Bakgrund och problem: Kraven på företagens informationsutlämning ökar, intressenterna efterfrågar mer information som är tillförlitlig, relevant och användbar. Detta gäller speciellt information som inte är lagstadgad, den frivilliga informationen. Ledningen stöter på olika problem vid hanteringen av den frivilliga informationen så som osäkerhet kring framåtriktad information, information som är särskilt konkurrenskänslig och påtryckningar från aktieägare. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilken frivillig information de undersökta företag redovisar i sina årsredovisningar samt att utifrån en kategorisering av detta analysera de skillnader och likheter som finns mellan olika ledningars syn på frivillig information. Metod: Studien sker med en kvalitativ undersökningsmetod där representanter från sex företag intervjuas. Vidare sker en kategorisering utifrån en granskning av den frivilliga informationen i företagens senaste årsredovisning. Resultat och slutsats: Det finns skillnader i hur ledningarna hanterar de problem som uppstår med den frivilliga informationen. Den framåtriktade informationen ska bara publiceras om den är tillräckligt säker, så att företaget inte tvingas att revidera informationen. Intressenterna vill ha transparens, något som ledningen ställer upp på om företaget inte riskerar för mycket gentemot konkurrenterna . Ledningen försöker även anpassa informationen efter de olika användare årsredovisningen har och på så sätt stärka relationen mellan företaget och intressenterna.

Previous research which has acknowledged how New Public Management has come to deprofessionalize welfare professions, with the focus on teachers, constitutes this paper's starting point. The swedish government believes that professional skills are not being used in the public sector, and a re-professionalization is necessary to increase the quality of public services. This study aims to investigate whether it is possible to identify professionalism in occupational practice for nine teachers who are working in public schools in Uppsala Municipality, to answer whether their professional competences are being used. The result shows a fairly high degree of professionalism among the teachers in the study, with quite great opportunities to make use of their professional competences. The teachers experience potency and independence to exercise their profession within the framework of the national curriculum. The management of the schools and the municipality seem to have very little need to direct and control the teachers.