<p><strong>Bakgrund:</strong> Ideella föreningar är mycket vanliga i det svenska samhället men det saknas en civilrättslig lagstiftning som reglerar dem. Föreningarna har ofta stor omsättning och stora tillgångar. Det ska vara skattemässigt neutralt mellan olika verksamhetsformer men det finns föreningar som har en del av sin verksamhet i företagsform.</p><p><strong>Syfte:</strong> Att beskriva och förklara hur gällande regelverk och praxis påverkar ekonomi, redovisning och verksamhet i ideella föreningar. Särskilt sådana ideella föreningar som ingår i eller har nära samverkan med en koncern. Syftet är vidare att redogöra för de faktorer som påverkar företrädarna i ideella föreningar till att lägga viss verksamhet i företag samt vilka transaktioner som förekommer inom koncernen. Uppsatsen syftar också till att ge en tydligare bild av rättsläget för ideella föreningar.</p><p><strong><strong></strong></strong></p><p><strong>Avgränsningar: </strong>Uppsatsen avgränsas till större ideella föreningar som samverkar eller konkurrerar med företag. Föreningarna är allmännyttiga ideella föreningar som är frikallade från skattskyldighet. Föreningar har valts med geografiskt lokal anknytning runt Östergötland. Uppsatsen avgränsar sig till att se ur skatterådgivares och ideella föreningars företrädares perspektiv.</p><p><strong><strong><strong> </strong></strong></strong></p><p><strong>Slutsatser: </strong>De institutionella faktorerna är de viktigaste orsakerna till att föreningarna agerar på olika sätt. Att det är skattemässigt indifferent mellan erksamhetsformer visar sig vara falskt när det står mellan bolag och ideella föreningar. Ovissheten kring gällande praxis är relativt stor, vilket innebär att även det spelar en viktig roll när föreningarna väljer verksamhetsform.</p>

Bakgrund: Ekonomin har med tiden fått allt större inflytande inom föreningar och dess verksamheter eftersom de måste finansiera sin verksamhet precis som andra organisationer i samhället. Ekonomin ses därför som en viktig beståndsdel i ideella föreningar trots det ideella syftet att inte vara vinstdrivande. För att ha möjlighet att ha en stabil ekonomisk grund så är arbetet med ekonomiska styrningsverktyg viktigt. Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva och förmedla en förståelse om hur ekonomin styrs i ideella idrottsföreningar med hjälp av budgetering, målsättningar, planering och uppföljning som ekonomiska styrningsverktyg. Metod: Studien har genomförts på ideella idrottsföreningar i Kalmar med omnejd, tillvägagångssättet är av metoden kvalitativ. Empirin har hämtats från fem föreningar med personer som är ordförande, kassör eller ekonomiansvarig genom semi-strukturerade intervjuer. Slutsats: Resultatet visar att ideella idrottsföreningar använder sig av ekonomiska styrningsverktyg. Budgetering är det mest förekommande och används för att få kontroll över föreningens ekonomi. Målsättning förekommer i alla föreningar både av icke-finansiell karaktär och finansiell karaktär. Planering hjälper föreningarna att vara mer effektiva i sitt arbete. Uppföljningsarbetet av budget sker bland alla föreningar men brister framkommer i den generella uppföljningen.

Fältet sports economics har för det mesta nått konsensus att professionella idrottsklubbar kostar mer än vad det smakar. Det mesta av fältets slutsatser är dock anpassade till en amerikansk kontext. Pandemin i nuläget har även satt fokus på det ekonomiska läget för många av de svenska idrottsföreningarna. Därför undersöker den här uppsatsen ifall idrottsföreningar i SHL och Allsvenskan har externa effekter på en kommuns attraktivitet eller inkomster med hjälp av fixed effects på paneldata med Sveriges kommuner över perioden 2000–2019. Resultatet antyder att kommuner med SHL-föreningar har knappt 1% högre genomsnittlig nettoinkomst för dess invånare men inget starkt signifikant estimat finns för Allsvenska föreningar. Signifikansen för SHL-föreningarna blir klart svagare när kontroll för befolkningsmängd och storstadskommuner inkluderas. Inget signifikant estimat för kommunernas attraktion, mätt med nettoinflyttningar som andel av kommunens befolkningsmängd, finnes heller. / The field of sports economics has mostly reached a consensus that professional sports clubs cost more than it is worth. However, most of the field's conclusions are adapted in an American context. The current pandemic has also focused on the economic situation for many of the Swedish sports associations. Therefore, this thesis examines whether sports associations in the SHL and Allsvenskan have external effects on a municipality's attractiveness or income with the help of fixed effects on panel data with Sweden's municipalities over the period 2000–2019. The results suggest that municipalities with SHL associations have almost 1% higher average net income for its inhabitants, but there is no very significant estimate for Allsvenska associations. The significance for the SHL associations becomes clearly weaker when control for population and metropolitan municipalities are included. There is also no significant estimate of the municipalities' attraction, measured by net moving as a proportion of the municipality's population.

Syfte: Hockeyklubbarna i den svenska högsta ligan SHL växer och därmed ökar kraven på den ekonomiska uppföljningen. Forskning kring detta och hur elitklubbarna arbetar med verksamhetsstyrning är tunt dokumenterad. Klubbarna drivs som ideella föreningar och samtidigt pekar studier på att en kommersialisering av dessa verksamheter finns. Vi ämnar med denna kandidatuppsats att bidra till ökad förståelse för hur hockeyföreningar på elitnivå jobbar med verksamhetsstyrning. Hur man arbetar med mätning och uppföljning av verksamheten samt belysa om föreningarna inkorporerar nyckeltal i sin styrning.  Studien skall besvara forskningsfrågorna:Hur använder sig dessa föreningar av uttalade styrverktyg och vart ligger tyngdpunkten i organisationens mätning och uppföljning? Använder organisationerna nyckeltal i sin styrning och är dessa anpassade efter den speciella kontext föreningarna är verksamma inom? Metod: En kvalitativ studie där sju semistrukturerade intervjuer genomförts med sex olika SHL-klubbar. Studien har en hermeneutisk vetenskapstradition och synsätt som utgångspunkt. Resultat och Slutsats: Föreningarnas nuvarande styrverktyg i form utav budget klarar inte längre av att effektivt styra organisationen utifrån den kontext man verkar inom. Man befinner sig i en utvecklingsfas där strategifrågor, målformuleringar och retorik influeras av företag på den kommersiella marknaden. Ett mer mångfacetterat styrverktyg likt Kaplan och McMillans (2021) balanserade styrkort presenteras som ett komplement till befintliga arbetssätt. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ny kunskap till det företagsekonomiska området. Detta i form av en empirisk undersökning som behandlar hur ideella föreningar i form av SHL-klubbar arbetar med verksamhetsstyrning. Förslag till fortsatt forskning: En djupgående studie med fler representanter inom samma klubb kan bidra med en ökad förståelse för hur verksamhetsstyrning uppfattas och om samsyn finns inom SHL-klubbarna. Att närmare undersöka klubbarnas förhållande till sina intressenter skulle också kunna öka kunskapen om de faktorer föreningarna bör ta i beaktning i sin verksamhetsstyrning.

<p>Background and problem</p><p>The biggest difference between companies and non-profit organizations are their purposes. Companies’ purpose is to generate profit to the shareholders. Non-profit organizations do not have any shareholders and their purpose is to offer service to receivers of benefits.</p><p>There are a lot of non-profit organizations today and the competition for the donations is rough. Non-profit organizations can influence the publics’ decision of who to support by creating a financial reporting that appeal to the public.</p><p>Purpose</p><p>The purpose of this essay is to examine how non-profit goals are measured in non-profit organizations and if there are a practice on the subject.</p><p>Methodology</p><p>We choose a qualitative approach as we wanted to understand the reality by explaining it with words. The choice of a qualitative approach was enhanced by the fact that we used interviews and analyzed sources, which are two of the techniques used in the qualitative approach.</p><p>Theory</p><p>Our theoretical studies primarily contain non-profit organizations distinctive characteristics and how they are regulated. We also discuss key performance indicators and other measures of performance.</p><p>Conclusion</p><p>Non-profit organizations are good at handle revenues and costs in accordance to SFI:s outlines. Non-profit organizations have in some parts failed to progress in the design of financial reports. Development of key performance indicators is also needed to be able to demonstrate successfulness.</p> / <p>Problembakgrund</p><p>Den största skillnaden mellan vinstdrivande företag och välgörenhetsorganisationer är deras syften. Vinstdrivande företags syfte är att generera vinst till aktieägarna. I välgörenhetsorganisationer finns dock inga aktieägare och deras syfte är istället att tillhandahålla service åt bidragstagare.</p><p>Det finns många välgörenhetsorganisationer och konkurrensen om givarnas bidrag är hård. Välgörenhetsorganisationer kan påverka allmänhetens beslut om vilken organisation de ska stödja genom att skapa en finansiell rapportering som tilltalar allmänheten.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ideella mål mäts i välgörenhetsorganisationer samt om det finns någon praxis inom området.</p><p>Metod</p><p>Vi valde en kvalitativ ansats då vi vill förstå verkligheten genom att beskriva den med ord. Valet av kvalitativ ansats förstärks av den anledning att vi använt oss av respondent intervjuer och analyserat källor vilka är två av teknikerna som används i den kvalitativa ansatsen.</p><p>Teori</p><p>I den teoretiska referensramen behandlar vi främst ideella organisationers särdrag och hur de regleras. Vi tar även upp nyckeltal och andra prestationsmått.</p><p>Slutsats</p><p>Välgörenhetsorganisationer är duktiga på att hantera intäkter och kostnader efter SFI:s riktlinjer. Välgörenhetsorganisationer har till viss del hamnat på efterkälken i utformning av finansiella rapporter. Dessutom krävs utveckling av prestationsmått för välgörenhetsorganisationer för att kunna presentera framgång.</p>

<p>Syftet med vår studie var att undersöka på vilket sätt ideellt arbete upplevs av arbetslösa personer. Vi valde att göra studien på den ideella musikföreningen Pipeline. En kvalitativ metod användes för att kunna ta del av intervjupersonernas upplevelser gällande ideellt arbete. Studien bestod av fem intervjuer med personer som hade eller haft praktik på Pipeline. Praktiken var arbetspraktik för arbetslösa eller praktik för ungdomar på individuella programmet. Resultatet visade att personerna upplevde gemenskap, bra ledarskap, motivation och en känsla av sammanhang i det ideella arbetet.</p> / <p>The purpose of our study was to see in which way unemployed person´s life was affected by working in a voluntary organization. The study was made on the music organization Pipeline. We choose to make the study in a quality method, to be able to take part in the people´s own experiences with voluntary work. The study was made by interviewing five persons who had work related practice for unemployed or for youths at the individual program. The results showed that the people experienced fellowship, good leadership, motivation, a sense of coherence in voluntary work.</p>

<p>We have in this master thesis chosen to evaluate limit us to the non-profit fundraising associations. The evaluation is based on what Vedung(1998) the side-effect model, where we have the purposes of the law as the point of departure, to see that these law purposes are fulfilled. With this model we have also seen if there are any side-effects that were not foreseen.</p><p>In the analysis we have compared the non-profit associations’ annual reports with each other and with one profit making limited company. The evaluation shows that the annual reports are now more alike than before, both between each other and with the profit making limited company. However there is still room for the associations to use the annual report in a marketing-oriented way, to “sell” themselves to the stakeholders. Before 2001 it was almost impossible to compare the non-profit associations’ annual reports. The profit making limited companies annual reports are much more focused on numbers, this probably has to do with that the stakeholders’ wishes return on investment. A donor to a non-profit association rather wants to know that his/her money have done someone’s life to the better.</p><p>Our conclusions in this master thesis are that the new accounting law have affected the non-profit associations’ annual reports, this when they now are obligated to form its accounting according to ÅRL. But in the same time we also believe that the law not only has affected how the annual reports are formed. The expectations from the stakeholders, the accountants etc. also forms how they arrange the annual report, have also been affected. If any side effects that have arisen since the law changed among the non-profit associations’ annual reports are not easy to find. This is because it is still differences between a profit making limited company and a non-profit association, but they are now under the same annual report rules.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att utvärdera om årsredovisningarna hos ideella föreningar har påverkats efter att man 2001 valde att skriva om bokföringslagen så den nu gäller ett större antal företag. Anledningen till att man valde att ändra bokföringslagen var att få normgivningen mer enhetlig och generell. Innan 2001 var normgivningen spridd på flera olika lager, vilket ledde till att allt blev mer komplicerat än vad det behövde vara, menade vissa.</p><p>Vi har i denna uppsats valt att utvärdera ideella insamlingsorganisationer för att avgränsa oss. Utvärderingen utgår från vad Vedung (1998) kallar bieffektmodellen, där vi har som utgångspunkt syften med lagen, för att se om dessa syften levdes upp till. Vi har även i och med denna modell sett på om det blev sidoeffekter av lagen, som inte var meningen från början.</p><p>I analysen jämför vi de ideella föreningarnas årsredovisning med varandra och med ett vinstdrivande företag. Utvärderingen visar på att årsredovisningarna nu är mer lika varandra, både mellan varandra och med ett vinstdrivande företag. Dock finns det ett utrymme i årsredovisningen som föreningarna använder på ett reklaminriktat sätt, för att sälja in sig till intressenterna. Innan 2001 var det i princip omöjligt att jämföra de ideella föreningarnas årsredovisningar. Det vinstdrivande företagets årsredovisning är mycket mer inriktat på siffror och detta har antagligen att göra med att deras intressenter är vinstintresserade. En bidragsgivare till en ideell förening vill förmodligen istället veta att det man har skänkt pengar till har gjort att någon har det bättre nu.</p><p>Våra slutsatser i uppsatsen är att bokföringslagen har påverkat de ideella föreningarnas årsredovisningar, detta då de nu är tvingade till en mall enligt ÅRL. Men samtidigt tror vi att inte bara lagen har påverkat hur årsredovisningarna utformas. Förväntningar från intressenterna, samma revisor eller andra mallar på hur de kan lägga upp årsredovisningar påverkar även det. Sidoeffekter som har uppstått i och med att lagen ändrades är att årsredovisningarna hos ideella föreningar inte är helt enkla att läsa av. Detta då det i grunden ändå är skillnader mellan ett vinstdrivande företag och en ideell förening, men att de nu går under samma redovisningsregler.</p>

Titel:  Redovisning i biståndsorganisationer - De kommersiella redovisningsnormernas påverkan på biståndsorganisationerna och deras intressenter. Ämne:  Företagsekonomi/Redovisning Nivå:  Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare:  Johanna Johansson, jjn06004@student.mdh.se och Diego Velasquez, dvz06001@student.mdh.se Datum:  2010-06-04 Handledare:  Leif Carlsson Problemformulering:  Vilka konsekvenser kan uppkomma för biståndsorganisationer och deras intressenter då de indirekt och direkt måste redovisa enligt kommersiella redovisningsnormer? Vilket behov finns det av förändrade redovisningsregler för ideella föreningar? Syfte:  Uppsatsen syftar till att beskriva hur dagens redovisningsnormer för ideella föreningar påverkar biståndsorganisationernas redovisning och vilka konsekvenser detta kan få för biståndsorganisationerna och deras intressenter. Syftet är även att se om det finns ett behov av förändrade redovisningsregler för ideella föreningar. Metod:  Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssätt. Uppsatsens primärdata består av intervjuer gjorda med Plan Sverige, FRII, SFI, Sida, Radiohjälpen och Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Slutsats:  Missförstånd kan uppkomma mellan biståndsorganisationen och dess intressenter på grund av att intressenterna kan ha en tendens att mäta föreningens effektivitet med kommersiella mått. Det framgår även att utveckling av redovisningsreglerna för ideella föreningar bör ske branschvis. Nyckelord:  Ideella föreningar, biståndsorganisation, redovisning, konsekvens, ÅRL, BFL, FRII, SFI, begränsningar, kommersiella redovisningsnormer, lagstiftning

Syftet med vår studie var att undersöka på vilket sätt ideellt arbete upplevs av arbetslösa personer. Vi valde att göra studien på den ideella musikföreningen Pipeline. En kvalitativ metod användes för att kunna ta del av intervjupersonernas upplevelser gällande ideellt arbete. Studien bestod av fem intervjuer med personer som hade eller haft praktik på Pipeline. Praktiken var arbetspraktik för arbetslösa eller praktik för ungdomar på individuella programmet. Resultatet visade att personerna upplevde gemenskap, bra ledarskap, motivation och en känsla av sammanhang i det ideella arbetet. / The purpose of our study was to see in which way unemployed person´s life was affected by working in a voluntary organization. The study was made on the music organization Pipeline. We choose to make the study in a quality method, to be able to take part in the people´s own experiences with voluntary work. The study was made by interviewing five persons who had work related practice for unemployed or for youths at the individual program. The results showed that the people experienced fellowship, good leadership, motivation, a sense of coherence in voluntary work.

Syftet är att beskriva hur en svensk ideell förening mäter och redovisar effektivitet samt vilka effekter det har på verksamheten. I och med att ideella föreningar till skillnad från företag inte har ett vinstdrivande syfte så kan således inte effektivitet mätas på samma sätt som i den privata sektorn. I denna uppsats studeras ett fall, en kristen församling, för att få en inblick i hur en ideell förening mäter effektivitet och redovisar den. Denna uppsats utförs genom en fallstudie av både kvalitativ och kvantitativ karraktär. Författarna har besökt församlingen och genomfört en enkätundersökning av medlemmarna och deras attityder kring effektivitet och hur den redovisas till medlemmarna. Vidare har författarna intervjuat styrelsemedlemmar för att få en djupare inblick i ämnet. Vad som skiljer ideella föreningar från vinstdrivande organisationer är att de har ett icke-ekonomiskt syfte och att de bedrivs mestadels på frivillig basis. En ideell förening är beroende av bidrag från medlemmar och kommun. Normer och praxis inom redovisning är utarbetad utifrån den privata sektorn och präglas då av ett vinstdrivande syfte och finansiella mått. För den ideella sektorn lämpar sig ickefinanseella mått i form av måluppfyllelse bättre. I och med att ideella föreningar inte har en egen lagstiftning så påverkas redovisningens utformning också av ett vinstdrivande perspektiv. Den effektivitet som församlingen mäter och redovisar i sin årsredovisning är statistik på antalet medlemmar och deltagare i församlingens olika verksamheter. Däremot redovisas effektivitet i form av målsättning snarare verbalt på församlingsmöten. Genom synen på redovisning som ett informationssystem är verbal kommunikation också en form av redovisning. Icke finansiella mått är viktigast för församlingen, anser styrelsemedlemmarna, för att de kan påverka medlemmarna till att engagera sig mer i verksamheten. Finansiella mått kan församlingen också ha användning för så länge redovisningen av dem genomförs på ett sätt så medlemmarna kan ta till sig den informationen. Om redovisningen genomförs så att medlemmarna förstår informationen kan den få en positiv effekt på verksamheten för att den kan motivera medlemmarna att engagera sig mer. Studien har lett till en modell som visar hur effektivitets-redovisningen kan påverka en förening positivt. Genom att sätta upp mätbara delmål både för styrelsen och för medlemmarna kan motivationen ökas och mer resurser bli tillgängliga för verksamheten. Med fler motiverade medlemmar och mer resurser kan församlingen nå sina mål och öka effetkiviteten. Utvärdering av de uppnådda målen och redovisning av resultaten ska inspirera medlemmarna till att sätta nya mål och en enighet bland medlemmarna att sträva efter att uppnå de nya målen. / The purpose with this thesis is to describe how a non-profit association measures and presents efficiency and its effects on the organization. Non-profit organizations cannot measure efficiency in the same way as profit-driven organizations since they do not have a financial purpose. In this thesis a christian congregation is studied to attain a deeper insight in how non-profit organizations measures and presents efficiency. This thesis is conducted through a case study of both qualitatative and quantitatative character. The authors have visited the congregation in question and made a questionnaire among the members about their attitudes towards efficiency and how it is presented to them. The authors have also interviewed four members of the board to get a deeper insight in the subject. What distinguishes non-profit organizations from profit-driven ones is that they have a non-financial purpose. And also that they mostly are operated on a voluntary basis. A non-profit organization is depending on subsidies from members and the municipality. Norms within accounting are designed from a profit-driven view and is mostly focusing on financial measures. For the non-profit sector measures of non financial character is more appropriate to use. The accounting within non-profit organizations are heavily affected by a profit-driven perspective since they do not have an exclusive legislation. The efficiency that the congregation measures and presents in their annual report is statistics of members and participants in their activities. However they do present efficiency in sense of objectives verbally through their meetings. Verbal communication can from a informationsystem kind of view be considered as a way of accounting. Non financial measures is the most important ones for the congregation since it can make the members become more engaged in the activities. If the accounting is created in a way that the members can relate to, it may have a positive and motivative effect on the organisation. The study resulted in a model that shows the positive effects of presenting efficiency in an organization. By introducing measureable goals more members will become engaged and more resources will be available in the organization. Through this the congregation more easily can reach its goals. Evaluation of reached goals will inspire the members to set up new ones and to become more united.