No description available.

Turismbranschen anses vara en av världens största näringar och har i Sverige fortsatt växa under en lång tid och i relation till Sveriges totala ekonomi och sysselsättning har turismnäringen en stor betydelse. Ett stort problem inom turismnäringen är de säsongsvariationer som präglar branschen och bland annat innebär att företag behöver anställa personal för en kort period. Det har visat sig vara svårt att få tag på personal som vill jobba under endast några veckor av året och som har de kvalifikationer som krävs för jobbet. När företagen inte kan anställa personal som helt och hållet uppfyller alla krav så är det istället viktigt att utveckla styrsystem så att personalen arbetar i enlighet med företagets mål. Det behövs olika styrsystem beroende på vilket slags arbete som ska utföras och det är arbetsuppgifterna som avgör vilken form av styrning som passar. De olika styrsystem som behandlas i denna studie är regelstyrning, resultatstyrning och kulturstyrning. För att undersöka hur chefer i säsongsbetonade turismföretag använder sig av olika former av styrning genomfördes intervjuer med chefer som hade personalansvar. Efter genomförda intervjuer sammanställdes materialet och analyserades. Det framkom slutligen att cheferna hade varierande tillvägagångssätt i sin styrning av de säsongsanställda, men att likheter kunde hittas mellan deras styrsätt. De flesta använde sig av regelstyrning i varierande utsträckning men kombinerade även regler och detaljerade arbetsbeskrivningar med att sätta upp mål och skapa gemenskap i företaget. Men det allra viktigaste, vilket alla chefer poängterade, var att det var den säsongsanställdas personlighet som avgjorde om personen skulle anställas, vilken form av styrning och till vilken grad styrningen behövdes.

<p>This dissertation analyses how the Government runs governmental agencies. Which management methods can and may the Government apply for the purpose of implementing political decisions through administratively independent agencies? Can political actions be conducted with rational methods? In accordance with Swedish administrative practice, Government and Parliament are to set up comprehensive objectives and establish the principal direction of activities, while the agencies are responsible for the implementation of the political decisions. The subject of the dissertation is primarily results-based reports, and results are analysed and assessed relative to the objects.</p><p>The purpose of this study is to compare how management should work according to political programs and intensions, and how it actually works in Parliament, the Government and Government Office, and agencies. It is based primarily on a close scrutiny of management in eight agencies and in the Government Office, Government and Parliament. Special attention is devoted to the implementation of results-based management in Swedish administration, and also to relations between politicians and civil servants at various stages of the management process.</p><p>Considerable differences between objectives and reality are found, and also considerable differences between different agencies and fields of activity. Certain parts of the results-based management model have been over-applied, due to the fact that the Government has set too many and too detailed objectives. Other parts are under-applied, and there are too few examples of systematic follow-ups and assessment of activities. Results-based management contains valuable features, primarily that results awareness is emphasized in agencies, but the Government has taken its management ambitions too far. The consequence is that necessary developments and changes in the activities of the agencies have not been implemented.</p>

This dissertation analyses how the Government runs governmental agencies. Which management methods can and may the Government apply for the purpose of implementing political decisions through administratively independent agencies? Can political actions be conducted with rational methods? In accordance with Swedish administrative practice, Government and Parliament are to set up comprehensive objectives and establish the principal direction of activities, while the agencies are responsible for the implementation of the political decisions. The subject of the dissertation is primarily results-based reports, and results are analysed and assessed relative to the objects. The purpose of this study is to compare how management should work according to political programs and intensions, and how it actually works in Parliament, the Government and Government Office, and agencies. It is based primarily on a close scrutiny of management in eight agencies and in the Government Office, Government and Parliament. Special attention is devoted to the implementation of results-based management in Swedish administration, and also to relations between politicians and civil servants at various stages of the management process. Considerable differences between objectives and reality are found, and also considerable differences between different agencies and fields of activity. Certain parts of the results-based management model have been over-applied, due to the fact that the Government has set too many and too detailed objectives. Other parts are under-applied, and there are too few examples of systematic follow-ups and assessment of activities. Results-based management contains valuable features, primarily that results awareness is emphasized in agencies, but the Government has taken its management ambitions too far. The consequence is that necessary developments and changes in the activities of the agencies have not been implemented.

Det pågår ständigt diskussioner om den senaste läroplanen. Frågor som berör mig mest är: vilken ställning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns det något samspel mellan de praktiska (lärarnas) och teoretiska (läroplanen) överväganden. Då har jag bestämt mig att ägna faktabaserade delen av uppsatsen åt studierna av studentlitteratur som på olika sätt berör ämnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jag ville veta hur skolväsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grunden på olika pedagogiska synen på undervisning och kunskapens natur. Jag har inriktat mig på läxor för att undersöka det rådande pedagogiska synsättet. Det var ett sätt (genom att visa hur hemläxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem som skolan brottas med. Den delen bygger jag i stort sätt på att ta del i andras forskning, samt genomföra en egen undersökning i form av enkäter och intervjuer. Slutsatser, som jag kom fram till, var: att befintliga styrdokument inte följs och att mål- och resultatstyrningen av skolan ännu inte fungerar, att lärarna saknar ett eget vetenskapligt kunskapssystem för att utveckla sin kompetens och behöver självklart stöd som måste komma i form av utbildning, handledning och samtal. Lärare måste intellektuellt övertygas om fördelarna med det nya i en skolreform. Till detta krävs dels tid, dels dialog med personer som de känner förtroende för.

<p>Det pågår ständigt diskussioner om den senaste läroplanen. Frågor som berör mig mest är:</p><p>vilken ställning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns det</p><p>något samspel mellan de praktiska (lärarnas) och teoretiska (läroplanen) överväganden. Då</p><p>har jag bestämt mig att ägna faktabaserade delen av uppsatsen åt studierna av studentlitteratur</p><p>som på olika sätt berör ämnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jag</p><p>ville veta hur skolväsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grunden</p><p>på olika pedagogiska synen på undervisning och kunskapens natur.</p><p>Jag har inriktat mig på läxor för att undersöka det rådande pedagogiska synsättet. Det var ett</p><p>sätt (genom att visa hur hemläxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem som</p><p>skolan brottas med. Den delen bygger jag i stort sätt på att ta del i andras forskning, samt</p><p>genomföra en egen undersökning i form av enkäter och intervjuer. Slutsatser, som jag kom</p><p>fram till, var: att befintliga styrdokument inte följs och att mål- och resultatstyrningen av</p><p>skolan ännu inte fungerar, att lärarna saknar ett eget vetenskapligt kunskapssystem för att</p><p>utveckla sin kompetens och behöver självklart stöd som måste komma i form av utbildning,</p><p>handledning och samtal. Lärare måste intellektuellt övertygas om fördelarna med det nya i en</p><p>skolreform. Till detta krävs dels tid, dels dialog med personer som de känner förtroende för.</p>

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

The purpose of this paper is to research how the results control is constructed within Swedish intermediate sized municipalities regarding what formal control means are primarily employed and the reasoning behind why these control means are in use within the results control system. Since municipalities carry a complex function and an important role within the society, they are found to be of interest to research closer. Results control systems within municipalities differ somewhat to the systems within private companies as the purpose of these companies commonly is to be profitable, whereas municipalities have a greater amount of qualitative purposes, which the traditional results control systems fail to include. The starting point of this study is the budgeting as it is statutory for municipalities to constitute budgets. The paper further investigate what control means are implemented to compliment budgeting. The study implements a qualitative abductive approach where the data has been gathered from semi-structured interviews with nine municipal officials within seven municipalities. The study concludes that budgeting remains the prime control mean within the municipalities results control system and that budgeting often acts as the basis for the rest of the results control system, which means that the control system employs a cost-focused approach. As well as budgeting, benchmarking is a control mean that is heavily in use within the municipalities, and especially performance benchmarking. Multidimensional control means are employed to complement budgeting in qualitative performance measure. It is however evident that the balanced scorecard, which is a multidimensional control mean, is not used too much in the municipalities results control systems. The reason being that the balanced scorecard requires an excessive number of indicators to be produced. Internal transfer pricing is another formal control mean that is used relatively moderately with the reason being that the administrative costs are greater in relation to the control effect. / Syftet med denna studie är att undersöka hur resultatstyrningen inom svenska medelstora kommuner är utformad beträffande vilka formella styrmedel som främst tillämpas och varför styrsystemet består av dessa styrmedel. Eftersom kommunernas verksamheter är komplexa och samhällsbärande anses kommuner vara av intresse att studera närmre. Ekonomi- och resultatstyrning inom kommunala verksamheter skiljer sig åt en del från det privata näringslivet då kommunernas syfte inte är att gå med vinst, utan syftet kan snarare hänföras till kvalitativa aspekter som den traditionella resultatstyrningen inte tar hänsyn till. Studien tar utgångspunkt i den lagstadgade budgeteringen och undersöker vidare vilka kompletterande styrmedel som används tillsammans med budgetering inom kommunernas resultatstyrning. Studien tillämpar en kvalitativ abduktiv ansats där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med nio kommunala tjänstemän från sju svenska medelstora kommuner. Studien fastslår att budgetering alltjämt är det styrmedel som tillämpas främst inom kommunerna och att budgetering i många fall ligger till grund för den resterande resultatstyrningen, vilket innebär att det ofta förekommer en kostnadsfokuserad resultatstyrning. Utöver budgetering används benchmarking i hög utsträckning inom kommunerna, och framförallt prestationsbenchmarking. Flerdimensionell styrning används inom flera kommuner för att komplettera budgeteringen i kvalitativ resultatmätning. Det är emellertid tydligt att balanserat styrkort, som är en form av flerdimensionell styrning, inte tillämpas i speciellt hög omfattning då det kräver att för många indikatorer och nyckeltal ska tas fram. Internprissättning är ett annat styrmedel som tillämpas i låg omfattning i kommunerna. Anledningen förefaller vara att styreffekterna anses ringa i förhållande till de administrativa kostnader som upprätthållandet av styrmedlet innebär.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns en förändring över tid i Inspektionenför vård och omsorgs styrning. Följande frågeställningar ligger till grund för genomförandet av analysen: Är en tydlig övergång till tillitsbaserad styrning synlig i verksamhetsplanerna över tid? Hur gestaltar sig spänningen mellan utfallsbaserad och tillitsbaserad styrning? Studien i uppsatsen har utförts i form av en fallstudie av Inspektionen för vård och omsorg. För att analysera det insamlade materialet har en kvalitativ textanalys använts. Materialet har utgjorts av verksamhetsplaner. Resultatet visar att en tydlig övergång till tillitsbaserad styrning är synlig över tid, i Inspektionen för vård och omsorgs verksamhetsplaner. En övergång som går att koppla samman med Tillitsdelegationens åtta principer. Någon generell slutsats kan dock, på basis av studiens storlek, inte dras. Hur spänningen mellan utfallsbaserad och tillitsbaserad styrning gestaltar sig är en frågeställning som bara delvis kunde besvaras, vissa motsättningar identifieras i studien men en grundligare analys med ett större material krävs för att frågan skall kunna betraktas som besvarad.

<p>Måldokument och betygskriterier på nationell nivå är generellt utformade för att möjliggöra lokala tillämpningar, bedömningar och beslut (det sk ”lokala frirummet”). Detta ställer krav på skolor</p><p>att omforma de nationella dokumenten till lokala kursplaner och bedömningskriterier. Det förefaller finnas en vilsenhet bland lärarna om relationen mellan lokala och nationella kriterier.Det förefaller också finnas en vilsenhet bland skolledningar om hur arbetet med att ta fram lokala bedömningsgrunder skall ledas för att komma bort från ”inre mallar” när bedömningar görs.</p><p>I examensarbetet studeras vad regelverket egentligen kräver och olika begrepp benas ut. En hypotetisk arbetsprocess för att utveckla en lokal bedömningsgrund utvecklas först utifrån olika teorier och gällande regelverk. Den hypotetiska arbetsprocessen stäms sedan av mot en verklig arbetsprocess genomförd vid en skola i Stockholm.</p><p>Examensarbetet visar att arbetet med att utveckla en gemensam syn kring bedömning har en direkt koppling till en skolas måluppfyllelse. Intervjuade lärare och rektorer vittnar om att en förbättrad</p><p>kvalitet i undervisning och lärande erhålls till följd av att i) en översyn och revidering av stoffinnehåll har gjorts ii) en gemensam syn på prov och provutformning har utarbetats samt iii)en gemensam syn på rättning och bedömning har erhållits. Demokrati- och likvärdighetskravet bemöts, med en större elev- och föräldradelaktighet som konsekvens, men också ett större fokus</p><p>från lärarnas sida på föräldrarnas roll och ansvar. Tydlighet från skolledningens sida och en genomtänkt processplan med ”bottom-up”-approach (dvs ett tydliggörande av olika standarder genom elevexempel) förefaller vara framgångsfaktorer som leder till målet.</p>