• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Diskurser som legitimerande resurser : En diskursanalys av svensk CSR-kommunikation för att förstå legitimeringsprocessen

Rydén, Oskar, Ahlström, Anton January 2015 (has links)
Syfte och frågeställning: Studien ville belysa och konkretisera rollen kommunikation och interaktion har i den process då aktörer söker att legitimera sig själva i en svensk CSR-kontext. Genom att studera Löfbergs hållbarhetsredovisning från 2012 var studiens syfte att erbjuda ett konkret tillvägagångssätt för aktörer som söker eller vill studera legitimering under komplexa förhållanden. Studiens frågeställningar löd: Genom vilka diskursiva strategier legitimerar Löfbergs sig själva i sin hållbarhetsredovisning från 2012? » Hur används och konkretiseras de diskursiva strategierna som identifierats? Metod och material: Genom en diskursanalys har texter analyserats med en framtagen analysmodell baserad på van Leeuwens metodologi (2007). Texterna hämtades från kaffeföretaget Löfbergs hållbarhetsredovisning från 2012. Huvudresultat: Studiens fann samtliga fem diskursiva strategier i materialet. Bland annat tog strategierna formen av experter, lagar, certifieringar, strategier, olika typer av nytta, olika moraliska värden, normalisering av familjeföretag som naturligt hållbara och ett nödvändigt förhållande mellan Löfbergs och kaffeodlarna.
2

Vad händer med professionaliseringen? : En jämförande interdiskursiv analys av diskurser och diskursiva strategier i kursplaner och ämnesplaner för gymnasieskolan

Hedman, Simon January 2011 (has links)
Med bakgrund i forskning kring lärares professionalisering, om de styrdokument som studeras och ämnena som de gäller för genomförs en jämförande kritisk interdiskursiv analys av kursplaner (Lpf94 reviderade år 2000) och ämnesplaner (Gy11). Utifrån en design som nyttjar förändrings- och referenspunktsstrategierna används en metod baserad på kritisk diskursanalys och kritisk realistisk ontologi samt den begreppsapparat som därmed följer. Nio diskursiva strategier med underkategorier identifieras och kopplas till lärares professionalisering och deprofessionalisering. En professionaliserings- och en deprofessionaliseringsdiskurs identifieras även och dessas interdiskursiva relation beskrivs i termer av artikulering, produktion och reproduktion av skiljaktigheter och olikheter samt diskursiv kamp. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att deprofessionaliseringsdiskursen i form av deprofessionaliserande diskursiva strategier har större utrymme i de studerade ämnesplanerna än i de studerade kursplanerna och därmed att utrymmet för lärares professionalisering minskat i ämnesplanerna jämfört med i kursplanerna.
3

Idioter och bildade människor : En diskurshistorisk analys av synen på funktionsnedsättningar / Idiots and educated people : A discourse-historical analysis of the perception of disabilites

Byström, Teresa January 2024 (has links)
I denna uppsats undersöks huruvida diskurser som berör funktionsnedsättningar har förändrats mellan tidsperioderna 1850–1860, 1920–1930 och 2000–2010. Vidare undersöks även hur rollen som någon med funktionsnedsättning har förändrats jämfört med det som setts som normalt. Detta görs genom att analysera tidningstexter med hjälp av ramverket diskurshistoria, där fyra diskursiva strategier har formulerats och analyserats. Uppsatsens resultat visar att funktionsnedsättningar och normativa funktionsförmågor är två koncept som är sammanflätade, som inte kan skapas självständigt då det som anses avvikande behöver beskrivas med referens till idealet. Vidare ser vi att benämningar först behandlade de med funktionsnedsättningar som en stor grupp, där enskilda individers identiteter behandlats som irrelevanta, medan de med normativa funktionsförmågor istället enbart benämnts som individer. Detta har i senare tider ändrats till att nästan uteslutande beskriva de med funktionsnedsättningar som individer där gruppen fått allt större talan, med mer utrymme att lyfta orättvisor. Detta gör även att de egenskaper som de normfungerande tillskrivs ändrats från enbart positiva egenskaper, som t.ex. bildade, till även mer negativa, som t.ex. blyga. De med funktionsnedsättningar beskrivs dock genom samtliga tidsperioder med flera olika negativa egenskaper, där de i senare tidsperioder får allt mer utrymme att kritisera och ifrågasätta dessa. Genom materialet kan vi även se att flera olika kategoriseringsgrunder som kön, klass, fysik och tidigare erfarenhet av funktionsnedsättningar blir relevanta då de kan påverka människors diskursiva roll. Någon av en högre social klass, men med funktionsnedsättning, benämns till exempel med mer formalitet än övriga i gruppen och någon med funktionsnedsättning men med en annorlunda fysik än idealet kan påverka rollkonstruktionen genom att de tilldelas egenskaper relaterade till kategoriseringsgrunden fysik. Även tidigare erfarenhet av funktionsnedsättningar som någon med en normativ funktionsförmåga kan göra att ens roll konstrueras annorlunda då man bland annat beskrivs som mer accepterande, mindre ängslig men även att erfarenheten leder till en viss social utsatthet där dessa också avviker från det normala genom att indirekt associeras till de med funktionsnedsättningar. Slutligen ser vi även flera tecken på att de diskursiva rollerna omvandlas utan att tas bort, bland annat genom att man på olika sätt visar sin ståndpunkt gentemot olika värderingar, idéer och tolkningar och på så sätt utmanar gamla idéer och tolkningar samt introducerar nya. Sätten detta gjorts på har dock förändrats, då man i tidigare år mestadels har distanserat sig från gamla idéer och närmat sig nya för att i senare tidsperioder omtolka gamla idéer samt kritisera språkanvändning allt mer explicit. I senare år blir det även tydligt att man inte bara kritiserar språket utan även diskurser, rollkonstruktioner och sådant som förtryck och mobbning.
4

Batikhäxan – ett kvinnligt supermonster : En kritisk diskursanalys av tre politiska pamfletter / The Tie-Dye Witch – a female super monster : A critical discourse analysis of three political pamphlets

Lahti Davidsson, Elisabeth January 2019 (has links)
This thesis shows how misogynous and stereotypical images of women, which historically have been used to transform them into witches and monsters, are now reused in the construction of the term “batikhäxa” (“tie-dye witch”). Feminist and discourse theory form the framework of this study which includes the analysis of three opinion pieces, or political pamphlets, that were published between 2010 – 2018: "Batikhäxorna och makten" by the pseudonym Julia Caesar, "Refugee 'Children" & The Women Who Sexually Exploit Them" by the pseudonym Angry Foreigner and "De ansvariga för Sveriges kaos behöver en intervention för att ställas till svars " by Katerina Janouch. I use critical discourse analysis to study how discursive strategies are applied in these political pamphlets to delegitimate women, making them the scapegoats of society by use of the concept of the tie-dye witch. My thesis argues that the use of the tie-dye witch discourse reproduces patriarchal power relations by denying women the right to have and express their opinions, decide over their own bodies and exercise power in society. The tie-dye witch can therefore also be understood as an anti-feminist counterimage to the feminist witch who was established as a female role model in the 1960s. The study also uncovers the psychological function of the tie-dye witch as a female super monster who demarks the borders of nation, culture, religion, body and gender. In the studied texts, the tie-dye witch is constructed to separate "us" from "the others", and in doing so she also acts as a unifying figure in and of anti-feminist, islamophobic, xenophobic, nationalist and apocalyptic discourses.

Page generated in 0.6327 seconds