<p>Uppsatsens syfte har varit att förstå hur samverkan fungerar mellan socialtjänst och psykiatri. För att göra detta har en kvalitativ studie genomförts för att se vad två personer som arbetar på ett stödboende inom socialtjänsten respektive inom den psykiatriska öppenvården och deras två chefer tänker om samverkan i den löpande verksamheten. Frågeställningarna var: Hur ser samverkan ut mellan de två verksamheterna, vad styr samverkan mellan verksamheterna och hur ser de två professionernas handlingsutrymme ut? Resultaten har analyserats utifrån Grapes (2006) modell av den nyinstitutionella organisationsteorin. Samverkan mellan organisationerna fungerar i det här fallet ganska bra på marknivå. Där är kontakten mellan stödboendet och öppenvårdsmottagningen tät och de är överens om att de behöver varandra för att kunna hjälpa de personer de arbetar med. De två cheferna menar att de har en fungerande samverkan. Men här ser man en mer problematisk bild av samverkan. De gånger samverkan inte fungerar beror det ofta på att verksamheterna drivs av olika logiker och att de har olika uppfattning om ekonomin.</p>

Uppsatsens syfte har varit att förstå hur samverkan fungerar mellan socialtjänst och psykiatri. För att göra detta har en kvalitativ studie genomförts för att se vad två personer som arbetar på ett stödboende inom socialtjänsten respektive inom den psykiatriska öppenvården och deras två chefer tänker om samverkan i den löpande verksamheten. Frågeställningarna var: Hur ser samverkan ut mellan de två verksamheterna, vad styr samverkan mellan verksamheterna och hur ser de två professionernas handlingsutrymme ut? Resultaten har analyserats utifrån Grapes (2006) modell av den nyinstitutionella organisationsteorin. Samverkan mellan organisationerna fungerar i det här fallet ganska bra på marknivå. Där är kontakten mellan stödboendet och öppenvårdsmottagningen tät och de är överens om att de behöver varandra för att kunna hjälpa de personer de arbetar med. De två cheferna menar att de har en fungerande samverkan. Men här ser man en mer problematisk bild av samverkan. De gånger samverkan inte fungerar beror det ofta på att verksamheterna drivs av olika logiker och att de har olika uppfattning om ekonomin.

Forskning som applicerar nyinstitutionell teori för att förstå företags strategiska kommunikation, är begränsad och så är även studier av strategisk hållbarhetskommunikation på företag som är verksamma inom olika industrier. Med den bakgrunden ämnar denna studie att, utifrån en nyinstitutionell ansats, jämföra två företags strategiska kommunikation av hållbarhetsfrågor och analysera hur den påverkas av omvärldens krav, förväntningar och påtryckningar. De företag som valdes för studien verkar inom textil- och stålindustrin, två omtalade industrier sett till deras miljöpåverkan. Studien använder en kvalitativ metod, i form av tematisk textanalys, som studerar respektive företags hållbarhetsrapport från år 2021. Resultatet av studien fann att miljöregleringar, i kombination med viljan att vara legitim till viss del ligger till grund för utformningen av företagens hållbarhetskommunikation. Det återfanns många likheter i företagens hållbarhetskommunikation, trots att de är verksamma inom olika industrier. Utifrån de konstaterade likheterna föreslås att nyinstitutionell teori möjligen kan förklara de tendenser av likriktning som påträffats i företagens strategiska hållbarhetskommunikation, trots att de inte befinner sig i samma organisatoriska fält.

Syftet med studien är att undersöka hur företrädare i form av lärare vid idrottslärarutbildningar ser på Sveriges kulturtraditioner och dess påverkan i relation till friluftsliv i utbildningen. Studien utgår från en kvalitativ metod som bygger på semistrukturerade intervjuer med sju olika universitetslärare från olika universitet. Studiens resultat har analyserats utifrån Nyinstitutionell organisationsteori och begrepp som regulativa-, normativa- och kulturella villkor samt isomorfism.    Resultatet synliggör att respondenterna har en likartad bild av vilket innehåll och vilka kulturtraditioner som bör behandlas i friluftsundervisningen. Av resultatet framkommer även att denna samstämmighet bygger på Sveriges starka kulturtraditioner i friluftsliv, vilka har ett starkt fäste inom de specifika institutionerna. Vidare framkommer att respondenterna anser att kulturtraditionerna som finns i Sverige gynnar den utbildning och undervisning som bedrivs. Kulturtraditionerna ses som den centrala kärnan i det svenska friluftslivet, både utifrån ett samhällsperspektiv och undervisningsperspektiv.   Respondenterna anser även att friluftsundervisningen som bedrivs i dagens grund- och gymnasieskola är av varierande kvalité men att lärare i idrott och hälsa bör inrikta friluftsundervisningen på närområdet, med fokus på allemansrätten, ett grundligt friluftsliv och skapa förutsättningar för eleverna att känna sig trygga i friluftsmiljöer. Respondenterna synliggör även att friluftslivsundervisningen blir lidande av olika organisatoriska faktorer eftersom momentet friluftsliv upplevs tidskrävande. / The purpose of the study is to examine how representatives in the form of teachers at physical education teaching schools look at Sweden's cultural traditions and its impact in relation to outdoor activities in the education. The study is based on a qualitative methodology based on semi-structured interviews with seven university professors from different schools. The study results have been analyzed from “Nyinstitutionell” organizational theory and concepts such as regulative-, normative- and cultural conditions as well as isomorphism. The results reveal that the respondents have a similar picture of the content and the cultural traditions that should be addressed in outdoor education. The results also suggest that this consensus is based on Sweden's strong cultural traditions in outdoor activities, which have a strong foothold in the specific institutions. Furthermore, the respondents believe that the cultural traditions that exist in Sweden, promote the training and education that is carried out. Cultural traditions are seen as the core in Swedish outdoor activities, both from a social perspective and teaching perspective. The respondents also believe that the outdoor activities education that is conducted in today's primary and secondary schools are of varying quality, but that the physical education teachers should concentrate on outdoor activities in the local community, with a focus on “allemansrätten” (the right of public access), a basic outdoor life and create opportunities for students to feel safe in outdoor environments. The respondents also reveal that outdoor education is suffering from various organizational factors due to the element of outdoor activities being considered time consuming.

<p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur samverkan mellan socialtjänst och psykiatrisk slutenvård upplevs av några representanter för berörda yrkesgrupper. För att undersöka detta har en kvalitativ studie gjorts. Två personer inom socialtjänst, respektive psykiatrisk slutenvård och deras två chefer har intervjuats. Frågeställningarna har varit: När samverkar socialtjänsten och den psykiatriska slutenvården? Vilka faktorer påverkar samverkan? och Vilket handlingsutrymme har aktörerna i samverkan? Resultatet har analyserats med hjälp av nyinstitutionell organisationsteori och begreppen handlingsutrymme och profession. Både på lednings- och marknivå, upplevs att samverkan generellt sett fungerar bra. Även om det initialt är svårigheter mellan parterna löser det sig ofta till slut. De gånger samverkan inte fungerar beror det ofta på att verksamheterna har olika organisatoriska ramar och kunskaper som krockar.</p>

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur samverkan mellan socialtjänst och psykiatrisk slutenvård upplevs av några representanter för berörda yrkesgrupper. För att undersöka detta har en kvalitativ studie gjorts. Två personer inom socialtjänst, respektive psykiatrisk slutenvård och deras två chefer har intervjuats. Frågeställningarna har varit: När samverkar socialtjänsten och den psykiatriska slutenvården? Vilka faktorer påverkar samverkan? och Vilket handlingsutrymme har aktörerna i samverkan? Resultatet har analyserats med hjälp av nyinstitutionell organisationsteori och begreppen handlingsutrymme och profession. Både på lednings- och marknivå, upplevs att samverkan generellt sett fungerar bra. Även om det initialt är svårigheter mellan parterna löser det sig ofta till slut. De gånger samverkan inte fungerar beror det ofta på att verksamheterna har olika organisatoriska ramar och kunskaper som krockar.

<p>Standardiserade miljöledningssystem (MLS) har utvecklats i den privata sektorn och har nu även börjat användas i den offentliga. Syftet är att undersöka vilka konsekvenser ett standardiserat MLS medför för miljöarbetet inom kommunal förvaltning, analysera om det finnsnågot i den kommunala förvaltningens institutionella logik som sätter gränser för användandet av det samt ge ett omdöme över tillämpligheten av MLS inom kommunal förvaltning. Detta har ndersökts genom kvalitativa intervjuer. </p><p>Resultatet blev att förvaltningarnas miljöarbete anses fungerar bättre efter att man har infört MLS. De största fördelarna MLS:et har medfört är tydligare struktur, högre medvetenhet, bättre redovisning och utåtriktade fördelar som enklare kommunikationer mot intressenter. De största nackdelarna var ökat administrativt arbetet, tid- och resursåtgång vilket inte alltid betalar sig samt att systemet riskerade att bli för detaljerat. </p><p>Slutsatserna blev att MLS verkar vara ett tillämpbart verktyg inom kommunal förvaltning, men att det passar bättre inom bolagen och de hårda verksamheterna än inom de mjuka. Den kommunala förvaltningens institutionell logik verkar inte sätta några oöverkomliga gränser för användandet av MLS inom kommunal förvaltning.</p>

This study, which was conducted in Sweden, was based on four qualitative semi-structured interviews. The aim of this study was to create an understanding of how a municipality designs the sanction for youth offenders called ”youth service” based on the law that establishes the existence of such a sentence. We interviewed social workers that work at the department of youth service in the municipality of Gothenburg, who exclusively deal with youth offenders’ sentenced to youth service as their job assignment. We asked the social workers how the municipality of Gothenburg has designed and structured its youth service as well as how and why the chosen design came to be. The result was thermalized with four topics: how is youth service designed? The reasoning behind Gothenburg’s design, the adjustment of the process of evaluating the suitability of the sentence youth service for the young offender and lastly, collaboration. Our analysis was based on neo-institutional organization theory and on protective factors that protect against negative outcomes. Based on the result that the semi-structured interviews yielded we found that Gothenburg’s designed work method very well resembled the law and guidelines issued two years subsequent the date the law gained legal force. Additionally, we found that the department for youth service in Gothenburg influenced the guidelines that were issued two years after the law gained legal force. To which degree could not be determined in this study, however some of the social workers stated that Gothenburg did not have to adjust to the guidelines when they were issued and that it was satisfying for them that the National Board of Health and Welfare listened to their organization in the process preceded the issuing of the guidelines. Lastly, the interviewed social workers reported that the municipalities collaborate regarding the design of their respective youth services to increase uniformity. The interviews indicated that Gothenburg’s designed work method was considered successful in that other municipalities contacted Gothenburg in order to study how they worked with the sanction that is youth service. This collaboration might lead to an increase of municipalities acquiring Gothenburg’s work method, which in the future may lead to a nationwide institutionalization of Gothenburg’s designed work method with youth service.

No description available.

This study is a case study regarding organizational change within the Swedish police, using the example National Fraud Center (Nationellt bedrägericenter). The study aims to investigate what requirements and expectations are formulated in the government’s steering documents, and how the police handled these requirements when establishing the fraud center. Theoretically, the study is placed within a combination of neo-institutional organizational theory, and a theory of governance that connects the governance perspective with organizational theory. The material consists of appropriation directives, budget bills and a government assignment, as well as three documents from the police describing the police's considerations during the emergence of the center. A qualitative content analysis shows that the police, by establishing a fraud center, could accommodate many of the government's requirements and expectations. This can be explained by the fact that the government's steering of the police had an impact in this specific case.