<p>Denna C-uppsats kommer att handla om Skuggan i ett förändringsarbete. Under de senaste tio åren har det skett stora förändringar inom den offentliga sektorn. Eftersom jag arbetar där och dagligen möter människor som upplever frustration, och maktlöshet, över alla stora förändringar som sker, kan de vara intressant att koppla följderna av denna stora förändring till ett av de centrala begreppen inom den jungianska psykologin, nämligen Skuggan. Skuggbegreppet myntades av upphovsmannen till den jungianska psykologin C. G. Jung.</p>

<p>Denna D-uppsats kommer att handla om Skuggan i ett förändringsarbete. I min C-uppsats 2005, var grundhypotesen att stora förändringar där individer och grupper av människor som upplever krav, press och tryck, lätt kan utveckla defensiva rutiner, och på så sätt hindra arbetsgrupper från att bli effektiva och innovativa. I den uppsatsen intervjuades två chefer om deras upplevelser av ett stort förändringsarbete inom en sjukvårdsförvaltning. Informanterna upplevde att det förekom revirtänkande mellan grupperna, och detta skapade problem mellan olika yrkesgrupper och enheter. Besvikelse, oklara beslut, revirtänkande, och frånvaro av gemensamma rutiner för samarbete, präglade starkt sammanslagningen och skapade barriärer och hinder för den nya verksamheten.</p><p>Intresset att undersöka personalens upplevelse av sammanslagningen och dess effekter har varit ett naturligt val för denna uppsats på D-nivå. Stora organisatoriska problem har uppstått, och detta kan styrkas genom att den nya ledningen initierar en uppföljning och utvärdering av samordningen av arbetsplatsen. Forskning visar klart och tydlig på hur människor kan hindra öppenhet och lärande eller blockera innovativt arbete om man upplever krav, press och tryck. Då visar sig Skuggan och projektionerna som följd blir förlamande för arbetet.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att få en uppfattning om hur andra funderar kring begreppet ”ondska”. Är ondskan en reell företeelse eller ett moraliskt/religiöst/etiskt/filosofiskt problem? Kan vi se det svarta i livet hos oss själva eller tycker vi att det är ”dom andra” som är onda? Har vi behov av att se ondskan personifierad? Blir den lättare att hantera då? Det här är några av de frågor jag ställde mig inför arbetet.</p><p>Frågorna jag hade inför arbetet har mina informanter svarat på genom sina egna funderingar. Ondskan är en reell företeelse för Kurt och Ove. Ove är den som är tydligast på den punkten. Kurt är litet mer svävande och ger sina åsikter både ur en religiös och ur en profan synvinkel. När han talar ur en religiös synvinkel är han bestämd att djävulen står för det enbart onda och att den onda makten är en verklig företeelse. När han talar ur en allmänmänsklig synvinkel är ondskan mer relativ och grundar sig på omdöme, moral och etik. Karl och Kitty är helt på det klara med att ondskan är ett moraliskt, etiskt problem.</p><p>Skuggproblematiken är tydlig hos tre av informanterna. Kitty säger att hon tror att det är väldigt vanligt att människor behöver syndabockar att skylla på eftersom det får dem att känna sig så bra själva. Ove talar om människor som har ”dålig vägledning” och att det kan få dom att utföra onda handlingar. Hans rekommendation är att alla gör som han och börjar studera Bibeln eftersom det är där man kan finna ”sanningen” och den ”rätta” vägen. Karl säger, när han talar om terrorism, att han vuxit upp under en tid då man fått lära sig att terrorism är något som förekommer i arabvärlden och att han har större förståelse för väst eftersom han är kulturellt närmre dom som ”har kapacitet att fälla bomber från flygplan”. Kurt uttrycker att det är relativt, vad som är gott och ont, och att man måste se till målet när man bedömer en handling, vilket skulle kunna ses som en skuggprojektion när han samtidigt säger att självmordsbombaren utför en ond handling. I och med det har han underkänt mannens skäl till bombdådet och som en konsekvens skulle man kunna säga att med ett annat mål skulle samma handling inte vara ond. Jag får trots detta hela tiden ett intryck av att han medvetet anstränger sig att se problemen ur så många synvinklar som möjligt.</p><p>Självkännedomens väg, eller som Jung kallar den individuationsprocessen, är nog den väg vi måste gå om vi skall ha en möjlighet att komma tillrätta med ondskans problem. Det krävs en förändring av människan och i och med att denna förändring äger rum kommer också samhällen att förändras. Det krävs insikt och förnuft och en förståelse för vårt eget sammansatta psyke och att detta är en realitet oavsett vilken kontext vi befinner oss i.</p>

Denna C-uppsats kommer att handla om Skuggan i ett förändringsarbete. Under de senaste tio åren har det skett stora förändringar inom den offentliga sektorn. Eftersom jag arbetar där och dagligen möter människor som upplever frustration, och maktlöshet, över alla stora förändringar som sker, kan de vara intressant att koppla följderna av denna stora förändring till ett av de centrala begreppen inom den jungianska psykologin, nämligen Skuggan. Skuggbegreppet myntades av upphovsmannen till den jungianska psykologin C. G. Jung.

Denna D-uppsats kommer att handla om Skuggan i ett förändringsarbete. I min C-uppsats 2005, var grundhypotesen att stora förändringar där individer och grupper av människor som upplever krav, press och tryck, lätt kan utveckla defensiva rutiner, och på så sätt hindra arbetsgrupper från att bli effektiva och innovativa. I den uppsatsen intervjuades två chefer om deras upplevelser av ett stort förändringsarbete inom en sjukvårdsförvaltning. Informanterna upplevde att det förekom revirtänkande mellan grupperna, och detta skapade problem mellan olika yrkesgrupper och enheter. Besvikelse, oklara beslut, revirtänkande, och frånvaro av gemensamma rutiner för samarbete, präglade starkt sammanslagningen och skapade barriärer och hinder för den nya verksamheten. Intresset att undersöka personalens upplevelse av sammanslagningen och dess effekter har varit ett naturligt val för denna uppsats på D-nivå. Stora organisatoriska problem har uppstått, och detta kan styrkas genom att den nya ledningen initierar en uppföljning och utvärdering av samordningen av arbetsplatsen. Forskning visar klart och tydlig på hur människor kan hindra öppenhet och lärande eller blockera innovativt arbete om man upplever krav, press och tryck. Då visar sig Skuggan och projektionerna som följd blir förlamande för arbetet.

Syftet med uppsatsen är att få en uppfattning om hur andra funderar kring begreppet ”ondska”. Är ondskan en reell företeelse eller ett moraliskt/religiöst/etiskt/filosofiskt problem? Kan vi se det svarta i livet hos oss själva eller tycker vi att det är ”dom andra” som är onda? Har vi behov av att se ondskan personifierad? Blir den lättare att hantera då? Det här är några av de frågor jag ställde mig inför arbetet. Frågorna jag hade inför arbetet har mina informanter svarat på genom sina egna funderingar. Ondskan är en reell företeelse för Kurt och Ove. Ove är den som är tydligast på den punkten. Kurt är litet mer svävande och ger sina åsikter både ur en religiös och ur en profan synvinkel. När han talar ur en religiös synvinkel är han bestämd att djävulen står för det enbart onda och att den onda makten är en verklig företeelse. När han talar ur en allmänmänsklig synvinkel är ondskan mer relativ och grundar sig på omdöme, moral och etik. Karl och Kitty är helt på det klara med att ondskan är ett moraliskt, etiskt problem. Skuggproblematiken är tydlig hos tre av informanterna. Kitty säger att hon tror att det är väldigt vanligt att människor behöver syndabockar att skylla på eftersom det får dem att känna sig så bra själva. Ove talar om människor som har ”dålig vägledning” och att det kan få dom att utföra onda handlingar. Hans rekommendation är att alla gör som han och börjar studera Bibeln eftersom det är där man kan finna ”sanningen” och den ”rätta” vägen. Karl säger, när han talar om terrorism, att han vuxit upp under en tid då man fått lära sig att terrorism är något som förekommer i arabvärlden och att han har större förståelse för väst eftersom han är kulturellt närmre dom som ”har kapacitet att fälla bomber från flygplan”. Kurt uttrycker att det är relativt, vad som är gott och ont, och att man måste se till målet när man bedömer en handling, vilket skulle kunna ses som en skuggprojektion när han samtidigt säger att självmordsbombaren utför en ond handling. I och med det har han underkänt mannens skäl till bombdådet och som en konsekvens skulle man kunna säga att med ett annat mål skulle samma handling inte vara ond. Jag får trots detta hela tiden ett intryck av att han medvetet anstränger sig att se problemen ur så många synvinklar som möjligt. Självkännedomens väg, eller som Jung kallar den individuationsprocessen, är nog den väg vi måste gå om vi skall ha en möjlighet att komma tillrätta med ondskans problem. Det krävs en förändring av människan och i och med att denna förändring äger rum kommer också samhällen att förändras. Det krävs insikt och förnuft och en förståelse för vårt eget sammansatta psyke och att detta är en realitet oavsett vilken kontext vi befinner oss i.