Problemområdet för den här uppsatsen var styrning och jämförelser. Syftet var att analysera och jämföra vilken skola som synliggjordes i den kommunala styrningen i fyra kommuner; Danderyd, Piteå, Täby och Vellinge. Den teoretiska basen utgjordes av Focuaults governmentalitybegrepp, och den – framför allt internationella – forskningen om dataproduktion och jämförelser på en mellanstatlig nivå. Gemensamt för den presenterade forskningen i uppsatsen är att produktionen av data och jämförelser ligger till grund för en informell styrning som inte är vetenskapligt förankrad. Analysen av kommunerna gjordes utifrån de tre begreppen governing by numbers (dataproduktion), governance by comparison (jämförelser) och best practice (det goda exemplet). Resultaten visade att de granskade kommunerna till mycket stor del styrde med hjälp av dataproduktion, det vill säga att det sker en kvantifiering av verksamheten. I många fall utsattes även den dataproduktionen för jämförelser med andra kommuner och/eller med riket. Produktionen av data var så pass omfattande i dessa kommuner att det föreföll som att endast det som kan mätas togs upp i verksamhetsplaneringen. Mätbar verksamhet lyftes upp framför verksamhet med mjukare värden, vilket bland annat innebar att professionen i stort sett var osynliggjord. Resultaten visade också att uppföljning och utvärdering inte har något genomslag i verksamhetsstyrningsdokumenten.