Studien behandlar specialpedagogiskt stöd i nätbaserad vuxenutbildning. Syftet är att bidra med ökad kunskap om hur man kan möta och stödja eleven för att eftersträva ökad tillgänglighet. Problempreciseringen handlar om på vilket sätt ökad tillgänglighet eftersträvas genom att lärare, studie- och yrkesvägledare, kurator och specialpedagog möter och stödjer elever. Dessutom identifieras utvecklingsområden. Inledningsvis genomfördes en enkät med eleverna och denna låg till grund för två fokusgruppintervjuer. Den ena gruppen bestod av lärare och den andra gruppen utgjordes av studie- och yrkesvägledare, kurator samt specialpedagog. Resultatet visar att det finns flera sätt att uppmärksamma och identifiera behov av extra anpassningar samt olika former av anpassningar, men även några utvecklingsområden. Sådana exempel är att vid bristande studieaktivitet bör lärare undersöka orsaken till detta samt rutiner för systematiskt arbete med uppföljning och utvärdering behöver skapas.

Syftet med uppsatsen var att ur ett pedagogiskt perspektiv utveckla mer kunskap kring vad som kan föranleda avhopp i nätbaserad utbildning och hur relationen till utbildningskontexten ser ut. Det empiriska materialet utgörs både av intervjuer med lärare och studenter. Både studenter och lärare kom från nätbaserade kurser i tre olika ämnen. Dessutom genomfördes en observation av de lärplattformar som användes i kurserna med avseende på den kommunikation som hade ägt rum. Studenterna som intervjuades var dels sådana som funderat på avhopp men också de som hoppat av. Till studenterna ställde jag frågor kring kurssituationen och deras tankar kring avhopp och använde mig av frågeteman, där jag hämtade inspiration från tidigare gjorda studier om avhopp för att hitta lämpliga teman. Lärarna fick berätta om sina tankar dels kring hur de strukturerat upp sina kurser men också hur de såg på avhopp. Slutligen jämfördes alla tre aspekter: observationen, studenters och lärares svar. Resultatet visade att fenomenet avhopp var mångfacetterat och att det går att undersöka detta vidare ur flera olika perspektiv. Dialogen var av stor betydelse för avhopp, dock såg behoven olika ut. Det visade sig att både oerfarna och erfarna studenter hade behov av dialog och samarbete med andra. I denna studie var det inte självklart att erfarna studenter skulle vara mer självgående än andra. Både studenter och lärare tycktes vara överens om att det förelåg en attityd om att nätbaserade kurser var en enklare variant jämfört med campuskurser.

Den här uppsatsen handlar om muntlig lärarrespons för vuxna inlärare i svenska som andraspråk i en nätbaserad undervisningskontext. Syftet med uppsatsen är att undersöka muntlig lärarrespons i en nätbaserad undervisningskontext för vuxna inlärare i svenska som andraspråk genom att rikta fokus mot lärares såväl uttalade användning av respons som uppfattningar om respons. Tidigare forskning (Jakobson, 2019;Hyland, 2001; Hirsh & Lindberg, 2015; Skolforskningsinstitutet, 2020; Åkerfeldt &Hermansson, 2020) belyser vikten av interaktion för lärande och framför allt i en kontext där de studerande inte befinner sig i ett fysiskt klassrum. Denna uppsats utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv eftersom den relationella aspekten av respons betonas. I denna uppsats används en kvalitativ enkätundersökning som metod. I undersökningen deltar fyra lärare som undervisar vuxna inlärare i svenska som andraspråk i en nätbaserad undervisningskontext vid ett svenskt lärosäte. Sammantaget visas i undersökningens resultat att det är vanligare att ge muntlig respons i grupp än individuellt i en nätbaserad undervisningskontext för vuxna inlärare i svenska som andraspråk och att den muntliga responsen oftast ges i stunden. Detta kan vara ett sätt för lärarna att främja och öka interaktionen i det virtuella klassrummet, vilket indikerar att lärarnas respons präglas av undervisningsmiljöns kontext och att interaktion är en förutsättning för lärande. Resultatet visar även vikten av tydlighet när lärare ger muntlig respons i en nätbaserad undervisningskontext. Lärarna i undersökningen upplever att de studerande föredrar att få muntlig respons på grammatiska strukturer, ordval och uttal via ett förslag, ett specifikt beröm och en specifik kritik.

Syfte: Syftet var att jämföra gymnasieelevers munhygienvanor samt konsumtion av sötsaker och snacks, före respektive under distansundervisning, till följd av covid-19-pandemin. Med två frågeställningar, vilka syftade till att jämföra kvinnor och män. Metod: Metoden var en kvantitativ enkätstudie där 215 gymnasieelever i årskurs tre, vilka haft distansundervisning under läsåret 2020–2021, bjöds in till deltagande. Data analyserades genom Fisher exact test, där statistisk signifikans ansågs vid p≤0.05. Resultat: Totalt deltog 86 gymnasieelever. Resultatet visade statistisk signifikant skillnad vid jämförelse av samtliga respondenters tandborstningsfrekvens (p=0.040), mellanrumsrengöringsfrekvens (p=0.001) samt konsumtion av sötsaker och snacks (p=0.001) före respektive under distansundervisning. Vid jämförelse förändrades kvinnornas tandborstningsfrekvens mer än männens (p=0.026 respektive p=o.411). Slutsats: Både munhygienvanor och konsumtion av sötsaker och snacks har påverkats i hög grad av distansundervisning till följd av covid-19-pandemin. Minskad tandborstningsfrekvens och ökad konsumtion av sötsaker och snacks bidrar till risk för oral ohälsa. / Aim: The purpose was to compare high school students’ oral hygiene habits and consumption of sweets and snacks before and during distance education, because of the covid-19-pandemic. With two question statements, which aimed to compare women and men. Method: The method was a quantitative questionnaire study in which 215 high school students in year three who had distance education during the academic year 2020-2021 were invited to participate. Data were analyzed through the Fisher exact test; statistical significance was considered at p≤0.05. Results: A total of 86 students participated. The results showed statistically significant difference when comparing all respondents' toothbrushing frequency (p=0.040), frequency of interdental cleaning (p=0.001) and consumption of sweets and snacks (p=0.001) before and during distance education. By comparison, women's toothbrushing frequency changed more than men's (p=0.026 respectively p=o.411). Conclusion: Both oral hygiene habits and consumption of sweets and snacks have been affected by distance education because of the covid-19-pandemic. Reduced toothbrushing frequency and increased consumption of sweets and snacks contribute to risk of oral diseases.

Syfte: Syftet var att beskriva 19-24 åringars uppfattning kring munhygienvanor och kostvanor vid distansundervisningen under covid-19-pandemin. Metod: Totalt intervjuades sex högskolestudenter i åldrarna 19-24 år. Studenterna valdes ut genom strategiskt och bekvämlighetsurval från olika fakulteter och högskolor i Sverige. Material bearbetades och analyserades genom fenomenografisk ansats. Resultat: Fenomenet som framkom var att distansundervisningen till följd av covid-19-pandemin medförde social distansering. Detta hade inverkan på  informanternas psykiska hälsa, vilken påverkade deras kostvanor i en mer ohälsosam riktning medan förändringar gällande munhygienvanor inte uppfattades vara överlag betydande. Studiens huvudresultat beskrevs i fyra beskrivningskategorier. Kategorin uppfattning av skapad social distansering omfattade uppfattningar av social distansering till följd av distansundervisning under covid-19-pandemin. Kategorin uppfattning av skapad psykisk ohälsa innefattade uppfattningar av den psykiska hälsan och hur den påverkades av social distansering. Kategorin uppfattning av social distansering och kostvanorna berörde uppfattningar av kostvanor och hur dessa påverkades av informanternas psykiska mående till följd av social distansering. Kategorin uppfattning av social distansering och munhygienvanor innehöll uppfattningar av munhygienvanor och hur dessa påverkades av informanternas psykiska mående till följd av social distansering. / Aim: To describe 19-24 year old young adults’ perception of oral hygiene and dietary habits during distance education in the course of the covid-19 pandemic. Method: A total of six university students aged between 19-24 years old selected through strategic and convenience selection from various faculties and universities in Sweden were interviewed. The acquired material was processed and analyzed using a phenomenographic approach. Results: The phenomenon that emerged was that distance education due to the covid-19-pandemic led to social distancing. This had an impact on the informants' mental health, which affected their dietary habits in an unhealthy direction, while changes in oral hygiene habits were not perceived to be generally important. The results were described in four categories; perception of created social distancing included perceptions of social distancing due to distance education during the covid-19 pandemic; perceptions of created mental di-sease included perceptions of how mental health was affected by social distancing; perception of social distancing and dietary habits contained perceptions of how dietary habits were affected by mental state due to social distancing; perception of social distancing and oral hygiene habits encompassed perceptions of how oral hygiene habit were influenced by mental state because of social distancing.