We live in a society that is constantly developing. New challenges and new opportunities emerge all the time. Fortunately, human beings have a fantastic ability to adapt and find new solutions in new situations, i.e. to be innovative. Not just individuals but also organizations need to make room for innovative development. Organizations need to work on how to develop new products, services and processes. At the same time, each organization needs to work on improving the quality of existing activities. Previous research has shown that high value for the customer, i.e. that which often constitutes the goal of quality work, is achieved by the organization working in parallel on developing existing products, services and processes while at the same time driving innovative development forward. How organizations cope with the balance between these two perspectives has been researched and written about considerably when it comes to manufacturing companies. On the other hand, however, there is a lack of documented knowledge regarding how best to balance these two perspectives in the service sector in general and the public sector in particular. This thesis has been written with a view to contributing to existing knowledge about how innovation can be understood as a possible way of increasing customer value within the public sector. It seeks to create insight into how innovation is perceived as a phenomenon in order to increase value for the customer and into how innovation work relates to other aspects of current quality practices within the Swedish public sector. It has also been written with a view to contributing greater understanding to how some of the quality movement’s tools can increase innovation capacity in the public sector.             To fulfil this aim, a literature study and case studies have been performed. The case studies have been performed in Sweden at Lantmäteriet (Swedish Land Survey) and The Swedish International Development Cooperation Agency, (Sida). One of the case studies also included the Swedish Ministry for Foreign Affairs and the Swedish Government. Three research reports have been written between 2012 and 2014, and these form the basis of the thesis.   The research findings give examples of organizations whose quality work focuses closely on systematic measurement and control of the work process and much less on innovatively developing new ways of increase customer value. The findings also show that there are a number of obstacles which the public administrations studied face to combine quality work with a greater ability to work innovatively. Given that innovative development is an important strategy for increasing customer value, the study indicates that some of the existing quality work is an obstacle to achieving greater customer value in the public sector.     At the same time, there are tools and values in the quality movement that can improve the organization’s ability to innovate. The quality movement’s core values and tools, such as systematic cyclical learning, can constitute important tools with which to create favourable conditions to improve innovative ability. This underlines the need for identifying where quality work strengthens and hinders innovation processes respectively. The research findings also stress the need to radically improve the work on innovative processes in the public sector in order to achieve the overarching goals of public administration more effectively. / Vi lever i ett samhälle som ständigt utvecklas. Nya utmaningar och nya möjligheter dyker hela tiden upp. Som tur är har människan en fantastisk förmåga att anpassa sig och finna nya lösningar i nya situationer, d.v.s. vara innovativ. Inte bara individer utan även organisationer behöver ha utrymme för innovativ utveckling. Organisationer behöver arbeta med hur man skall utveckla nya varor, tjänster och processer. Samtidigt behöver varje organisation också arbeta med att utveckla kvalitén i befintlig verksamhet. Tidigare forskning har visat att ett högt värde för kunden, d.v.s. det som ofta utgör målet för kvalitetsarbete, uppnås genom att organisationen parallellt arbetar med utveckling av befintliga produkter, tjänster och processer samtidigt som man driver en innovativ utveckling. Hur organisationer hanterar balansen mellan dessa två perspektiv har det forskats och skrivits en hel del om för varuproducerande företag. Däremot saknas det dokumenterad kunskap om hur man balanserar dessa perspektiv på bästa sätt inom den tjänsteproducerande sektorn i allmänhet och den offentliga sektorn i synnerhet. Denna avhandling skrivs i syfte att bidra till befintlig kunskap om hur innovation kan förstås som en möjlig väg att öka kundvärdet inom den offentliga sektorn. Avhandlingen söker skapa insikt om hur innovation uppfattas som fenomen i syfte att öka värde för kunden samt hur det innovativa arbetet förhåller sig till andra moment av pågående kvalitetsarbete inom den svenska offentliga sektorn. Avhandlingen har även skrivits i syfte att bidra till ökad förståelse av hur vissa av kvalitetsrörelsens verktyg kan öka innovations-kapaciteten inom offentlig sektor.             För att svara upp mot syftet har en litteraturstudie samt fallstudier genomförts. Fallstudierna har genomförts i Sverige på myndigheterna Lantmäteriet samt på biståndsmyndigheten Sida. I en fallstudie ingick även utrikesdepartementet samt den svenska regeringen. Tre forskningsrapporter har under åren 2012 till 2014 skrivits och dessa utgör underlag för denna avhandling.   Resultatet av forskningen ger exempel på organisationer som i sitt kvalitetsarbete har ett stort fokus på systematisk mätning och kontroll av arbetsprocesser och betydligt mindre på att innovativt utveckla nya sätt att öka värdet för kunden. Resultatet av forskningen visar också att det finns ett antal hinder för de studerade offentliga förvaltningarna att kombinera det pågående kvalitetsarbetet med en ökad förmåga att arbeta innovativt. Givet att innovativ utveckling är en viktig strategi för att öka kundvärdet indikerar studien att delar av befintligt kvalitetsarbete utgör hinder för att nå ökat kundvärde inom offentlig sektor.     Samtidigt finns det inom kvalitetsrörelsen verktyg och värderingar som kan öka organisationens förmåga till innovation. Kvalitetsrörelsens kärnvärden och verktyg som exempelvis systematiskt cykliskt lärande kan utgöra viktiga verktyg för att skapa gynnsamma förutsättningar för ökad innovationsförmåga. Detta understryker behovet av att identifiera var kvalitetsarbete stärker respektive hindrar innovationsprocesser. Resultatet av forskningen understryker samtidigt behovet av att radikalt utveckla arbetet med innovativa processer inom offentlig förvaltning för att därigenom bättre nå den offentliga förvaltningens övergripande mål.

We live in a society that is constantly developing. New challenges and new opportunities emerge all the time. Fortunately, human beings have a fantastic ability to adapt and find new solutions in new situations, i.e. to be innovative. Not just individuals but also organizations need to make room for innovative development. Organizations need to work on how to develop new products, services and processes. At the same time, each organization needs to work on improving the quality of existing activities. Previous research has shown that high value for the customer, i.e. that which often constitutes the goal of quality work, is achieved by the organization working in parallel on developing existing products, services and processes while at the same time driving innovative development forward. How organizations cope with the balance between these two perspectives has been researched and written about considerably when it comes to manufacturing companies. On the other hand, however, there is a lack of documented knowledge regarding how best to balance these two perspectives in the service sector in general and the public sector in particular. This thesis has been written with a view to contributing to existing knowledge about how innovation can be understood as a possible way of increasing customer value within the public sector. It seeks to create insight into how innovation is perceived as a phenomenon in order to increase value for the customer and into how innovation work relates to other aspects of current quality practices within the Swedish public sector. It has also been written with a view to contributing greater understanding to how some of the quality movement’s tools can increase innovation capacity in the public sector.             To fulfil this aim, a literature study and case studies have been performed. The case studies have been performed in Sweden at Lantmäteriet (Swedish Land Survey) and The Swedish International Development Cooperation Agency, (Sida). One of the case studies also included the Swedish Ministry for Foreign Affairs and the Swedish Government. Three research reports have been written between 2012 and 2014, and these form the basis of the thesis.   The research findings give examples of organizations whose quality work focuses closely on systematic measurement and control of the work process and much less on innovatively developing new ways of increase customer value. The findings also show that there are a number of obstacles which the public administrations studied face to combine quality work with a greater ability to work innovatively. Given that innovative development is an important strategy for increasing customer value, the study indicates that some of the existing quality work is an obstacle to achieving greater customer value in the public sector.     At the same time, there are tools and values in the quality movement that can improve the organization’s ability to innovate. The quality movement’s core values and tools, such as systematic cyclical learning, can constitute important tools with which to create favourable conditions to improve innovative ability. This underlines the need for identifying where quality work strengthens and hinders innovation processes respectively. The research findings also stress the need to radically improve the work on innovative processes in the public sector in order to achieve the overarching goals of public administration more effectively. / Vi lever i ett samhälle som ständigt utvecklas. Nya utmaningar och nya möjligheter dyker hela tiden upp. Som tur är har människan en fantastisk förmåga att anpassa sig och finna nya lösningar i nya situationer, d.v.s. vara innovativ. Inte bara individer utan även organisationer behöver ha utrymme för innovativ utveckling. Organisationer behöver arbeta med hur man skall utveckla nya varor, tjänster och processer. Samtidigt behöver varje organisation också arbeta med att utveckla kvalitén i befintlig verksamhet. Tidigare forskning har visat att ett högt värde för kunden, d.v.s. det som ofta utgör målet för kvalitetsarbete, uppnås genom att organisationen parallellt arbetar med utveckling av befintliga produkter, tjänster och processer samtidigt som man driver en innovativ utveckling. Hur organisationer hanterar balansen mellan dessa två perspektiv har det forskats och skrivits en hel del om för varuproducerande företag. Däremot saknas det dokumenterad kunskap om hur man balanserar dessa perspektiv på bästa sätt inom den tjänsteproducerande sektorn i allmänhet och den offentliga sektorn i synnerhet. Denna avhandling skrivs i syfte att bidra till befintlig kunskap om hur innovation kan förstås som en möjlig väg att öka kundvärdet inom den offentliga sektorn. Avhandlingen söker skapa insikt om hur innovation uppfattas som fenomen i syfte att öka värde för kunden samt hur det innovativa arbetet förhåller sig till andra moment av pågående kvalitetsarbete inom den svenska offentliga sektorn. Avhandlingen har även skrivits i syfte att bidra till ökad förståelse av hur vissa av kvalitetsrörelsens verktyg kan öka innovations-kapaciteten inom offentlig sektor.             För att svara upp mot syftet har en litteraturstudie samt fallstudier genomförts. Fallstudierna har genomförts i Sverige på myndigheterna Lantmäteriet samt på biståndsmyndigheten Sida. I en fallstudie ingick även utrikesdepartementet samt den svenska regeringen. Tre forskningsrapporter har under åren 2012 till 2014 skrivits och dessa utgör underlag för denna avhandling.   Resultatet av forskningen ger exempel på organisationer som i sitt kvalitetsarbete har ett stort fokus på systematisk mätning och kontroll av arbetsprocesser och betydligt mindre på att innovativt utveckla nya sätt att öka värdet för kunden. Resultatet av forskningen visar också att det finns ett antal hinder för de studerade offentliga förvaltningarna att kombinera det pågående kvalitetsarbetet med en ökad förmåga att arbeta innovativt. Givet att innovativ utveckling är en viktig strategi för att öka kundvärdet indikerar studien att delar av befintligt kvalitetsarbete utgör hinder för att nå ökat kundvärde inom offentlig sektor.     Samtidigt finns det inom kvalitetsrörelsen verktyg och värderingar som kan öka organisationens förmåga till innovation. Kvalitetsrörelsens kärnvärden och verktyg som exempelvis systematiskt cykliskt lärande kan utgöra viktiga verktyg för att skapa gynnsamma förutsättningar för ökad innovationsförmåga. Detta understryker behovet av att identifiera var kvalitetsarbete stärker respektive hindrar innovationsprocesser. Resultatet av forskningen understryker samtidigt behovet av att radikalt utveckla arbetet med innovativa processer inom offentlig förvaltning för att därigenom bättre nå den offentliga förvaltningens övergripande mål.

Bakgrund: Begreppet ledarskap har än idag inte en enhetlig definition, då begreppet påverkas av olika faktorer exempelvis sociala sammanhang. Olika ledarstilar kännetecknas av olika beteenden, detta arbetet syftar till att skapa förståelse kring sambandet mellan genus och ledarskap, genom att tillämpa den komparativa metod jämförelselogik mellan kvinnodominerade och mansdominerade organisationer. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur medarbetarna uppfattar kvinnligt ledarskap.  Metod: För att kunna undersöka medarbetarnas individuella åsikter om kvinnligt ledarskap användes komparativ metod. Under studiens gång används primärdata som består av 12 semistrukturerade intervjuer. Empiri: Kvinnligt ledarskap kan skilja sig från manligt ledarskap med avseende på ledarens egenskaper. En kvinnlig ledare kan inneha manliga egenskaper och vice versa. Analys: Analysen visar att cheferna inom både hemtjänsten och Svenska kyrkan anser att teorier om ledarstilar saknar betydelse i praktiken i offentlig sektor. Dessutom anser cheferna och medarbetarna att inga tydliga skillnader finns mellan manligt och kvinnligt ledarskap, eftersom ledarstilen är influerade av ledarens egenskaper. Slutsats: Samtliga respondenter från hemtjänsten och Svenska kyrkan anser att egenskap snarare än kön har betydelse för ledarskap. Det beror på att män och kvinnor kan inneha liknande egenskaper, vilket tyder på att ledarstilar inte har någon betydelse i arbetslivet. / Background: The concept of leadership does not yet have a uniform definition, as the concept is influenced by various factors such as social contexts. Different leadership styles are characterized by different behaviors, this work aims to create an understanding of the relationship between gender and leadership, by applying the comparative method comparison logic between female-dominated and male-dominated organizations. Purpose: The purpose of this study is to investigate how employees perceive female leadership. Method: In order to be able to examine the employees' individual views on female leadership, a comparative method was used. During the study, primary data consisting of 12 semi-structured interviews are used. Empirical findings: Female leadership can differ from male leadership in terms of the leader's qualities. A female leader can possess masculine qualities and vice versa. Analysis: The analysis shows that the managers in both the home care service and the Church of Sweden believe that theories about leadership styles have no significance in practice in the public sector. In addition, managers and employees believe that there are no clear differences between male and female leadership, as the leadership style is influenced by the characteristics of the leader. Conclusion: All respondents from the home care service and the Church of Sweden believe that trait rather than gender is important for leadership. This is because men and women can possess similar characteristics, which indicates that leadership styles have no significance in working life.

Syftet med denna undersökning var att undersöka förekomsten av tillitsbaseratledarskap och i vilken grad tillitsreformen påverkat det tillitsbaserade ledarskapetsförekomst i de högsta kommunala ledningsgrupperna. Det teoretiska antagandet harvarit att ett engagerat ledarskap har stor betydelse för att förbättringsarbeten skalyckas och att den högsta ledningens egna beteende utgör en viktig förebild som kanskapa tillit men även misstro hos de som förväntas utföra det praktiska arbetet.Undersökningen genomfördes genom en webbaserad enkät som riktades tillkommunchefer och kommunfullmäktiges ordföranden i samtliga sverigeskommuner. Frågan som ställdes var hur de kommunala ledarna bedömer sitt egetoch statens tillämpande av tillitsbaserad styrning och ledning och hur tillitsreformenupplevs ha påverkat detta tillämpande. Undersökningens svarsfrekvens har intevarit tillräcklig för att säkerställa statistisk generaliserbarhet för landet som helhet,de resultat som uppnåtts antyder dock att de kommunala ledarna skattar varandrastillämpning av tillitsbaserad styrning och ledning högre än vad de gör statens. Denförändring i ledarskapet som skett till följd av tillitsreformen har framförallt sketthos de kommunala chefstjänstemännen. Likaväl tycks det vara de kommunalachefstjänstemännen som överlag är mest kritiska till statens tillämpning av etttillitsbaserat ledarskap. Statens tillitsbaserade ledarskap är också det som anses haförändrats minst av tillitsreformen. Inom kommunerna tillämpar de förtroendevaldaledarna framförallt principen medborgarfokus medan tjänstemännen framförallttillämpar ledningsprinciperna stöd och öppenhet. Ledningsprinciperna kunskap,medborgarfokus och öppenhet är de som staten till störst del tillämpar. Principentillit framstår som den minst tillämpade principen såväl mellan förtroendevalda ochtjänstemän inom kommunernas ledningsgrupper som i statens styrning och ledninggentemot kommunerna men är samtidigt den princip vars tillämpning utvecklatsmest positivt inom de kommunala ledningsgrupperna. Analysen har inte kunnatstyrka att något uppenbart samband föreligger mellan statens och de kommunalaledarnas engagemang i tillitsreformen vad gäller tillämpningen avledningsprinciperna. Den analytiska slutsats som dras är istället att kommunernasrepresentanter uppfattar det statliga engagerade ledarskapet i tillitsreformen somrelativt svagt. Detta kan därför tänkas haft en hämmande effekt för tillitsreformensgenomslag även i kommunernas styrning och ledning. / The purpose of this thesis has been to examine the presence of trust-based controland management (tillitsbaserad styrning och ledning) and whether, and in that caseto what degree, the swedish trust reform (tillitsreformen) has affected the level oftrust-based control and management being practiced in the highest municipalmanagement groups. The theoretical assumption has been that a committedleadership (engagerat ledarskap) is essential to achieve success in qualityimprovement projects and that the actions of the most senior managementrepresentatives serve as an important role-model that can create trust, but just aswell disbelief, among those who are to carry out the work in practice. An onlinesurvey study has been directed to the most senior professional and politicallyappointed officials in all swedish municipalities. The question asked was to whichdegree those leaders rate each other’s practice of trust-based control andmanagement and how they view the practice of trust-based control and managementin the government’s and state authorities’ relations with the municipalities. Thequestion was also what change in that practice the trust reform has brought. Theresponse frequency has not been sufficient to make the findings generalizable on anational level. The results that have been achieved show that the municipalityleaders rate each other’s practice of trust-based control and management to a higherdegree than the government and state authorities’ dito. The results indicate that it isthe trust-based leadership of the professional municipal officials who overall havebenefited the most from the trust-reform, the professional municipality leaders arealso the most criticising of the state’s practice of trust-based control andmanagement. The state is also where the change in leadership practice based on thetrust reform is considered to have been the least prominent. The principle ofcitizen-focus (medborgarfokus) is the most prominent principle among thepolitically appointed leaders in the municipalities whereas the principle openness(öppenhet) is the primary principe among the professional leaders. The principles ofknowledge (kunskap), citizen-focus, and openness are the primary principles in thegovernment’s and state authorities’ practice of trust-based control and management.The principle of trust (tillit) is the principe with the lowest degree of practise both inthe relationship between professional and politically appointed officials withinmunicipalities and between the municipalities and the state but at the same timetrust is the principle that has seen the most positive change in it’s practice as a resultof the trust reform. The analysis has not been able to determine any correlationbetween the practice of trust-based control and management from the governmentand state authorities and the practice of the same among the municipal leaders.Instead the analytical conclusion is made that the committed leadership from thegovernment and the state in regards to the the trust reform so far has been regardedas relatively shallow by the municipal leaders and that could have had a negativeimpact on the implementation of trust-based control and management in themunicipal management groups as well. / <p>2020-06-26</p>