Konsumtionen har idag blivit en stor del av samhället och människans vardagliga liv. Särskilt hos unga individer förekommer det en benägenhet att konsumera mer för att uppnå en högre social status och skapa en identitet genom konsumtionen. Det var därför intressant att undersöka varför unga individer konsumerar trots att de idag besitter en hög miljömedvetenhet. Syftet med studien var att undersöka unga individers konsumtionsvanor samt hur de förhåller sig till sina konsumtionsvanor i relation till det rådande miljöproblemet. Till det formulerades även tre frågeställningar för att kunna uppfylla syftet, vilka var: ”Hur ser intervjupersonerna på sina konsumtionsvanor?”, ”Hur ser intervjupersonerna på miljön?” samt ”Hur upplever intervjupersonerna sina konsumtionsvanor i förhållande till miljön?”. Det teoretiska ramverket består av teorier om konsumtion och konsumtionssamhället i vilket individer skapar sig en identitet med de varor de konsumerar. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta personer i åldrarna 18–25. Under intervjuerna ställdes frågor som var baserade på olika teman, vilka var härledda är det teoretiska ramverket samt från syfte och frågeställningar. Dessa teman rörde intervjupersonernas konsumtionsvanor, miljömedvetenhet samt förhållandet mellan dessa. Resultatet visade att intervjupersonernas konsumtionsvanor varierar, men att konsumtionen är en stor del av deras liv. Merparten konsumerar saker de upplever trendiga eftersom de i viss mån påverkas av andras åsikter och vad de ser andra personer konsumera. Intervjupersonerna upplever positiva känslor vid konsumtion till en början, för att sedan uppleva ångest över att de har spenderat pengar och således minimerat möjligheten för att konsumera ytterligare. Samtliga intervjupersoner ansåg att en bättre ekonomi hade möjliggjort för en önskad ökad konsumtion. Intervjupersonernas miljömedvetenhet varierar även den stort där samtliga är medvetna om det rådande miljöproblemet varpå merparten känner en oro för framtiden. Dock kände intervjupersonerna en hopplöshet eftersom de upplevde att deras engagemang inte hjälper klimatet i det stora hela vilket resulterar i inaktivitet även hos de som har en stor miljömedvetenhet. Medvetenheten kring deras konsumtionsvanors påverkan på miljön är låg varpå samtliga menar att dåliga vanor är svåra att bryta. Intervjupersonerna känner en stark vilja att konsumera nya varor och det finns en ständig rädsla att inte passa in på grund av en bristande konsumtion. Detta väger därför högre än deras medvetenhet kring konsumtionens negativa påverkan på miljön. / Consumption has today become a large part of human life. Especially for young individuals there is a tendency to consume more to achieve a higher social status and create an identity through consumption. It was therefore interesting to investigate why young individuals consume despite the fact that they today has a high environmental awareness. The aim of this study was to investigate the consumption habits of young individuals and how their feelings are towards their consumption habits in relation to the current environmental problem. In addition three questions were stated to fulfill the aim of the study, these were stated as followed: “How do the interviewees understand their consumption habits?”, “How do the interviewees understand the environment?” and “How do the interviewees experience their consumption habits in relation to the environment?”. The theoretical framework consists of theories of consumption and consumption society in which individuals create an identity with the product they consume. The empire was collected through semi-structured interviews with eight people aged 18-25. The interview questions were based on different themes which referred to the interviewees consumption habits, environmental awareness and the relationship between them. The result showed that the interviewees consumption habits varies but that consumption is a big part of their lives. The majority of the interviewees consume things they found to be trendy, as they to some extent are affected by the opinions of others and what they see other people consume. The interviewees experience positive emotions while consuming initially, and then experienced anxiety about having spent money and thus have less money to consume further. All interviewees considered that a better economy had made it possible for a desired increased consumption. The environmental awareness of the interviewees also varies widely, all of which were aware of the current environmental problem and most of them feel anxiety about the future. However, there was a hopelessness amongst the interviewees as they feel that their involvement do not help in the grand scheme of things, which results in inactivity even for those who have environmental knowledge. Awareness of the impact of their consumption habits on the environment is low, and all believed that bad habits are difficult to break. The interviewees feel a strong desire to consume new goods and there is a constant fear of not fitting in because of a lack of consumption and that therefore outweighs their awareness of the negative impact of consumption on the environment.

<p>Studiens syfte är att belysa hur fyra unga individer, i ålder 18- 25 resonerar kring sin valprocess retrospektivt och i nutid. Studien har fokus på individens egna berättelser, dvs. erfarenheter, förväntningar och drömmar om framtiden. Den illustrerar även individens syn på samhällets stödjande funktioner i samband med studie- och yrkesval. För studien tillämpas en induktiv kvalitativ metod. Resultatet visar att valet sker i samspel mellan individernas egna preferenser och deras omgivning och att valet till både utbildning och yrke kan vara spännande men också svårt. Där finns förväntningar men också en känsla av ovisshet. Det visar även en utbredd upplevelse av att de inte får, eller har fått det stöd som de anser att de behöver. En slutsats som kan dras är att unga individer behöver verktyg för att kunna navigera mellan dröm och verklighet.</p> / <p>The purpose of this study is to illuminate how four young individuals in the age of 18 to 25 reason about their career choices both retrospectively and today. The focus of the study is on their own stories, i.e. their experiences, expectations and dreams of the future. It also illustrates their view on society’s supporting functions in relation to career choices. An inductive qualitative method is used for the study. The results show that choices are made in an interaction between the individuals own preferences and their context, and that career choices can be difficult as well as exciting. The results also show an extensive feeling of not getting the help or the support they consider necessary and that they need tools to be able to navigate from dream to reality.</p>

Studiens syfte är att belysa hur fyra unga individer, i ålder 18- 25 resonerar kring sin valprocess retrospektivt och i nutid. Studien har fokus på individens egna berättelser, dvs. erfarenheter, förväntningar och drömmar om framtiden. Den illustrerar även individens syn på samhällets stödjande funktioner i samband med studie- och yrkesval. För studien tillämpas en induktiv kvalitativ metod. Resultatet visar att valet sker i samspel mellan individernas egna preferenser och deras omgivning och att valet till både utbildning och yrke kan vara spännande men också svårt. Där finns förväntningar men också en känsla av ovisshet. Det visar även en utbredd upplevelse av att de inte får, eller har fått det stöd som de anser att de behöver. En slutsats som kan dras är att unga individer behöver verktyg för att kunna navigera mellan dröm och verklighet. / The purpose of this study is to illuminate how four young individuals in the age of 18 to 25 reason about their career choices both retrospectively and today. The focus of the study is on their own stories, i.e. their experiences, expectations and dreams of the future. It also illustrates their view on society’s supporting functions in relation to career choices. An inductive qualitative method is used for the study. The results show that choices are made in an interaction between the individuals own preferences and their context, and that career choices can be difficult as well as exciting. The results also show an extensive feeling of not getting the help or the support they consider necessary and that they need tools to be able to navigate from dream to reality.

Syfte: Syftet var att beskriva 19-24 åringars uppfattning kring munhygienvanor och kostvanor vid distansundervisningen under covid-19-pandemin. Metod: Totalt intervjuades sex högskolestudenter i åldrarna 19-24 år. Studenterna valdes ut genom strategiskt och bekvämlighetsurval från olika fakulteter och högskolor i Sverige. Material bearbetades och analyserades genom fenomenografisk ansats. Resultat: Fenomenet som framkom var att distansundervisningen till följd av covid-19-pandemin medförde social distansering. Detta hade inverkan på  informanternas psykiska hälsa, vilken påverkade deras kostvanor i en mer ohälsosam riktning medan förändringar gällande munhygienvanor inte uppfattades vara överlag betydande. Studiens huvudresultat beskrevs i fyra beskrivningskategorier. Kategorin uppfattning av skapad social distansering omfattade uppfattningar av social distansering till följd av distansundervisning under covid-19-pandemin. Kategorin uppfattning av skapad psykisk ohälsa innefattade uppfattningar av den psykiska hälsan och hur den påverkades av social distansering. Kategorin uppfattning av social distansering och kostvanorna berörde uppfattningar av kostvanor och hur dessa påverkades av informanternas psykiska mående till följd av social distansering. Kategorin uppfattning av social distansering och munhygienvanor innehöll uppfattningar av munhygienvanor och hur dessa påverkades av informanternas psykiska mående till följd av social distansering. / Aim: To describe 19-24 year old young adults’ perception of oral hygiene and dietary habits during distance education in the course of the covid-19 pandemic. Method: A total of six university students aged between 19-24 years old selected through strategic and convenience selection from various faculties and universities in Sweden were interviewed. The acquired material was processed and analyzed using a phenomenographic approach. Results: The phenomenon that emerged was that distance education due to the covid-19-pandemic led to social distancing. This had an impact on the informants' mental health, which affected their dietary habits in an unhealthy direction, while changes in oral hygiene habits were not perceived to be generally important. The results were described in four categories; perception of created social distancing included perceptions of social distancing due to distance education during the covid-19 pandemic; perceptions of created mental di-sease included perceptions of how mental health was affected by social distancing; perception of social distancing and dietary habits contained perceptions of how dietary habits were affected by mental state due to social distancing; perception of social distancing and oral hygiene habits encompassed perceptions of how oral hygiene habit were influenced by mental state because of social distancing.

The purpose of this study is to investigate how unaccompanied children have contributed to or affected Swedish society, and how society's reception has affected these children in 2015. This study investigates the situation of unaccompanied children in Sweden in 2015, a year marked by an increased flow of asylum seekers and concerns that came with receiving and integrating these children. The project aims to shed light on the complicated variations in reception of unaccompanied children as well as their impact and contribution on Swedish society. The study conducts interviews with unaccompanied children and representatives from Swedish society using qualitative semi-structured interviews.   The result showed that unaccompanied children in 2015 have influenced and contributed to Swedish society. By working, paying taxes and also participating in society's various social systems. It turned out that society has influenced the children both positively and negatively. Freedom affected them positively and authorities such as the Swedish Migration Agency have affected them negatively. Unaccompanied children have shown gratitude to Swedish society despite several shortcomings that existed since their arrival in 2015. The children had been given great opportunities for development such as education, freedom and a safe life.