrning och ledning högre än vad de gör statens. Denförändring i ledarskapet som skett till följd av tillitsreformen har framförallt sketthos de kommunala chefstjänstemännen. Likaväl tycks det vara de kommunalachefstjänstemännen som överlag är mest kritiska till statens tillämpning av etttillitsbaserat ledarskap. Statens tillitsbaserade ledarskap är också det som anses haförändrats minst av tillitsreformen. Inom kommunerna tillämpar de förtroendevaldaledarna framförallt principen medborgarfokus medan tjänstemännen framförallttillämpar ledningsprinciperna stöd och öppenhet. Ledningsprinciperna kunskap,medborgarfokus och öppenhet är de som staten till störst del tillämpar. Principentillit framstår som den minst tillämpade principen såväl mellan förtroendevalda ochtjänstemän inom kommunernas ledningsgrupper som i statens styrning och ledninggentemot kommunerna men är samtidigt den princip vars tillämpning utvecklatsmest positivt inom de kommunala ledningsgrupperna. Analysen har inte kunnatstyrka att något uppenbart samband föreligger mellan statens och de kommunalaledarnas engagemang i tillitsreformen vad gäller tillämpningen avledningsprinciperna. Den analytiska slutsats som dras är istället att kommunernasrepresentanter uppfattar det statliga engagerade ledarskapet i tillitsreformen somrelativt svagt. Detta kan därför tänkas haft en hämmande effekt för tillitsreformensgenomslag även i kommunernas styrning och ledning. / The purpose of this thesis has been to examine the presence of trust-based controland management (tillitsbaserad styrning och ledning) and whether, and in that caseto what degree, the swedish trust reform (tillitsreformen) has affected the level oftrust-based control and management being practiced in the highest municipalmanagement groups. The theoretical assumption has been that a committedleadership (engagerat ledarskap) is essential to achieve success in qualityimprovement projects and that the actions of the most senior managementrepresentatives serve as an important role-model that can create trust, but just aswell disbelief, among those who are to carry out the work in practice. An onlinesurvey study has been directed to the most senior professional and politicallyappointed officials in all swedish municipalities. The question asked was to whichdegree those leaders rate each other’s practice of trust-based control andmanagement and how they view the practice of trust-based control and managementin the government’s and state authorities’ relations with the municipalities. Thequestion was also what change in that practice the trust reform has brought. Theresponse frequency has not been sufficient to make the findings generalizable on anational level. The results that have been achieved show that the municipalityleaders rate each other’s practice of trust-based control and management to a higherdegree than the government and state authorities’ dito. The results indicate that it isthe trust-based leadership of the professional municipal officials who overall havebenefited the most from the trust-reform, the professional municipality leaders arealso the most criticising of the state’s practice of trust-based control andmanagement. The state is also where the change in leadership practice based on thetrust reform is considered to have been the least prominent. The principle ofcitizen-focus (medborgarfokus) is the most prominent principle among thepolitically appointed leaders in the municipalities whereas the principle openness(öppenhet) is the primary principe among the professional leaders. The principles ofknowledge (kunskap), citizen-focus, and openness are the primary principles in thegovernment’s and state authorities’ practice of trust-based control and management.The principle of trust (tillit) is the principe with the lowest degree of practise both inthe relationship between professional and politically appointed officials withinmunicipalities and between the municipalities and the state but at the same timetrust is the principle that has seen the most positive change in it’s practice as a resultof the trust reform. The analysis has not been able to determine any correlationbetween the practice of trust-based control and management from the governmentand state authorities and the practice of the same among the municipal leaders.Instead the analytical conclusion is made that the committed leadership from thegovernment and the state in regards to the the trust reform so far has been regardedas relatively shallow by the municipal leaders and that could have had a negativeimpact on the implementation of trust-based control and management in themunicipal management groups as well. / <p>2020-06-26</p>