Denna studie syftade till att undersöka hur skollagen och Skolverkets allmänna råd för dokumentation av extra anpassningar skulle kunna vara en utmaning för grundskollärare. För studien användes intervju som metod med både brett valda och styrt valda deltagande lärare i Uppsala län och i Stockholms län. I intervjuerna var fokus att ta reda på lärarens tolkning, vilket specialpedagogiskt perspektiv läraren använde sig av och vilka omkringliggande faktorer som påverkade informantens arbete. I analysen av studien upptäcktes det att också inkludering var av vikt för vår studie eftersom det visade sig vara centralt i lärarens dagliga arbete. Analysen av intervjuerna visade att samtliga lärare såg skollagen och Skolverkets allmänna råd för dokumentation av extra anpassning som en utmaning. Det som skiljer är att några av lärarna såg det som en negativ utmaning medan andra såg det som en positiv. Synsätten har efter analys visat sig kunna kopplas samman med lärarens tolkning, egna inställning, erfarenheter samt organisatoriska faktorer.

This study examined the views of teachers in grade 7-9 in a Swedish school that teach in classes where one or several students have the diagnosis specific language impairment. The purpose was to examine the challenges these teachers experience in these classes, how they perceive the effects of different adjustments of the education for these pupils and how they believe the responsibility should be divided between the teacher and the special needs teacher. The research questions were: Which thoughts do the teachers have about different adjustments for this group of pupils? How do the teachers perceive the effects of the adjustments? Which kind of supports do the teachers think they can provide and which kind of support do the teachers think that the special needs teachers should be responsible for? The study used qualitative interviews to answer the research questions. The result showed that most of the teachers planned tailored adjustments for this group of pupils that they consider made a difference, and that the teachers considered the diversity of the diagnosis. The result showed different views among the teachers as to how the adjustments were planned, where some proceeded from the individual with the diagnosis and in which areas he or she was in need of adjustments to be able to perform, while others proceeded from the needs in the group to plan adjustments. The result also showed different views among the teachers on the conditions that the special needs teacher has, one view focusing on the possibility of giving extra time to finish tasks and the other view focusing on the possibility to create a secure relationship with the pupil. Where some teachers thought the work with the special needs teacher should consist of training and repeating, others thought the work should focus on strategies and tools that the pupil could use in the future. It is important for the special needs teacher to know what kind of work is expected.

<p>Optimerade affärsprocesser kan vara av stor vikt i dagens affärsvärld och en orsak till att</p><p>företag vill byta affärssystem för att bättre kunna hävda sig. Då dagens affärssystem som är</p><p>uppbyggda av ett bästa sätt att utföra en affärsprocess, så verkar lyckan vara gjord. Men</p><p>implementering av ett nytt affärssystem kan innebära en stor omställning och förändring i</p><p>verksamheten, då införandet ofta innebär att företagets tidigare affärsprocesser får</p><p>förändras för att passa affärssystemets. Det förekommer även att affärssystemets processer</p><p>förändras för att passa de väl fungerande processer som finns inom företaget. Därför har</p><p>denna studie haft för avsikt att undersöka hur har stödet till affärsprocesserna</p><p>förändrats i och med bytet av affärssystem?</p><p>Studien inleddes med att inhämta teoretiska kunskaper om ämnet för att därefter undersöka</p><p>verkligheten genom djupgående intervjuer. Med hjälp tre insatta personer från fallföretaget,</p><p>kunde empirisk data samlas in för att jämföras med den teoretiska referensramen.</p><p>Undersökningen visar på att det fallföretaget anger som orsak till bytet skiljer sig lite från</p><p>den gängse normen enligt teorin, men det framkom även bitar som stämde överens med den</p><p>teoretiska bakgrunden. Anpassningar och modifieringar har förekommit, för att förbättra</p><p>och utveckla affärssystemets stöd, så att framtiden kan mötas med bättre möjligheter. Dock</p><p>har inte allt blivit till det bättre utan några negativa aspekter har uppkommit genom bytet.</p><p>Undersökningen väckte intressanta diskussioner och reflektioner, vilka vidare ledde fram</p><p>till studiens resultat som visar att stödet har både blivit bättre och sämre i och med bytet av</p><p>affärssystem och för att väga upp de negativa delarna behövs lösningar finnas på de</p><p>problem som återstår, så att hela verksamheten får bättre stöd för sina affärsprocesser</p>

<p>I företagsvärlden blir standardsystem ett allt mer förkommande val vid anskaffning av nya affärssystem.</p><p>Utredningen behandlar applikationskategorin löneberäkningar som är nationellt beroende. Det är en kategori som styrs av avgifter och lagar som är nationella och kräver regelbundna uppdateringar. Det begränsar leverantörer av systemet till den svenska marknaden men stoppar också leverantörer att slå sig in på den internationella marknaden.</p><p>Syftet med utredningen var att undersöka om det uppstod oplanerade anpassningar, förändringar i verksamheten eller standardsystemet, för de verksamheter som anskaffade standardiserade lönesystem, varför de uppstod och hur de kan åtgärdas.</p><p>Intervjuer genomfördes med både kunder och leverantörer av standardiserade lönesystem. Med intervjuresultaten kunde vi jämföra kunders och leverantörers åsikter om anpassningar samt se skillnader mellan kunderna. Resultaten av vår kvalitativa utredning visar på att kunder av systemet inte behöver göra anpassningar eftersom branschen är väldigt styrd. Anpassningar som görs är ofta integrationer med sidosystem och är förväntade vid anskaffningen.</p>

Optimerade affärsprocesser kan vara av stor vikt i dagens affärsvärld och en orsak till att företag vill byta affärssystem för att bättre kunna hävda sig. Då dagens affärssystem som är uppbyggda av ett bästa sätt att utföra en affärsprocess, så verkar lyckan vara gjord. Men implementering av ett nytt affärssystem kan innebära en stor omställning och förändring i verksamheten, då införandet ofta innebär att företagets tidigare affärsprocesser får förändras för att passa affärssystemets. Det förekommer även att affärssystemets processer förändras för att passa de väl fungerande processer som finns inom företaget. Därför har denna studie haft för avsikt att undersöka hur har stödet till affärsprocesserna förändrats i och med bytet av affärssystem? Studien inleddes med att inhämta teoretiska kunskaper om ämnet för att därefter undersöka verkligheten genom djupgående intervjuer. Med hjälp tre insatta personer från fallföretaget, kunde empirisk data samlas in för att jämföras med den teoretiska referensramen. Undersökningen visar på att det fallföretaget anger som orsak till bytet skiljer sig lite från den gängse normen enligt teorin, men det framkom även bitar som stämde överens med den teoretiska bakgrunden. Anpassningar och modifieringar har förekommit, för att förbättra och utveckla affärssystemets stöd, så att framtiden kan mötas med bättre möjligheter. Dock har inte allt blivit till det bättre utan några negativa aspekter har uppkommit genom bytet. Undersökningen väckte intressanta diskussioner och reflektioner, vilka vidare ledde fram till studiens resultat som visar att stödet har både blivit bättre och sämre i och med bytet av affärssystem och för att väga upp de negativa delarna behövs lösningar finnas på de problem som återstår, så att hela verksamheten får bättre stöd för sina affärsprocesser

Läraren möter många elever med olika förutsättningar i undervisningen och elever med dyslexi riskerar att få en svårare skolgång än andra. Problematiken kring dyslexin kan för många elever tyvärr innebära ständiga misslyckanden i alla skolans ämnen om de inte får rätt hjälp. Syftet med denna studie var att undersöka hur olika lärare i gymnasieskolan upplever dyslexi och deras arbete med elever som har dyslexi. Den syftade även till att undersöka om det finns några skillnader i hur lärare med språkliga ämnen (svenska och engelska) och lärare i innehållstunga ämnen (samhällskunskap, naturkunskap, religion och historia) ser på sitt uppdrag när det kommer till att undervisa elever med dyslexi. Detta syfte undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Fyra lärare intervjuades med hjälp av en intervjuguide och intervjuerna spelades in. Materialet analyserades och resultatet av studien visar att lärarna har upplevelser av att arbeta med elever med dyslexi, men att dessa upplevelser skiljer sig åt mellan de som undervisar i språkliga ämnen och de som undervisar i innehållstunga ämnen. Alla respondenter upplever att de anpassar undervisningen för elever med dyslexi på olika sätt.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om och synliggöra specialpedagogens specifika kompetens i arbetet med extra anpassningar. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån en forskningsfråga som berör hur specialpedagogens specifika kompetens framträder i arbetet med extra anpassningar i och utanför klassrummet. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använde, totalt intervjuades fem specialpedagoger verksamma i grundskolan F-6. Resultatet av den empiriska studien som vi gjort visar specialpedagogens specifika kompetens är komplex och handlar om att specialpedagogen måste ha kompetens att hantera många olika uppgifter och då på olika sätt och i olika sammanhang. I och utanför klassrummet, verkar specialpedagogen som spindeln i nätet i arbetet med extra anpassningar dock skiljer sig rollen åt beroende på hur specialpedagogens specifika kompetens används på de olika skolorna. Det förekommer att specialpedagogen undervisar elever både enskilt och i grupp och att hen tillhandahåller kompensatoriska hjälpmedel som ett led i att anpassa. Specialpedagogen arbetar även som kvalificerad samtalspartner när det gäller extra anpassningar främst genom att då vara rådgivande eller utgå ifrån en frågeställning. För att specialpedagogen ska erhålla en helhetssyn kring elevers behov av insatser har denna också en observerande och kartläggande roll i klassrummet.  Utanför klassrummet, på organisationsnivå, arbetar specialpedagogen med implementering, skapande av rutiner samt att verka för en helhetssyn. Specialpedagogen har även en del i dokumentation, uppföljning och utvärdering. Dock står inte specialpedagogen ensam i arbetet med extra anpassningar utan samarbete sker med både ledning, skolpersonal och till viss del även vårdnadshavare.

Syftet med denna undersökning var främst att beskriva hur stadieövergången mellan grundskolan och gymnasiet upplevs av elever med diagnosen ADHD. Studien syftade också till att skildra elevers upplevelser av undervisning och stödinsatser i matematik i årskurs nio och på gymnasiet. Dessutom var avsikten att ta del av matematiklärares erfarenheter av hur stadieövergången och matematikundervisningen fungerar för elever med ADHD. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med elever och lärare och deltagande observationer på en gymnasieskola i mellersta Norrland. Mitt arbete tog sin utgångspunkt ur en hermeneutisk-fenomenologisk ansats, då intentionen var att ta del av informanternas upplevelser och erfarenheter kring problemområdet, samt att jag till viss del gjorde tolkningar utifrån min egen förförståelse. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av specialpedagogiska insatser i matematikundervisningen påverkar elevernas inställning till fortsatt stöd på gymnasiet. Deras upplevelse av tidigare stödinsatser skapades till stor del utifrån elevernas känsla av inkludering samt lärarens pedagogiska och didaktiska kompentens. De flesta elever beskriver stadieövergången som en chans till nystart, men de upplevde en oro inför att läsa matematikkursen, Ma1. Studien visar även att vissa stödinsatser förekom i högre utsträckning i grundskolan än på gymnasiet, och att undervisningsgrupperna i matematik var större på gymnasiet. Lärarna anser att de pedagogiska överlämningshandlingarna från grundskolan ofta var vaga och saknade relevant information. Dessutom upplevde gymnasielärarna att de inte får det gehör som de önskar från rektorer när det gäller elevernas behov av specialpedagogiska insatser.

Studien behandlar specialpedagogiskt stöd i nätbaserad vuxenutbildning. Syftet är att bidra med ökad kunskap om hur man kan möta och stödja eleven för att eftersträva ökad tillgänglighet. Problempreciseringen handlar om på vilket sätt ökad tillgänglighet eftersträvas genom att lärare, studie- och yrkesvägledare, kurator och specialpedagog möter och stödjer elever. Dessutom identifieras utvecklingsområden. Inledningsvis genomfördes en enkät med eleverna och denna låg till grund för två fokusgruppintervjuer. Den ena gruppen bestod av lärare och den andra gruppen utgjordes av studie- och yrkesvägledare, kurator samt specialpedagog. Resultatet visar att det finns flera sätt att uppmärksamma och identifiera behov av extra anpassningar samt olika former av anpassningar, men även några utvecklingsområden. Sådana exempel är att vid bristande studieaktivitet bör lärare undersöka orsaken till detta samt rutiner för systematiskt arbete med uppföljning och utvärdering behöver skapas.

Syftet med vår studie var att få en inblick i hur grundskolelärarna får en känsla av sammanhang (KASAM) i arbetet med extra anpassningar inom ordinarie undervisning för att stödja elever med ADHD. Våra frågeställningar var, vilken begriplighet har lärarna i sitt arbete med extra anpassningar för att stödja elever med ADHD, hur förklarar lärarna att de hanterar extra anpassningar, och vilka extra anpassningar anser lärarna som mest meningsfulla att använda i undervisningen? Vi har använt oss av en kvalitativ metod där sex olika intervjuer utfördes med hjälp av en intervjuguide. Vår teoretiska utgångspunkt i studien var KASAM. Vi har kopplat det tre komponenterna, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet till vår diskussion och vårt resultat. Vårt resultat visar att de sex intervjuade lärarna hanterar extra anpassningar i undervisningen. Lärarna använder många olika extra anpassningar som kan stödja elever med ADHD. Betydelsefulla extra anpassningar är bland annat struktur, planering och rutiner.