Syfte: Studiens syfte är att undersöka samband mellan verkställande direktörers insynshandel och resultatstyrning. Metod: Studien baseras på arkivforskning och data har inhämtats från två databaser, Thomson Reuters Eikon och Finansinspektionens insynsregister. Totalt har 10 971 insyntransaktioner inhämtas och finansiella data har inhämtats för 296 företag noterade i Nasdaq First North. Data har analyserats statistiskt och måttet för resultatstyrningen beräknades med diskretionära periodiseringar. Kotharis et. al (2005) modell användes för ändamålet. Samband med signifikansnivå p <5% eftersöks. Resultat: Resultatet från den statistiska inferensen ger inget stöd för de två huvudhypoteser som testats. Detta kan tolkas som att vd inte använder resultatstyrning för att profitera på insynshandel. När resultatet diskuteras har ett flertal orsaker härletts från den teoretiska referensramen. Dessa orsaker kan sammanfattas till; urvalets representativitet, tidsramen mellan insynshandel och resultatstyrning, handelsmönster hos vd, periodiseringsanomali, regelefterlevnad, alternativa metoder för mätning av resultatstyrning och andra typer av resultatstyrning. Slutsats: För att utesluta att vd använder resultatstyrning som ett verktyg för att profitera på insynshandel, behövs ytterligare forskning där data undersöks för andra urvalsgrupper och i tätare tidsintervall. Andra modeller för uppskattning av diskretionära periodiseringar kan prövas och alternativa proxys för resultatstyrning än diskretionära periodiseringar bör undersökas.

Inledning: Bistånd ger förutsättningar för att människor skall få lika möjligheter samt leva ett värdigt liv. Då majoriteten av biståndsverksamheter i Sverige bedrivs av skattemedel ställs stora krav på att kontrollera hur dessa pengar används. Det är av vikt att granska och kontrollera att samtliga biståndsinsatser håller hög kvalitet och ger goda resultat, samt att biståndets funktion inte hämmas. Den aktuella samhällsdiskussionen om små biståndsorganisationers bristande effektivitet och hur skärpta administrations- och rapporteringskrav samt nya syrningsmedel påverkar utvecklingsarbetet ligger till grund för intresset att genomföra detta arbete. Nya krav på styrning tar inte biståndsorganisationernas storlek i beaktning vilket betyder att strängare administrations- och återrapporteringskrav kan påverka organisationer på olika sätt beroende på storlek. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka effekter resultatstyrning får för små biståndsorganisationers utvecklingsarbete. Metod: Detta arbetes metoddesign har förankrats i ett kvalitativt genomförande. Detta betyder att tillvägagångssättet är av beskrivande natur som först identifierar och sedan ger förklaring till både kategorier samt modeller som skildrar en särskild sanning enligt fenomenografin. Semistrukturerade intervjuer används som val för insamling av data. Resultat: Respondenterna kunde delas in i två olika grupper där den ena gruppen anammade en resultatorienterad styrning och den andra en processorienterad styrning. Den första gruppen såg mindre svårigheter kring de ökade kraven som ålagts biståndsorganisationer medan den sistnämnde gruppen ansåg att de ökade kraven inte höjde marginalnyttan.  Slutsats: En samlad bild av resultatet gör gällande att de nya kraven är en naturlig del i att ge allmänheten en inblick i vad deras skattemedel används till. Kraven skildrar också ett försök att försöka minimera korruption och andra missförhållanden. Dock höjs ett varningens finger till att snävheten och kortsiktigheten kring resultatstyrning kan leda till att den bredare holistiska bilden kring bistånd kan gå förlorad då dess effekter inte låter sig mätas på ett kvantifierbart sätt. / Introduction: Aid creates the conditions for every person's right and opportunity to live a dignified life, but since the majority of aid activities in Sweden are financed by tax funds, there are great demands to control how the taxpayers' money is used. It is important to review and verify that all aid efforts are of high quality and produce good results, and that the function of aid is not hampered. The current social discussion about the lack of efficiency of small aid organizations and how stricter administration, reporting requirements and new funding means affect development work is the basis for the interest in carrying out this work. New governance requirements do not take the size of aid organizations into account, which means that stricter administration and reporting requirements affect different sized organizations in varying degrees.   Aim: The study aims to investigate performance management effects on the development work that small aid organizations do.   Method: The method design of this work has been anchored in a qualitative implementation. This means that the approach is of a descriptive nature that first identifies and then provides explanations for both categories, as well as models that depict a particular truth according to phenomenography. Semi-structured interviews were used for data collection.   Result: The respondents could be divided into two different groups where one group adopted a result-oriented control and the other a process-oriented control. The first group saw minor difficulties regarding the increased requirements imposed on aid organizations, while the latter group considered that the increased requirements did not increase the marginal benefit.   Conclusion: An overall picture of the result states that the new requirements are a natural part of seeking to give the public an insight into what their tax assets are used for. The claims also portray an attempt to try to minimize corruption. However, a warning is raised that the narrowness and short-term view of performance management can lead to the loss of the broader holistic picture of aid as its effects cannot be quantitatively measured.

Den svenska polismyndigheten påbörjade den 1 januari 2015 genomförandet av den största omorganisationen på 50 år. Polisen gick från 23 enskilda myndigheter till en nationell, en enrådsmyndighet. Omorganisationen kunde enligt regeringen ge goda förutsättningar för att uppnå de mål och krav som finns för myndigheten, men skulle också leda till större enhetlighet för Polisen. Att ombilda myndigheten till en enårdsmyndighet skulle enligt regeringen också bidra till en “rättssäker, kvalitativ och kostnadseffektiv verksamhet” med jämna resultat. Syftet med reformen var således att uppnå “högre kvalitet, ökad kostnadseffektivitet, ökad flexibilitet och väsentligt förbättrade resultat i polisens verksamhet”. Eftersom mycket missnöje riktats mot reformen, både internt och externt, har ett stort intresse väckts hos oss. Syftet med vår studie är därför att undersöka hur myndigheten samt anställda inom Polisen upplevt och påverkats av reformen. Frågeställningar för vår studie är: ·     Hur upplevs Polismyndighetens omorganisation av anställda? ·     Kan  det  finnas  några  externa  händelser  respektive  omständigheter  som  påverkat reformen i en viss riktning? ·     Hur ser Polisens organisationskultur ut och hur präglar denna kultur myndigheten? ·     Finns det grupper/medarbetare inom myndigheten som påverkats mer än andra av omorganisationen? Studien genomförs utifrån perspektiv om organisationsförändringar, organisationskulturer, samt mål- och resultatstyrning.

The purpose of this study was to investigate if preschool teachers work and experience the work situation in the same way in private preschools compared to municipal preschools in Stockholm County. A qualitative method was used to accomplish the study, where semistructured interviews were used to gather data, in the form of semi-structured interviews. The previous theories and previous research this study is based on has shown that the public sector has started to imitate the private sector, and the reforms that the school has undergone in recent decades are called New Public Management (NPM). The results of the study indicate that when it comes to administrative work and documentation, the difference between the way private and municipal preschools work is different. Municipal preschools works with documentation more thank private preschools does. The study also showed that preschool teachers at both private and municipal preschools work quite similarly when it comes to how resources are used. However, the municipal pre-schools worked more in a goal-oriented and result-oriented manner than the private preschools. The conclusion in the study pointed out that, despite some differences in how they work, all preschool teachers who were interviewed in this study experienced that their work situation was good in broad terms as it is today. No major changes were desired. / Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare arbetar och därmed upplever arbetssituationen på privata förskolor jämfört med kommunala förskolor i Stockholms län. En kvalitativ metod användes för att genomföra studien i form av semistrukturerade intervjuer. Teorier och tidigare forskning som denna studie bygger på har visat att den offentliga sektorn efterliknar näringslivet alltmer, och de reformer som skolan genomgått under de senaste decennierna går under benämningen New Public Management (NPM). Studiens slutsatser är att när det kommer till det administrativa arbetet och dokumentation skiljer det sig stort i hur privata och kommunala förskolor arbetar då kommunala förskolor jobbar mycket mer med dokumentation. Studien visade även att förskollärare på både privata och kommunala förskolor jobbar ganska likt när det kommer till hur resurser används. Däremot jobbade de kommunala förskolorna betydligt mer på ett mål- och resultatstyrt sätt än vad de privata förskolorna gör. Trots en del skillnader i hur de arbetar upplevde alla förskollärare som blev intervjuade i denna studie att arbetssituationen var bra i stora drag som det är idag. Inga större ändringar önskades.

Sammanfattning – “Ekonomistyrning i skolsektorn” Datum:               2014-01-08 Nivå:                   Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp             Institution:          Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST Författare:          Robert Ericson                    Thomas Ericson                                     15 juni 1985                        23 mars 1988 Rubrik:                     En studie om likheter och skillnader i styrning av två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås              Handledare:           Mona Andersson                Nyckelord:          Ekonomistyrning, kommunal och fristående gymnasieskola, balanserat styrkort, benchmarking, styrning, ansvarsfördelning            Frågeställning:     Vilka styrmedel använder sig gymnasieskolorna av?                          Vad finns det för likheter och skillnader i användningen av styrmedel mellan kommunala och fristående gymnasieskolor? Syfte:                     Syftet med studien är att kartlägga vilka likheter och skillnader det finns mellan två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås gäller styrning och uppföljning av verksamheten. Det vi avser att fokusera på är ansvarsfördelning, styrformer och budgetprocessen samt undersöka om balanserat styrkort och benchmarking används av skolorna. Metod:               En kvalitativ metod där intervjuer gjordes med två rektorer på kommunala och två rektorer på fristående gymnasieskolor samt en controller på Barn- och            utbildningsförvaltningen i Västerås. Den teoretiska referensramen baseras på vetenskapliga artiklar, böcker om ekonomistyrning och två statliga utredningar.            Slutsats:            Studiens jämförelse mellan kommunala och fristående gymnasieskolor visar att de olika aktörernas verksamhet och styrmedel till stor del liknar varandra. Samtliga skolor har resultatansvar, resultatstyrning, målstyrning och budgetstyrning. Den största skillnaden är att de fristående skolornas rektorer har ett större eget bestämmande över resursförbrukningen.

Resultatstyrning är idag den centrala styrningsformen inom svenskt bistånd. På senare år har ett ökade fokus på resultatstyrning, kallat resultatagendan, kritiserats för hur frågor om långsiktighet och hållbarhet hamnar i skymundan med fokus på kvantitativa och kortsiktiga prestationsmått i utvärderingar. Syftet med denna studie är således att undersöka vad svenska civilsamhällesorganisationer upplever som dagens utmaningar med att utvärdera hållbarhet i biståndsprojekt. Datainsamling har skett genom en litteraturstudie från officiella dokument och tidigare forskning samt fyra intervjuer med medarbetare hos svenska civilsamhällesorganisationer. Uppsatsen har utmynnat i tre övergripande slutsatser: För det första upplever civilsamhällesorganisationer att de lever i en s.k. post-resultatagenda där resultatagendans eftermälen inte är anpassat för mer långsiktigt fokus. Vidare önskas ett processorienterat tillvägagångssätt för hållbarhetsperspektivet där biståndsaktörer arbetar tillsammans för att låta hållbarhetsperspektivet genomsyra svenskt bistånd på en strategisk och aggregerad nivå. Slutligen upplevs det även finnas konkreta hinder för god hållbarhetsutvärdering kopplat till projektens finansiering där ett exempel är timingen på utvärderingar. / Results-Based Management (RBM) is the central form of management in Swedish aid today. In recent years, the focus on RBM, commonly called the Results Agenda, has been criticised for how questions concerning long-term goals and sustainability has become neglected with the focus of quantitative and short-term results in foreign aid evaluations. The purpose of this thesis is to examine what Swedish Civil Society Organisations (CSOs) consider challenging when evaluating sustainability criteria in foreign aid projects. The data collection consists of a literature study of official documents and previous research as well as four interviews with coworkers at Swedish CSOs. The thesis has resulted in three overarching conclusions: Firstly, Swedish CSOs today experience living in a time of so-called Post-Results Agenda were the aftermath of the Results Agenda is not considered suited for more flexible and long-term focus. Furthermore, a process oriented approach for the sustainability perspective is desired, where foreign aid actors work together for a comprehensive sustainability approach on a strategic and aggregated level. Lastly, a couple of concrete obstacles for better evaluation of sustainability criteria are found to originate from the projects’ funding, such as the timing of evaluations.

Bakground: Performance management has, for a long time, been a part of the public administration in Sweden. Arguments such as more transparency and efficiency has guided the implementation of this model, particularly at the beginning of the 21st century. One particular part of the performance management-model is the production of annual performance reports from government agencies. The framework stipulating the rules for producing such reports is broadly defined and vague with the purpose to promote local adaption for each agency. The theory of organizational translation stipulates that no idea can move from one context to another without adapting in some way to the new context.  Aim: With guidance from translation theory this master thesis aims to explore why government agencies’ annual reports differ from one another and why performance is disclosed in different ways. Both translation theory and boundary objects-theory where used to explore the difference in producing annual reports.  Method: This thesis uses semi-structured interviews with public officials in four different agencies and annual reports for 2019 from the same agencies to gather empirical material for the study. The empirical material where analyzed by using a narrative analysis to break down the annual reports as stories told by the government agencies.  Conclusion: This study shows how result as a concept has been institutionalized in the writing of annual reports but been given different meaning in comparison between the selected agencies. Further, the study identified two examples of how result as a concept can be re-contextualized to a local context of particular agencies. This study also found that key actors in the production of annual reports, the process managers, act as institutional translators for the organizations, as in translating the institutional requirements and expectations. Finally, the concept of results also can be given different meanings between public organization as well as within such organizations.

Denna studie undersöker huruvida publika IFRS-rapporterande EU-banker använder kreditförlustreserven i syfte att styra resultatet. Genom att studera publicerad bokslutsdata för totalt 360 banker över tidsperioden 2012-2018 finner vi att när resultatet före skatt och kreditförlustreservering ökar med 1% av totala tillgångar ökar avsättningen för kreditförluster med 0,15% av totala tillgångar. Detta innebär att vi finner stöd för att företagsledare i banker använder kreditförlustreserven för att jämna ut resultatet över tid. Våra resultat visar vidare att banker som marginellt slagit ett nollresultat också har gjort avsättningar för kreditförluster som är 0,1% lägre än andra banker vilket innebär att vi finner stöd för att banker använder kreditförlustreserven för att slå ett nollresultat. Vårt resultat indikerar slutligen även att banker som redovisat en marginell vinsttillväxt också redovisat avsättningar för kreditförluster som är 0,1% lägre än andra banker. Detta innebär att vi finner stöd för att banker använder kreditförlustreserven för att kunna redovisa vinsttillväxt. Vi hävdar att det i huvudsak är kapitalmarknadsmässiga incitament som ligger bakom våra resultat.  De finansiella rapporterna anses vara företagsledares främsta verktyg för att kommunicera information om bolagets prestation och finansiella ställning och är en viktig informationskälla för externa intressenter. I EU upprättas finansiella rapporter vanligtvis enligt IFRS vilket är ett principbaserat redovisningsregelverk som saknar detaljerade regler för hur det ska tillämpas. Regelverket öppnar således upp för företagsledare att använda subjektiva bedömningar i sin redovisning. Att utnyttja den diskretion som råder på ett sätt som inte medför att de finansiella rapporterna förmedlar en rättvisande bild av företagets prestation och finansiella ställning går under begreppet resultatstyrning. Kreditförlustreserven är en redovisningspost som avser att spegla bankens konstaterade och framtida förväntade kreditförluster i de finansiella rapporterna och den frågeställning denna studie ämnar besvara grundar sig i att företagsledare gör egna subjektiva bedömningar vid uppskattningen av dess storlek. Bedömningen är komplex och svår för externa intressenter att ifrågasätta vilket gör att posten lämnar utrymme för resultatstyrning. Det finns en bristfällig mängd forskning som studerar kreditförlustreservens koppling till resultatstyrning i Europa, vår studie bidrar därför till tidigare litteratur genom att den är baserad på EU-banker. Vår studie har vidare en annan infallsvinkel än många andra studier som undersökt kreditförlustreservens koppling till resultatstyrning vilket gör att den även bidrar med värdefull kunskap om resultatstyrning genom kreditförlustreserven i två situationer som inte testats i tidigare forskning.

Problemområdet för den här uppsatsen var styrning och jämförelser. Syftet var att analysera och jämföra vilken skola som synliggjordes i den kommunala styrningen i fyra kommuner; Danderyd, Piteå, Täby och Vellinge. Den teoretiska basen utgjordes av Focuaults governmentalitybegrepp, och den – framför allt internationella – forskningen om dataproduktion och jämförelser på en mellanstatlig nivå. Gemensamt för den presenterade forskningen i uppsatsen är att produktionen av data och jämförelser ligger till grund för en informell styrning som inte är vetenskapligt förankrad. Analysen av kommunerna gjordes utifrån de tre begreppen governing by numbers (dataproduktion), governance by comparison (jämförelser) och best practice (det goda exemplet). Resultaten visade att de granskade kommunerna till mycket stor del styrde med hjälp av dataproduktion, det vill säga att det sker en kvantifiering av verksamheten. I många fall utsattes även den dataproduktionen för jämförelser med andra kommuner och/eller med riket. Produktionen av data var så pass omfattande i dessa kommuner att det föreföll som att endast det som kan mätas togs upp i verksamhetsplaneringen. Mätbar verksamhet lyftes upp framför verksamhet med mjukare värden, vilket bland annat innebar att professionen i stort sett var osynliggjord. Resultaten visade också att uppföljning och utvärdering inte har något genomslag i verksamhetsstyrningsdokumenten.

I arbetet undersöks hur New Public Management (NPM) implementeras i grundskolor iVästerås stad inom den offentliga sektorn. Detta för att se hur NPM upplevs i skolor samt hurde arbetar med NPM. Uppsatsen kommer även undersöka om det föreligger någraimplementeringssvårigheter när det gäller NPM. För att arbetet ska bli genomförbart, harNPM operationaliseras till tydliga mål, uppföljning och utvärdering, mål och resultatstyrning,konkurrens samt hushållning av offentliga medel. Arbetet präglades av kvalitativa intervjuer,fyra intervjuer genomfördes, som har utförts med rektorer från diverse områden i Västeråsstad som har valts slumpmässigt, vid två olika tillfällen. Dessa intervjuer har analyserats ochresultatet visar att NPM implementerats på diverse sätt i skolverksamheter. Det vill sägagenom bland annat APT, resultatdialog och årshjul. Det finns tydliga faktorer som försvårarimplementeringen dels att verksamhetspersonalen inte vill att implementeringen av en nyförändring ska äga rum men även att i de flesta fall kan de inte tillämpa implementeringen aven ny metod. Detta eftersom de inte har tid eller ekonomiska resurser för att kunnagenomföra implementeringen. Ytterligare en faktor som påverkar implementeringen äravsaknaden av kunskap hos anställda inom verksamheten gällande innebörden och denlångsiktiga vinsten som förändringen kan medföra. Resultatet visar även attskolverksamheten är negativt inställd till en top-down styrning av skolverksamheten, det villsäga att politiker ska fastställa mål för skolan. De hävdar att politiker saknar kunskap kringskolverksamheten, således bör dessa mål fastställas på lokal nivå.