This essay aims to examine the scapegoat motif in Birgitta Trotzig's novel En berättelse från kusten (1961). The important part is to study how the scapegoat motif is portrayed in the novel, how the plot leads to persecution and final sacrifice and how it is related to the novel as a whole. I discuss the term scapegoat through the French theoretician René Girard, who developed some criteria to be met in order to the scapegoat motif to work. The essay results show that the three stages in Girard's theories exist in the novel. At first a great disease that causes children of almost every family to die and it makes the society to slowly collapse. The frustration leads to a search for a cause to the disease, however not the real cause, rather a crime and someone to blame. Someone, is not just anyone, the person has some distinctive victims markers. The scapegoat, Merete, is both socially and physically aberrant and that makes her the perfect scapegoat. The result shows that her death is a ritual reconciliation that ends the chaos and makes people free of the guilt they felt. This motif is also a part of a bigger reconciliation theme. Everything seems to weave into a pattern that requires suffering and great sacrifice to achieve reconciliation. Both the city and the monastery's restoration required suffering where Merete and Apelone both suffered and died to save the whole nation from perish. / Denna uppsats syfte är att studera syndabocksmotivet i Birgitta Trotzigs roman En berättelse från kusten (1961). Huvudsakligen studeras hur motivet gestaltas i romanen, hur berättelsen leder till förföljelser och det slutliga offrandet samt hur syndabocksmotivet kan relateras till romanhelheten. Jag diskuterar begreppet syndabock utifrån den franska teoretikern René Girard kriterier och stadier. Resultatet visar att kriterierna har uppfyllts och att Girards tre stadier också förekommer i romanens samhälle. Till en början drabbas barn från nästan varje familj av en dödlig sjukdom och det får samhället att långsamt kollapsa. Frustrationen hos folket övergår i ett sökande efter orsaken till sjukdomen, dock inte den verkliga orsaken, snarare ett brott och någon att anklaga. Någon, är inte vem som helst, utan personen har tydliga offermarkörer. Syndabocken Merete är både socialt och fysiskt avvikande och det gör henne till den perfekta syndabocken. Resultatet visar att hennes död blir en rituell försoning som avslutar det rådande kaoset och friar folket får deras skuldkänslor. Motivet är också en del av en större försoningstematik, nämligen ett mönster som kräver lidande och stora uppoffringar för att nå försoning. Både staden och klostrets återupprättelse kräver offrande och både Merete och Apelone lider och dör för att inte hela samhället ska förintas.

<p>Denna uppsats har haft till syfte att söka nå en förståelse för ondskan och dess eventuella betydelse för människans förutsättningar i tillvaron. Med hjälp av ett psykoanalytiskt och arketypiskt förhållningssätt har jag valt att framställa ondskan som viktig beståndsdel i det mänskliga livet. I myter, riter, sagor och symboler kan man finna en slags överordnad mening som kan bringa balans och jämvikt mellan det jordiska och det överjordiska, och mellan det goda och onda, menar exempelvis den kände mytforskaren Joseph Campbell. De är till för att skapa mening och förståelse för allt som rör det mänskliga. Här har jag valt att titta närmare på myter som exempelvis Oden, Lilit, Utdrivningen ur Paradiset och Den gudomliga komedin.</p><p>Oftast är vi inte särskilt benägna att se och erkänna vår egen ondska utan vill gärna behålla bilden av ondskans annorlundahet för att rättfärdiga bilden av oss själva. Det har därför varit intressant att här titta närmare på fenomen som <em>projektion</em>, <em>klyvning av gott och ont</em>, <em>syndabockstänkande</em> osv.</p><p>En stor del har också ägnats åt psykoanalytikern C G Jungs tankar om <em>den</em> <em>kristna myten</em> och hans tolkning av bl. a. Jobs bok där han visar hur den antropomorfa projektionen av gott och ont har utvecklats och kommit till uttryck i Bibeln. Jung framhåller med detta bl. a. att Gud, liksom människan, genomgår en individuationsprocess mot en allt större medvetenhet. Gud visar i Jobs bok prov på grymhet, måttlöshet och framförallt omedvetenhet i det han utsätter Job för ett till synes orättvist och onödigt lidande. Jung menar att Gud också är människans avbild och projektion. På Gud är alla goda egenskaper projicerade och på Satan alla onda. Detta motsvarar också människans egen oförmåga att se <em>hela</em> sig själv, sin egen ondska eller <em>skugga</em>.</p><p>Den kristna kulturen är, enlig Jung, alltför identifierad med det goda, därför behöver Kristusgestalten kompletteras med hans mörka broder Satan om människan skall kunna komma tillrätta med sig själv och ondskans problem. I slutdiskussionen tar jag, som ett exempel på hur detta skulle kunna gå till, upp Claes Janssen tankar om att <em>återinbjuda Djävulen</em> som en dialektisk antites till Kristus. Han visar hur viktig och användbar den medvetna kontakten med Djävulen är och att denna gestalt, så snart han bjuds in i det <em>heliga fyrtalet</em> upphör att vara ond. Att han som <em>Lucifer</em> (ljusbringaren) har en medvetandegörande effekt. Gud, Kristus, Den Helige Ande och Djävulen ses som arketyper som tillsammans bildar en själslig jämvikt för att de rättar och rättas av varandra.</p><p>Min slutliga reflektion är att ondskan är en ofrånkomlig del i att vara människa. Vi kan välja försöka förstå den och våga möta den i oss själva eller vi kan förneka och gömma undan den. Men mörkret kommer alltid att finnas där, ingen går fri från ondska!</p><p> </p>

<p>Denna C-uppsats kommer att handla om Skuggan i ett förändringsarbete. Under de senaste tio åren har det skett stora förändringar inom den offentliga sektorn. Eftersom jag arbetar där och dagligen möter människor som upplever frustration, och maktlöshet, över alla stora förändringar som sker, kan de vara intressant att koppla följderna av denna stora förändring till ett av de centrala begreppen inom den jungianska psykologin, nämligen Skuggan. Skuggbegreppet myntades av upphovsmannen till den jungianska psykologin C. G. Jung.</p>

<p>Denna D-uppsats kommer att handla om Skuggan i ett förändringsarbete. I min C-uppsats 2005, var grundhypotesen att stora förändringar där individer och grupper av människor som upplever krav, press och tryck, lätt kan utveckla defensiva rutiner, och på så sätt hindra arbetsgrupper från att bli effektiva och innovativa. I den uppsatsen intervjuades två chefer om deras upplevelser av ett stort förändringsarbete inom en sjukvårdsförvaltning. Informanterna upplevde att det förekom revirtänkande mellan grupperna, och detta skapade problem mellan olika yrkesgrupper och enheter. Besvikelse, oklara beslut, revirtänkande, och frånvaro av gemensamma rutiner för samarbete, präglade starkt sammanslagningen och skapade barriärer och hinder för den nya verksamheten.</p><p>Intresset att undersöka personalens upplevelse av sammanslagningen och dess effekter har varit ett naturligt val för denna uppsats på D-nivå. Stora organisatoriska problem har uppstått, och detta kan styrkas genom att den nya ledningen initierar en uppföljning och utvärdering av samordningen av arbetsplatsen. Forskning visar klart och tydlig på hur människor kan hindra öppenhet och lärande eller blockera innovativt arbete om man upplever krav, press och tryck. Då visar sig Skuggan och projektionerna som följd blir förlamande för arbetet.</p>

Empress Livia – Murderer or wrongfully accused? An overview of the ancient sources on the empress Livia and what that suggests that shemurdered her husband Emperor Augustus and his adoptive children to make way for herown son Tiberius as the emperor of Rome.This work will analyze the ancient roman sources by the great historians from that time;Tacitus, Suetonius and Cassius Dio, and their works discussing the murder conspiracy of theempress of Rome; Livia.Here I examine what these ancient sources tell about the possible involvement of Livia, on thedeath of Augustus himself and his adoptive sons. Each author to these ancient sources will beexamined and contextualized according to their contemporary time, but also their political andideological views of women in high position and Ceasarism itself. Their characteristics andstyles of their written account will also be examined.The following issues will be dealt with in this work:  What does the ancient sources of; Tacitus, Suetonius and Cassius Dio say about theconspiracy theory in which empress Livia is central.  What is known about the authors of these ancient sources and to what extant mighttheir political and ideological view affect their written account?  Can the allegations directed at Livia be the result of the fact that she was a highlyinfluential woman at her time, something which the ancient authors by romanstandards saw as unfit for a woman, and therefore is mistreated in the written sources?  If so, were all women with power under the same time and circumstances criticized inthe same way in which Livia is portrayed?  Are there any other aspects that have not been treated equally in the past by authorsand researchers, in which new questionable guidelines can be made? As is very important to point out, this work and essentially all others alike will not evenassume to solve the final question if empress Livias was guilty or not of murdering herhusband, Emperor Augustus and/or his adoptive sons. This work is to be foremost accepted asan appendix of other works regarding the same issue.

Denna uppsats har haft till syfte att söka nå en förståelse för ondskan och dess eventuella betydelse för människans förutsättningar i tillvaron. Med hjälp av ett psykoanalytiskt och arketypiskt förhållningssätt har jag valt att framställa ondskan som viktig beståndsdel i det mänskliga livet. I myter, riter, sagor och symboler kan man finna en slags överordnad mening som kan bringa balans och jämvikt mellan det jordiska och det överjordiska, och mellan det goda och onda, menar exempelvis den kände mytforskaren Joseph Campbell. De är till för att skapa mening och förståelse för allt som rör det mänskliga. Här har jag valt att titta närmare på myter som exempelvis Oden, Lilit, Utdrivningen ur Paradiset och Den gudomliga komedin. Oftast är vi inte särskilt benägna att se och erkänna vår egen ondska utan vill gärna behålla bilden av ondskans annorlundahet för att rättfärdiga bilden av oss själva. Det har därför varit intressant att här titta närmare på fenomen som projektion, klyvning av gott och ont, syndabockstänkande osv. En stor del har också ägnats åt psykoanalytikern C G Jungs tankar om den kristna myten och hans tolkning av bl. a. Jobs bok där han visar hur den antropomorfa projektionen av gott och ont har utvecklats och kommit till uttryck i Bibeln. Jung framhåller med detta bl. a. att Gud, liksom människan, genomgår en individuationsprocess mot en allt större medvetenhet. Gud visar i Jobs bok prov på grymhet, måttlöshet och framförallt omedvetenhet i det han utsätter Job för ett till synes orättvist och onödigt lidande. Jung menar att Gud också är människans avbild och projektion. På Gud är alla goda egenskaper projicerade och på Satan alla onda. Detta motsvarar också människans egen oförmåga att se hela sig själv, sin egen ondska eller skugga. Den kristna kulturen är, enlig Jung, alltför identifierad med det goda, därför behöver Kristusgestalten kompletteras med hans mörka broder Satan om människan skall kunna komma tillrätta med sig själv och ondskans problem. I slutdiskussionen tar jag, som ett exempel på hur detta skulle kunna gå till, upp Claes Janssen tankar om att återinbjuda Djävulen som en dialektisk antites till Kristus. Han visar hur viktig och användbar den medvetna kontakten med Djävulen är och att denna gestalt, så snart han bjuds in i det heliga fyrtalet upphör att vara ond. Att han som Lucifer (ljusbringaren) har en medvetandegörande effekt. Gud, Kristus, Den Helige Ande och Djävulen ses som arketyper som tillsammans bildar en själslig jämvikt för att de rättar och rättas av varandra. Min slutliga reflektion är att ondskan är en ofrånkomlig del i att vara människa. Vi kan välja försöka förstå den och våga möta den i oss själva eller vi kan förneka och gömma undan den. Men mörkret kommer alltid att finnas där, ingen går fri från ondska!

Denna C-uppsats kommer att handla om Skuggan i ett förändringsarbete. Under de senaste tio åren har det skett stora förändringar inom den offentliga sektorn. Eftersom jag arbetar där och dagligen möter människor som upplever frustration, och maktlöshet, över alla stora förändringar som sker, kan de vara intressant att koppla följderna av denna stora förändring till ett av de centrala begreppen inom den jungianska psykologin, nämligen Skuggan. Skuggbegreppet myntades av upphovsmannen till den jungianska psykologin C. G. Jung.

Denna D-uppsats kommer att handla om Skuggan i ett förändringsarbete. I min C-uppsats 2005, var grundhypotesen att stora förändringar där individer och grupper av människor som upplever krav, press och tryck, lätt kan utveckla defensiva rutiner, och på så sätt hindra arbetsgrupper från att bli effektiva och innovativa. I den uppsatsen intervjuades två chefer om deras upplevelser av ett stort förändringsarbete inom en sjukvårdsförvaltning. Informanterna upplevde att det förekom revirtänkande mellan grupperna, och detta skapade problem mellan olika yrkesgrupper och enheter. Besvikelse, oklara beslut, revirtänkande, och frånvaro av gemensamma rutiner för samarbete, präglade starkt sammanslagningen och skapade barriärer och hinder för den nya verksamheten. Intresset att undersöka personalens upplevelse av sammanslagningen och dess effekter har varit ett naturligt val för denna uppsats på D-nivå. Stora organisatoriska problem har uppstått, och detta kan styrkas genom att den nya ledningen initierar en uppföljning och utvärdering av samordningen av arbetsplatsen. Forskning visar klart och tydlig på hur människor kan hindra öppenhet och lärande eller blockera innovativt arbete om man upplever krav, press och tryck. Då visar sig Skuggan och projektionerna som följd blir förlamande för arbetet.

<p>Empress Livia – Murderer or wrongfully accused?</p><p>An overview of the ancient sources on the empress Livia and what that suggests that shemurdered her husband Emperor Augustus and his adoptive children to make way for herown son Tiberius as the emperor of Rome.This work will analyze the ancient roman sources by the great historians from that time;Tacitus, Suetonius and Cassius Dio, and their works discussing the murder conspiracy of theempress of Rome; Livia.Here I examine what these ancient sources tell about the possible involvement of Livia, on thedeath of Augustus himself and his adoptive sons. Each author to these ancient sources will beexamined and contextualized according to their contemporary time, but also their political andideological views of women in high position and Ceasarism itself. Their characteristics andstyles of their written account will also be examined.The following issues will be dealt with in this work:</p><p> What does the ancient sources of; Tacitus, Suetonius and Cassius Dio say about theconspiracy theory in which empress Livia is central.</p><p> What is known about the authors of these ancient sources and to what extant mighttheir political and ideological view affect their written account?</p><p> Can the allegations directed at Livia be the result of the fact that she was a highlyinfluential woman at her time, something which the ancient authors by romanstandards saw as unfit for a woman, and therefore is mistreated in the written sources?</p><p> If so, were all women with power under the same time and circumstances criticized inthe same way in which Livia is portrayed?</p><p> Are there any other aspects that have not been treated equally in the past by authorsand researchers, in which new questionable guidelines can be made?</p><p>As is very important to point out, this work and essentially all others alike will not evenassume to solve the final question if empress Livias was guilty or not of murdering herhusband, Emperor Augustus and/or his adoptive sons. This work is to be foremost accepted asan appendix of other works regarding the same issue.</p>

This thesis shows how misogynous and stereotypical images of women, which historically have been used to transform them into witches and monsters, are now reused in the construction of the term “batikhäxa” (“tie-dye witch”). Feminist and discourse theory form the framework of this study which includes the analysis of three opinion pieces, or political pamphlets, that were published between 2010 – 2018: "Batikhäxorna och makten" by the pseudonym Julia Caesar, "Refugee 'Children" &amp; The Women Who Sexually Exploit Them" by the pseudonym Angry Foreigner and "De ansvariga för Sveriges kaos behöver en intervention för att ställas till svars " by Katerina Janouch. I use critical discourse analysis to study how discursive strategies are applied in these political pamphlets to delegitimate women, making them the scapegoats of society by use of the concept of the tie-dye witch. My thesis argues that the use of the tie-dye witch discourse reproduces patriarchal power relations by denying women the right to have and express their opinions, decide over their own bodies and exercise power in society. The tie-dye witch can therefore also be understood as an anti-feminist counterimage to the feminist witch who was established as a female role model in the 1960s. The study also uncovers the psychological function of the tie-dye witch as a female super monster who demarks the borders of nation, culture, religion, body and gender. In the studied texts, the tie-dye witch is constructed to separate "us" from "the others", and in doing so she also acts as a unifying figure in and of anti-feminist, islamophobic, xenophobic, nationalist and apocalyptic discourses.