No description available.

Det pågår ständigt diskussioner om den senaste läroplanen. Frågor som berör mig mest är: vilken ställning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns det något samspel mellan de praktiska (lärarnas) och teoretiska (läroplanen) överväganden. Då har jag bestämt mig att ägna faktabaserade delen av uppsatsen åt studierna av studentlitteratur som på olika sätt berör ämnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jag ville veta hur skolväsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grunden på olika pedagogiska synen på undervisning och kunskapens natur. Jag har inriktat mig på läxor för att undersöka det rådande pedagogiska synsättet. Det var ett sätt (genom att visa hur hemläxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem som skolan brottas med. Den delen bygger jag i stort sätt på att ta del i andras forskning, samt genomföra en egen undersökning i form av enkäter och intervjuer. Slutsatser, som jag kom fram till, var: att befintliga styrdokument inte följs och att mål- och resultatstyrningen av skolan ännu inte fungerar, att lärarna saknar ett eget vetenskapligt kunskapssystem för att utveckla sin kompetens och behöver självklart stöd som måste komma i form av utbildning, handledning och samtal. Lärare måste intellektuellt övertygas om fördelarna med det nya i en skolreform. Till detta krävs dels tid, dels dialog med personer som de känner förtroende för.

<p>Det pågår ständigt diskussioner om den senaste läroplanen. Frågor som berör mig mest är:</p><p>vilken ställning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns det</p><p>något samspel mellan de praktiska (lärarnas) och teoretiska (läroplanen) överväganden. Då</p><p>har jag bestämt mig att ägna faktabaserade delen av uppsatsen åt studierna av studentlitteratur</p><p>som på olika sätt berör ämnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jag</p><p>ville veta hur skolväsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grunden</p><p>på olika pedagogiska synen på undervisning och kunskapens natur.</p><p>Jag har inriktat mig på läxor för att undersöka det rådande pedagogiska synsättet. Det var ett</p><p>sätt (genom att visa hur hemläxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem som</p><p>skolan brottas med. Den delen bygger jag i stort sätt på att ta del i andras forskning, samt</p><p>genomföra en egen undersökning i form av enkäter och intervjuer. Slutsatser, som jag kom</p><p>fram till, var: att befintliga styrdokument inte följs och att mål- och resultatstyrningen av</p><p>skolan ännu inte fungerar, att lärarna saknar ett eget vetenskapligt kunskapssystem för att</p><p>utveckla sin kompetens och behöver självklart stöd som måste komma i form av utbildning,</p><p>handledning och samtal. Lärare måste intellektuellt övertygas om fördelarna med det nya i en</p><p>skolreform. Till detta krävs dels tid, dels dialog med personer som de känner förtroende för.</p>

In 2015 the Swedish police organization into one police authority and introduced the goal and result management, which aimed to give the police authority clearer steering, better results and greater discretion for the police officers. The reorganization of the police organization has been met with heavy criticism, previous police research indicates that the governance model works less well for the public sector and that the discretion has decreased for the police officers. At the same time, previous research indicates that the governance model has meant that frontline bureaucrats have been given more room for discretion and have become more scrutinized at the same time. The purpose of the thesis is to examine the police officers experience of goal and result management and how this affects their perceived professional discretion. The survey is based on a qualitative case study with an interview study conducted with a total of four police officers in Boden municipality and Örebro municipality. The police officers’ experiences of discretion as well as goal and result management have been processed based on a qualitative data analysis with a coding scheme. The results of the thesis show that the police officers’ experiences of steering are varied, some police officers' experiences of goal and result management were more extensive than other police officers’ experiences. The results also show that the police officers’ perceived discretion is extensive and is not perceived to be significantly affected by the political goal and result management.

Sedan slutet av 1980-talet har den svenska välfärden implementerat en förvaltningspolitisk doktrin om styrning- och ledning lånade från det privata näringslivet. Till dessa idéer räknas bland annat mål-och resultatstyrning, konkurrensutsättning, beställar- och utförarmodeller och kundvalsmodeller. Målet med dessa reformer kan sägas ha varit att öka effektivitet och kvalitet. Dessa förändringar som beskrivits utgör en del i en reformvåg som går att observera i flera länder och har inom forskningen med ett samlingsnamn kallats för New Public Management (NPM). Uppsatsens syfte är att undersöka hur reformer och idéer inspirerade av NPM påverkar enhetschefer inom den kommunala äldreomsorgen och deras arbetssituation. Uppsatsens empiri utgörs av fem kvalitativa intervjuer med enhetschefer i den kommunalt drivna äldreomsorgen i en svensk kommun. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats med hjälp av konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att enhetscheferna upplever en rad centrala NPM-inspirerade reformer som har beskrivits i tidigare forskning. De intervjuade enhetscheferna beskrev ett decentraliserat budgetansvar, mål- och resultatstyrning inom kommunens äldreomsorg samt fokus på efterkontroll, vilket har lett till mer administrativa arbetsuppgifter. Dessutom visar uppsatsens resultat att de intervjuade enhetscheferna hade en delvis positiv bild av konkurrensutsättning inom äldreomsorgen. Visserligen visar uppsatsen att förutsättningar för konkurrens mellan privata och kommunala utförare uppfattades vara orättvis. Men alla de intervjuade enhetscheferna menade samtidigt att konkurrens eventuellt kunde bidra till att höja kvaliteten i äldreomsorgens verksamheter.

Regeringens styrning av sin förvaltning är en fråga som över tid varit i fokus för den förvaltningspolitiska forskningen. Uppsatsen har för avsikt att närmare undersöka en eventuell variation i regeringens styrning av Polisen under 2012-2018 genom att studera politiska dokument; förordning med instruktion, regleringsbrev och tillkommande regeringsbeslut. 2015 ombildades Polisen där regeringen valde en fortsatt styrning med ny ledningsform, enrådsmyndighet. Med grund i det teoretiska ramverket med fokus på New Public Management och governance undersöks även på vilket sätt styrningen kan sättas i relation till den valda ledningsformen och om det går att iaktta en förflyttning mot en mindre detaljerad styrning under den period regeringen har valt att styra Polismyndigheten genom enrådsmyndighet. Undersökningen präglas av en textanalytisk metod där genomförandet med utgångspunkt i analysverktyget kombineras dels med en kvantitativ utformning dels med en mer fördjupad kvalitativ inriktning. Med grund i empirin och den valda teorin visar undersökningen att regeringens styrning av Polisen under 2012-2018 i större utsträckning speglar en rik variation än kontinuitet över tid och att det därför inte går att iaktta några varaktiga tendenser. Vidare går det inte utläsa några styrningstendenser som specifikt kan återknytas till regeringens val av ledningsform, vare sig för Rikspolisstyrelsen eller för Polismyndigheten. Avslutningsvis genererar undersökningen även slutsatsen att det inte går iaktta en förflyttning mot en mindre detaljerad styrning under den period regeringen har valt att styra Polismyndigheten genom ledningsformen en-rådsmyndighet. I sammanhanget bör särskild uppmärksamhet riktas mot den utmaning som finns att tolka detaljeringsgraden, det vill säga styrningens precision, och den avslutande slutsatsen bör därför iakttas med viss försiktighet.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns en förändring över tid i Inspektionenför vård och omsorgs styrning. Följande frågeställningar ligger till grund för genomförandet av analysen: Är en tydlig övergång till tillitsbaserad styrning synlig i verksamhetsplanerna över tid? Hur gestaltar sig spänningen mellan utfallsbaserad och tillitsbaserad styrning? Studien i uppsatsen har utförts i form av en fallstudie av Inspektionen för vård och omsorg. För att analysera det insamlade materialet har en kvalitativ textanalys använts. Materialet har utgjorts av verksamhetsplaner. Resultatet visar att en tydlig övergång till tillitsbaserad styrning är synlig över tid, i Inspektionen för vård och omsorgs verksamhetsplaner. En övergång som går att koppla samman med Tillitsdelegationens åtta principer. Någon generell slutsats kan dock, på basis av studiens storlek, inte dras. Hur spänningen mellan utfallsbaserad och tillitsbaserad styrning gestaltar sig är en frågeställning som bara delvis kunde besvaras, vissa motsättningar identifieras i studien men en grundligare analys med ett större material krävs för att frågan skall kunna betraktas som besvarad.

The purpose of this study was to investigate if preschool teachers work and experience the work situation in the same way in private preschools compared to municipal preschools in Stockholm County. A qualitative method was used to accomplish the study, where semistructured interviews were used to gather data, in the form of semi-structured interviews. The previous theories and previous research this study is based on has shown that the public sector has started to imitate the private sector, and the reforms that the school has undergone in recent decades are called New Public Management (NPM). The results of the study indicate that when it comes to administrative work and documentation, the difference between the way private and municipal preschools work is different. Municipal preschools works with documentation more thank private preschools does. The study also showed that preschool teachers at both private and municipal preschools work quite similarly when it comes to how resources are used. However, the municipal pre-schools worked more in a goal-oriented and result-oriented manner than the private preschools. The conclusion in the study pointed out that, despite some differences in how they work, all preschool teachers who were interviewed in this study experienced that their work situation was good in broad terms as it is today. No major changes were desired. / Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare arbetar och därmed upplever arbetssituationen på privata förskolor jämfört med kommunala förskolor i Stockholms län. En kvalitativ metod användes för att genomföra studien i form av semistrukturerade intervjuer. Teorier och tidigare forskning som denna studie bygger på har visat att den offentliga sektorn efterliknar näringslivet alltmer, och de reformer som skolan genomgått under de senaste decennierna går under benämningen New Public Management (NPM). Studiens slutsatser är att när det kommer till det administrativa arbetet och dokumentation skiljer det sig stort i hur privata och kommunala förskolor arbetar då kommunala förskolor jobbar mycket mer med dokumentation. Studien visade även att förskollärare på både privata och kommunala förskolor jobbar ganska likt när det kommer till hur resurser används. Däremot jobbade de kommunala förskolorna betydligt mer på ett mål- och resultatstyrt sätt än vad de privata förskolorna gör. Trots en del skillnader i hur de arbetar upplevde alla förskollärare som blev intervjuade i denna studie att arbetssituationen var bra i stora drag som det är idag. Inga större ändringar önskades.

Problemområdet för den här uppsatsen var styrning och jämförelser. Syftet var att analysera och jämföra vilken skola som synliggjordes i den kommunala styrningen i fyra kommuner; Danderyd, Piteå, Täby och Vellinge. Den teoretiska basen utgjordes av Focuaults governmentalitybegrepp, och den – framför allt internationella – forskningen om dataproduktion och jämförelser på en mellanstatlig nivå. Gemensamt för den presenterade forskningen i uppsatsen är att produktionen av data och jämförelser ligger till grund för en informell styrning som inte är vetenskapligt förankrad. Analysen av kommunerna gjordes utifrån de tre begreppen governing by numbers (dataproduktion), governance by comparison (jämförelser) och best practice (det goda exemplet). Resultaten visade att de granskade kommunerna till mycket stor del styrde med hjälp av dataproduktion, det vill säga att det sker en kvantifiering av verksamheten. I många fall utsattes även den dataproduktionen för jämförelser med andra kommuner och/eller med riket. Produktionen av data var så pass omfattande i dessa kommuner att det föreföll som att endast det som kan mätas togs upp i verksamhetsplaneringen. Mätbar verksamhet lyftes upp framför verksamhet med mjukare värden, vilket bland annat innebar att professionen i stort sett var osynliggjord. Resultaten visade också att uppföljning och utvärdering inte har något genomslag i verksamhetsstyrningsdokumenten.