Ämnet mat är trendigare någonsin, och recept och krogrecensioner florerar allt oftare i tidningar och på sociala medier. Syftet med denna uppsats är att reda ut vad matjournalistik är för genre och vad den ger utrymme för men även att försöka reda ut vad en matjournalist behöver besitta för kunskaper och hur man axlar rollen på ett professionellt vis. För att undersöka genren och arbetsrollen har frågeställningarna fokuserat på hur det har sett ut rent historiskt. Mer specifikt fokuserar studien på en kvalitativ innehållsanalys av Dagens Nyheters arkiv, mellan 1974 och 2024, där teman samt på en kvalitativ intervjustudie där personer som befinner sig på den matjournalistiska scenen har medverkat. Bland de medverkande intervjupersonerna finns matjournalister, pensionerade matjournalister, matskribenter på sociala medier och kockar. Variationen av intervjupersoner har bidragit till olika perspektiv och gynnat den kvalitativa metoden på så sätt att åsikter har fått stötas mot varandra i resultat- och analyskapitlen.  Det teoretiska ramverket är baserat på Bourdieus fältteori med visst fokus på symboliskt kapital, samt professionaliseringsteori med fokus på de professionalisering. Resultatet av studien visar att genrens innebörd innehåller en del olika teman, men framför allt att den har förändrats samt breddats med tidens gång. Enligt innehållsanalysen finns flera återkommande textformat sedan 1974. Innehållet är till viss del liknande genom tiden, precis som att olika teman och trender återkommit, men bredden på innehållet och variationen har ökat och bidragit till ett mer varierat innehåll.  Dessutom har rollen som matjournalist utmanats av digitalisering och ökad konkurrens från modernare aktörer än de traditionella tidningarna. Idag finns alternativa medier som till viss del förnyar synen på vad man kan definiera som matjournalistik.