<p>Den 1 januari 2000 trädde en ny bokföringslag i kraft, detta resulterade i utökad redovisning för ideella föreningar. Vinstdrivande och ideella föreningar lyder som en följd av detta under samma lagar och förordningar, trots den stora skillnaden mellan vad organisationerna vill uppnå. Denna studie är baserad på syftet att beskriva och jämföra hur ideella föreningar presenterar graden av måluppfyllelse samt att ge förslag på hur redovisningen av måluppfyllelsen skulle kunna utformas. Detta utförs med hjälp av problemformuleringarna: Hur redovisas måluppfyllelsen i ideella föreningar i dag samt hur kan graden av måluppfyllelse mätas och redovisas i ideella föreningar så att föreningens intressenter får en tydlig bild av måluppfyllelsen? För att genomföra denna studie har tre föreningar, Örebro universitets Idrottsförening (ÖUIF), Karlslund IF Herrfotbollssklubb (KIF HFK) och Örebro kanotförening (ÖKF) kontaktats och intervjuats. Även litteratur och föreningarnas hemsidor har studerats. Föreningarna i undersökningen har olika mål i jämförelse med vinstdrivande organisationer och de flesta av dem är av kvalitativ art och därmed svåra att mäta och rapportera om i årsredovisningen eller årsbokslutet. Idag avslutas räkenskapsåret med en årlig rapport för KIF HFK, årsredovisning för ÖUIF och ett förenklat årsbokslut för ÖKF. Dessa kompletteras av en verksamhetsberättelse där klubbarna verbalt beskriver de händelser som har varit under det gångna året. För att på ett tydligare och mer jämförande sätt redovisa hur väl målen uppfyllts, bör dessa årliga rapporter kompletteras med nyckeltal som tagits fram utifrån föreningarnas mål. Med hjälp av ett balanserat styrkort kan dessa nyckeltal utvecklas på grundval av föreningarnas mål och visioner, vilket kräver att föreningen också har sådana uppsatta. Genom de i dag befintliga verbala beskrivningarna av årets händelser tillsammans med nyckeltal kan föreningarna visa måluppfyllelsen på ett tydligare sätt än i dag.</p> / <p>On 1 January 2000 a new accounting act came into force, this resulted in increased accounting for non-profit associations. Profit and non-profit associations are as a result of this, subjects to the same laws and regulations, despite the great difference between what the organisations want to achieve. This study is based on the aim to describe and compare how non-profit association presents the degree of effectiveness, and provide suggestions on how the accounting of the compliance rate could be constructed. This is performed with the help of the following problem: How is the degree of effectiveness in non-profit organisations reported today and how can the degree of effectiveness be measured and reported so that the members, sponsors etc. of the organisation get a clear view of the effectiveness. To carry out this study three compounds, Örebro universitets idrottsförening (ÖUIF), Karlslund IF Herrfotbollssklubb (KIF HFK) and Örebro kanotförening (ÖKF) has been contacted and interviewed. Also the literature and the association's web pages were studied. The associations in the survey have different goals compared with profit organisations and most of them are qualitative in nature and thus difficult to measure and report on the financial statements. Today the year is finished through an annual report for KIF HFK, an annual account for ÖUIF and a simplified financial statement for ÖKF. These are complemented by an activity in which the clubs verbal describes the events that have been in the past year. In order to give a clearer and more comparative manner account for the achievement of objectives, these annual reports should be supplemented by ratios designed by the clubs goals. With the help of a balanced scorecard these ratios can be developed on the basis of the clubs goals and vision, which requires that the corporation also has such set. By the already verbal descriptions of this year's event together with ratios the clubs can show the achievement of objectives in a more transparent way than today.</p>

No description available.

Den 1 januari 2000 trädde en ny bokföringslag i kraft, detta resulterade i utökad redovisning för ideella föreningar. Vinstdrivande och ideella föreningar lyder som en följd av detta under samma lagar och förordningar, trots den stora skillnaden mellan vad organisationerna vill uppnå. Denna studie är baserad på syftet att beskriva och jämföra hur ideella föreningar presenterar graden av måluppfyllelse samt att ge förslag på hur redovisningen av måluppfyllelsen skulle kunna utformas. Detta utförs med hjälp av problemformuleringarna: Hur redovisas måluppfyllelsen i ideella föreningar i dag samt hur kan graden av måluppfyllelse mätas och redovisas i ideella föreningar så att föreningens intressenter får en tydlig bild av måluppfyllelsen? För att genomföra denna studie har tre föreningar, Örebro universitets Idrottsförening (ÖUIF), Karlslund IF Herrfotbollssklubb (KIF HFK) och Örebro kanotförening (ÖKF) kontaktats och intervjuats. Även litteratur och föreningarnas hemsidor har studerats. Föreningarna i undersökningen har olika mål i jämförelse med vinstdrivande organisationer och de flesta av dem är av kvalitativ art och därmed svåra att mäta och rapportera om i årsredovisningen eller årsbokslutet. Idag avslutas räkenskapsåret med en årlig rapport för KIF HFK, årsredovisning för ÖUIF och ett förenklat årsbokslut för ÖKF. Dessa kompletteras av en verksamhetsberättelse där klubbarna verbalt beskriver de händelser som har varit under det gångna året. För att på ett tydligare och mer jämförande sätt redovisa hur väl målen uppfyllts, bör dessa årliga rapporter kompletteras med nyckeltal som tagits fram utifrån föreningarnas mål. Med hjälp av ett balanserat styrkort kan dessa nyckeltal utvecklas på grundval av föreningarnas mål och visioner, vilket kräver att föreningen också har sådana uppsatta. Genom de i dag befintliga verbala beskrivningarna av årets händelser tillsammans med nyckeltal kan föreningarna visa måluppfyllelsen på ett tydligare sätt än i dag. / On 1 January 2000 a new accounting act came into force, this resulted in increased accounting for non-profit associations. Profit and non-profit associations are as a result of this, subjects to the same laws and regulations, despite the great difference between what the organisations want to achieve. This study is based on the aim to describe and compare how non-profit association presents the degree of effectiveness, and provide suggestions on how the accounting of the compliance rate could be constructed. This is performed with the help of the following problem: How is the degree of effectiveness in non-profit organisations reported today and how can the degree of effectiveness be measured and reported so that the members, sponsors etc. of the organisation get a clear view of the effectiveness. To carry out this study three compounds, Örebro universitets idrottsförening (ÖUIF), Karlslund IF Herrfotbollssklubb (KIF HFK) and Örebro kanotförening (ÖKF) has been contacted and interviewed. Also the literature and the association's web pages were studied. The associations in the survey have different goals compared with profit organisations and most of them are qualitative in nature and thus difficult to measure and report on the financial statements. Today the year is finished through an annual report for KIF HFK, an annual account for ÖUIF and a simplified financial statement for ÖKF. These are complemented by an activity in which the clubs verbal describes the events that have been in the past year. In order to give a clearer and more comparative manner account for the achievement of objectives, these annual reports should be supplemented by ratios designed by the clubs goals. With the help of a balanced scorecard these ratios can be developed on the basis of the clubs goals and vision, which requires that the corporation also has such set. By the already verbal descriptions of this year's event together with ratios the clubs can show the achievement of objectives in a more transparent way than today.

No description available.

Riksidrottsförbundet är idrottsrörelsens samlingsorgan vilka bland annat ansvarar för den strategiska ledningen av den svenska idrottsrörelsen. Riksidrottsförbundet ska ansvara för att statliga medel används till att landets idrottsverksamhet drivs i enlighet demokratiska principer. Samtidigt består idrottsrörelsen av ideella idrottsföreningar med stark självbestämmanderätt. Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara huruvida Riksidrottsförbundet, i en kontext av starka värden om föreningsfrihet och organisationers självbestämmande, har möjlighet att styra sina medlemsorganisationer mot ökad jämställdhet. Detta har studerats utifrån Riksidrottsförbundets egna policy- och styrdokument rörande jämställdhet samt intervjuer med Riksidrottsförbundet, Svenska Fotbollförbundet samt en enskild ideell idrottsförening. Studiens resultat visar att Riksidrottsförbundet inte på ett direkt sätt verkar kunna styra enskilda ideella föreningars agerande i jämställdhetsfrågor utan främst har en normgivande och mjukt reglerande roll.

Vi ämnar att i denna uppsats undersöka hur ideella idrottsföreningar påverkas av de nya bestämmelserna från EU om att även ideella föreningar ska betala och redovisa moms. Undersökningen har visat att redovisningen för ideella föreningar kommer att alltmer likna vanliga företags redovisning. Hur ideella föreningars respektive ekonomi kommer att påverkas skiljer sig mellan de olika respondenterna. Majoriteten av föreningarna menar att något kommer att behöva ändras i deras administrativa arbete. Främst är det tal om att behöva öka kompetensen i föreningen för att kunna hantera momsredovisningen, men också en ökad svårighet att rekrytera kassör eller ekonomiansvarig belystes. I frågan om föreningens avgifter och priser kommer att påverkas var det 100 % av de stora föreningarna som menar att de kommer att höjas medan endast 33 % av de små föreningarna svarade samma. Det finns, enligt finansdepartementets utredning, möjlighet att införa EU:s momskrav i Sverige samtidigt som många ideella föreningar kan fortsätta vara momsfria. De föreningar som kommer att påverkas är de föreningar med inkomster nära relaterad till idrottsutövning samt övrig försäljning. Här finns det möjlighet att besvara de ökade kostnaderna med ökade bidrag från kommun och stat eller stöd från sponsorer. Ytterligare en möjlighet för att bibehålla ett idrottande hos allmänheten, som har tagits upp i denna studie, är att övergå till idrott i friare former.

Eftersom sportklubbar i Sverige ägs av sina medlemmar kan inte privata aktörer komma in och köpa upp en klubb. Vad som händer i Sverige är istället att ideella idrottsföreningar och ideella föreningar sammanblandar sitt varumärke. På detta område finns ingen tidigare forskning. Syftet med uppsatsen är att fylla denna lucka, för att sedan besvara hur den ideella föreningens varumärke påverkas av vara förlängt till idrotten. Detta svar kan sedan jämföras med tidigare forskning från andra länder, på företag som förlänger sitt varumärke till idrotten. En kvantitativ undersökning har genomförts på 94 åskådare under en professionell basketmatch. Denna studies resultat, tillsammans med tidigare forskning, visar att idrottsrörelsen kan ses som en mycket lockande industri att förlänga sitt varumärke till, oavsett om det är en ideell förening eller ett företag som gör förlängningen. Det som spelar allra störst roll är upplevd samhörighet, där det hjälper om den organisation som förlänger sitt varumärke, har en logisk koppling till idrottsrörelsen. Detta påverkas i sin tur av den kunskap idrottspubliken innehar om samhörigheten och om de båda varumärkena.

Ideella föreningar skapar icke-finansiella värden som är viktiga för samhället i stort, men de måste samtidigt ha en fungerande ekonomi och hushålla med sina resurser, både pengar och ideellt arbete. I litteraturen uttrycks en oro att föreningarna marknadiseras genom att lägga ett större fokus på ekonomiska aspekter och anamma arbetssätt från näringslivet, och att detta leder till att föreningarnas demokratiska värden och ideella syften hamnar i skymundan. I den här uppsatsen undersöks detta problem med hjälp av följande frågeställningar: Hur använder ideella föreningar ekonomistyrning för att främja sina syften och mål utan att förlora sina ideella värden? Vilken förankring har dessa arbetssätt i affärsmässiga metoder? Syftet med uppsatsen är att förstå ekonomistyrningens roll i de ideella föreningarnas balansgång mellan ekonomisk effektivitet och ideella värden. Genom att studera hur ekonomistyrning används i ideella föreningar och se vilken anknytning den har till affärsmässiga metoder hoppas vi kunna bidra med kunskap och inspiration till ideella föreningar i deras arbete med ekonomistyrning. För att göra det har representanter från fem föreningar intervjuats. Föreningarna skiljer sig i storlek och verksamhetsinriktning. De slutsatser som dras är att ekonomistyrning kan bidra till att ideella syften nås, men att de föreningar som anser sig framgångsrika inte lägger fokus på hur styrningen utformas.

The sport history of Sweden has been characterized by an ideal of amateurism, as sport has been practised for a person’s own cause. Since the law of amateurism was removed in 1967, a process of professionalization has begun in many sports, which has changed the sport both for the organizations and the performers, where football has been one of the most affected sports. This process has mostly been a part of organizations within the elite, where as it now has begun to spread to organizations outside of the elite. With this as a background this study aims to give a deeper understanding to how football organizations professionalize. To fulfil this aim, interviews has been made with five employees from different football organizations in Stockholm. This study shows that professionalization is about improving the quality within the organizations, which is a demand that has emerged from the active performers. The competition from other football organizations in the same area is also a part of this process being implemented within the organizations. To say that this process of professionalization leads to a conflict with the non-profit ideals is partly right, as it has led to that the non-profit persons has been moved to different roles within the organizations. The non-profit involvement within the organizations has, despite this, remained the same and in some cases also increased.

<p>Sammanfattning</p><p>De utökade bokföringskraven som infördes för sju år sedan har bidragit till att många fler</p><p>ideella organisationer, där ibland idrottsföreningar, har blivit bokföringsskyldiga. Nyheten var</p><p>bland annat att ideella föreningar som både har en ideell och en näringsverksamhet blev</p><p>tvungna att bokföra gemensamt för hela organisationen och inte bara för näringsverksamheten</p><p>som det tidigare var. Ett annat krav är att en ideell förening är bokföringsskyldig om de har</p><p>tillgångar som är värderade över 1,5 miljoner kronor. Förhoppningarna och förväntan var att</p><p>kraven skulle bidra till att föreningarna själva skulle få en ökad kontroll över sin ekonomiska</p><p>verksamhet. Syftet med studien har varit att få en övergripande bild av hur föreningarnas olika</p><p>intressenter har påverkats av de utökade bokföringskraven; vad bidde det då?</p><p>Då vår problemformulering lyder ”Hur har ideella idrottsföreningar och dess intressenter</p><p>påverkats av bokföringskraven?” syftar det till att vår undersökning strävar efter att förstå</p><p>människors handlingar istället för att få en förklaring och förutse. Utifrån det synsättet leder</p><p>det till att vi ska göra en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer vilka vi ska tolka och</p><p>förstå avsikter och syften hos den som handlar. Eftersom att vi utgår från det här samt att</p><p>människan är aktiv har vi ett hermeneutiskt synsätt genomgående i studien. Alla problem går</p><p>att se utifrån olika perspektiv och eftersom vi vill belysa hur föreningars olika intressenter har</p><p>påverkats av de utökade bokföringskraven har vi valt att utgå från intressenternas perspektiv.</p><p>Studiens arbetsgång är av deduktivt slag då teorier ligger till grund för empirin som i sin tur</p><p>formar analysen.</p><p>Utifrån intressentteorin har vi i vår studie nyttjat olika teorier för att få klarhet över</p><p>problemformuleringen. De huvudsakliga teorierna har varit olika handlings – och</p><p>kommunikationsteorier samt att vi närmare diskuterat kring den etiska problematiken.</p><p>Vi har valt att intervjua sex stycken individer i Umeå - och Stockholmområdet, som alla har</p><p>olika relationer till ideella idrottsföreningar och det valet är gjort därför att få en så bred och</p><p>god insyn i ämnet som möjligt. Alla intervjuer har utförts som personliga intervjuer på deras</p><p>respektive kontor förutom en som genomfördes via mail.</p><p>Utifrån det insamlade materialet har vi sedan utfört en empirisk analys som är uppdelad i</p><p>ämnesområden utefter respondenternas svar där varje område har analyserats utifrån de valda</p><p>teorierna samt våra egna reflektioner.</p><p>Det som vi i studien huvudsakligen kom fram till, utifrån de studerade föreningarna, var att i</p><p>de två fallen krävdes medvetenhet för att prioritera ökad ekonomisk kunskap och på så vis få</p><p>ordning och reda i föreningens ekonomiska verksamhet. Eftersom föreningarna följde dessa</p><p>steg kunde de då få en fungerande ekonomisk verksamhet som uppfyller de utökade</p><p>bokföringskraven.</p>