No description available.

Med bakgrund i forskning kring lärares professionalisering, om de styrdokument som studeras och ämnena som de gäller för genomförs en jämförande kritisk interdiskursiv analys av kursplaner (Lpf94 reviderade år 2000) och ämnesplaner (Gy11). Utifrån en design som nyttjar förändrings- och referenspunktsstrategierna används en metod baserad på kritisk diskursanalys och kritisk realistisk ontologi samt den begreppsapparat som därmed följer. Nio diskursiva strategier med underkategorier identifieras och kopplas till lärares professionalisering och deprofessionalisering. En professionaliserings- och en deprofessionaliseringsdiskurs identifieras även och dessas interdiskursiva relation beskrivs i termer av artikulering, produktion och reproduktion av skiljaktigheter och olikheter samt diskursiv kamp. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att deprofessionaliseringsdiskursen i form av deprofessionaliserande diskursiva strategier har större utrymme i de studerade ämnesplanerna än i de studerade kursplanerna och därmed att utrymmet för lärares professionalisering minskat i ämnesplanerna jämfört med i kursplanerna.

Journalistiken i dag går igenom en förändring till följd av bland annat ägarkoncentrationer, nedskärningar och otydligare gränser mellan publiceringsplattformer, journalister och fotografer. Tidigare forskning visar att bilder får allt större plats i dagstidningar, men att antalet fotografer minskar och att allt fler tidningsredaktioner börjar använda sig av multijournalister som ska arbeta i både text, bild och rörligt material. Syftet med vår studie var att undersöka hur den pågående förändringen av journalistiken kan ha betydelse för bildjournalistiken bland lokaltidningar.

Journalistbranschen befinner sig i ständig förändring och har genomgått en oerhört omfattande utveckling under lång tid. Både journalistiken och journalisterna påverkas av ett ökande teknikfokus, där webbpublicering är det centrala och där medierna konkurrerar med människors uppmärksamhet i allt större utsträckning.  Syftet med denna undersökning har i synnerhet varit att undersöka åtta svenska journalister varav fyra är yngre och fyra äldre i hur de upplever den teknik och digitaliserade verktyg som används i det vardagliga arbetet. Vårt intresseområde för denna uppsats har varit hur journalister förhåller sig till teknik i sitt journalistiska arbete och hur detta beror på arbetslivserfarenhet samt typ av dagstidning. Det har använts en kvalitativ metod för att kunna svara på frågeställningarna. Denna undersökning har gjorts genom intervjuer med journalister anställda vid två dagstidningar, en lokal tidning och en rikstäckande tidning. Fyra personer från varje tidning, två mindre erfarna och två mer erfarna journalister intervjuades till uppsatsen. Denna undersökning visar att det finns likheter mellan journalister som arbetar vid en lokal tidning och journalister som arbetar vid en rikstäckande tidning. Det visar sig utifrån intervjuerna vara större skillnader mellan hur yngre och betydligt mer erfarna journalister förhåller sig till digitala webb- och mjukvarubaserade verktyg i sin yrkesutövning. De yngre journalisterna i studien visade överlag att de var mer intresserade av olika medietekniska lösningar, medan journalister i den äldre gruppen för undersökningen visade en mer ifrågasättande inställning till tekniken. Som det ges en bild av i olika sammanhang är journalistbranschen starkt präglad av ett fokus på digital teknik, men även av dagens sociala medier-centrerade samhälle.  Sammanfattningsvis visar denna studie att det finns skillnader i omfattning och förhållningssätt mellan en mindre dagstidnings och en större dagstidnings användning av digitala tekniska verktyg. Det finns även tydliga skillnader utifrån hur lång journalistisk arbetslivserfarenhet som journalisterna har.

This essay intends to focus on how the teachers in Sweden answers to a change in the laws regarding their right to use the strike weapon in negotiations with their employer. Before 1966 state-employed professions were not allowed to negotiate and take conflict action. In 1966 however a new law, giving the state-employed the right to negotiate with all that it entails, was passed. In the following negotiation the teacher called for strike action. My main material is the teacher union Lärararnas Riksförbunds’ own news paper Skolvärlden, which I have analysed with a qualitative text analysis. My theoretical perspective stems from how certain trade unions have worked with professional strategies in order to reach a ”professional status” for their profession. The results from my analysis show that the teachers used both professional methods as ”social closure”-techniques and the emphasis on the own professions autonomy and distinctive features, as well as more common union techniques as the strike weapon and the will to open up their union to some of the groups below.

I början av 1990-talet genomfördes en rad reformer i svensk skola. En av dessa reformer kallas för kommunaliseringen av skolan. I detta examensarbete diskuteras konsekvenserna som kommunaliseringsreformen innebar för skolans didaktiska tillvaro, samt för lärarprofessionen och skolans likvärdighet, med utgångspunkt i någraintervjuade lärares och rektorers tankar och åsikter om förändringen. Aktuell forskning på området presenteras och undersökningsresultaten tolkas tillsammans med denna i en analytisk del. Undersökningen utgörs av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer som arbetade i skolan både före och efter reformens införande och därför själva kanrelatera till förändringen. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av intervjupersonerna anser att kommunaliseringen medfört negativa effekter för skolan men att detta är svårt att urskilja från andra skolprocesser, exempelvis införandet av nya läroplaner och förändring av skolans mål- och resultatstyrning. Det finns en allmän opinion bland de intervjuade personerna att skolans likvärdighet har förändrats, men inte nödvändigtvis blivit sämre. En annan viktig slutsats är att det för de intervjuade personerna till stor del är en fråga om hela läraryrkets status. Detta stöds även i den presenterade forskningen. En diskussion om framtida aspekter på skolans didaktiskamiljö, likvärdighet och lärarprofession avslutar examensarbetet. / Didactics, Equality and Profession in a Decentralized Society

Ämnet mat är trendigare någonsin, och recept och krogrecensioner florerar allt oftare i tidningar och på sociala medier. Syftet med denna uppsats är att reda ut vad matjournalistik är för genre och vad den ger utrymme för men även att försöka reda ut vad en matjournalist behöver besitta för kunskaper och hur man axlar rollen på ett professionellt vis. För att undersöka genren och arbetsrollen har frågeställningarna fokuserat på hur det har sett ut rent historiskt. Mer specifikt fokuserar studien på en kvalitativ innehållsanalys av Dagens Nyheters arkiv, mellan 1974 och 2024, där teman samt på en kvalitativ intervjustudie där personer som befinner sig på den matjournalistiska scenen har medverkat. Bland de medverkande intervjupersonerna finns matjournalister, pensionerade matjournalister, matskribenter på sociala medier och kockar. Variationen av intervjupersoner har bidragit till olika perspektiv och gynnat den kvalitativa metoden på så sätt att åsikter har fått stötas mot varandra i resultat- och analyskapitlen.  Det teoretiska ramverket är baserat på Bourdieus fältteori med visst fokus på symboliskt kapital, samt professionaliseringsteori med fokus på de professionalisering. Resultatet av studien visar att genrens innebörd innehåller en del olika teman, men framför allt att den har förändrats samt breddats med tidens gång. Enligt innehållsanalysen finns flera återkommande textformat sedan 1974. Innehållet är till viss del liknande genom tiden, precis som att olika teman och trender återkommit, men bredden på innehållet och variationen har ökat och bidragit till ett mer varierat innehåll.  Dessutom har rollen som matjournalist utmanats av digitalisering och ökad konkurrens från modernare aktörer än de traditionella tidningarna. Idag finns alternativa medier som till viss del förnyar synen på vad man kan definiera som matjournalistik.

The public sector is today based on the reform, New Public Management, which was created to increase quality. The reform has forced the possibility of measurability in the public occupation. Measurability has also created marketing competition, which has also resulted in the emergence of privatization in the public sector. This market competition has resulted in a change in the professional role of preschool teachers that has become more market oriented. The operations work is aimed at a customer satisfaction oriented purpose. The purpose of this study was to investigate whether New Public Management hasaffected the employment situation in both municipal and independent preschool activities. The study was conducted with the help of semi-structured interviews. The conclusion of this study is that deprofessionalization in the profession has not been experienced, one experiences a commonality indecision-making about goals. The administrative part is of great importance for the activities and the children; however, the staff is affected by lack of time to be able to complete the administration. In addition to this, a lack of staff is a negativity for achieving a good working environment for bothchildren and staff. The study also shows a desire for a more suitable balance between resources andwork activities. / Den offentliga sektorn finner sig idag inom reformen, New Public Management, som skapats för att öka kvalitet. Reformen har framtvingat mätbarhet hos de offentliga verksamheterna. Mätbarheten har vidareskapat en marknadskonkurrens, vilket också resulterat i uppkomsten utav privatisering inom de offentliga verksamheterna. Denna marknadskonkurrens har omvandlat förskolelärarnas yrkesroll till ett allt mer marknadsfokuserat yrke. Där ändamålet för verksamheterna styrs av kundnöjdhet. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida New Public Management har påverkat arbetssituationen i både kommunala- och fristående förskoleverksamheter. Studien har genomförts med hjälp utav semistrukturerade intervjuer. Slutsatsen av denna studie är att en deprofessionalitet i yrket inte har upplevts, man upplever en gemensamhet i beslutsfattning om mål. Den administrativa delen anses varaav stor vikt för verksamheterna och barnen, däremot påverkas personalen av tidsbrist för att kunna fullfölja administrationen. Utöver detta utgör brist på personal en negativitet för att uppnå en bra arbetsmiljö för både barn och personal. I studien framgår vidare en önskan om en mer lämplig balans mellan resurser och arbetssysslor.

Denna studie omfattar dels hur lärare beskriver sitt arbete med elevanpassningar i SO- undervisningen, men även hur lärare upplever arbetet med elevanpassningarna. Syftet är att visa hur lärare kan arbeta för att anpassa sin SO-undervisning utifrån ett heterogent klassrum men också att visa hur lärare känner inför detta uppdrag och hur förändringar i läraryrket kan ha påverkat dessa känslor. Studien synliggör lågstadielärares upplevelser av hur man kan arbeta med anpassningar i SO-undervisningen, dels ur Gardners (1983) teori om multipla intelligenser. Men även hur lärarna upplever detta arbete ur ett professionsteoretiskt perspektiv. Då empirin som ligger till grund för studien behandlar lärares upplevelser av fenomenet anpassningar så bär även studien på ett fenomenologiskt perspektiv. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod för att kunna besvara frågeställningarna och dessa har utförts med hjälp av fem lärare som arbetar i åk 1-3 med SO-undervisning på tre olika grundskolor. De intervjuade lärarna har alla olika lång erfarenhet av läraryrket. Studiens resultat och analys grundar sig på den empiri som samlats in under intervjuerna. Slutsatsen som dras i studien är att lärare arbetar med tydliggörande pedagogik och varierande undervisning för att anpassa SO-undervisningen i förhållande till elevernas behov i ett heterogent klassrum. En annan slutsats är att lärare upplever att de inte räcker till i förhållande till tiden de har att tillgå för arbetet vilket visar sig ha kopplingar till läraryrkets förändring och fråga om deprofessionalisering. Då forskning visar att flera lärare upplever en stress inför arbetet med anpassningar så är denna studie av relevans för läraryrket. Detta eftersom studien dels lyfter lärares upplevelser av fenomenet men också orsakerna som ligger bakom upplevelserna av arbetet med anpassningar, med hänsyn till det omfattande arbetet som medförs.