Ph.d.-afhandling, januar 2009.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Univ., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

The subject of this thesis is the interpretation of tax legislation, particularly the use ofpreparatory works. The purpose of the thesis is to devise appropriate principles for theinterpretation of tax legislation in general and principles for the use of preparatoryworks in particular. The author discusses the different goals involved in interpreting tax legislation, such as achieving predictability, uniformity and facilitating reasonable courtdecisions. In this context, the effect. of the EC-membership on the use of Swedishpreparatory works in the interpretation of tax legislation is analysed. Subsequently, the use of preparatory works in the interpretation of tax legislationin the Swedish Supreme Administrative Court is examined, from the viewpoint of thegoals for the interpretation of tax legislation. Thereafter, the author discusses German doctrine on the sources of law and theuse of preparatory works in the highest German court of law for tax cases (Bundes-finanzhof). The focus is put on the question of whether any of the distinctive featuresof the German doctrine on the sources of law could contribute toattaining the goals ofthe interpretation of Swedish tax legislation. In the last chapter, the prerequisites of putting forward principles for theinterpretation of tax legislation are discussed and a proposal for an overall structurefor the interpretation of tax legislation is presented. This structure is based on analysisat two different levels. The first level consists of a prima facie analysis of basicprinciples governing the interpretation of tax legislation. The result of the prima facieanalysis is supplemented and tested against the goals of the interpretation of taxlegislation. / <p>Avhandlingen försvarad vid Uppsala universitet.</p>

How should a tax on realized capital gains be designed in order to yield the same revenue and the same impacts on savings and portfolio choice as a tax on current income? Should income from risky investments be taxed at a higher or lower rate than income from assets without risk? How is the capital structure and the dividend policy of firms determined in the presence of taxes and what are the effects of tax differentials on the debt ratio, on the dividend policy, on the capial intensity, on the willingness to take nonfinancial risks and on the welfare of workers and investors? These and related questions are analyzed in this dissertation, which uses models based on the theory of neoclassical economics and the theory of finance. As background, a comprehensive presentation is given of the theory of savings, investment and portfolio choice. The general effects of capital income taxes on housholds and firms are also analyzed. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

<p>En generell uppfattning är att en stor offentlig sektor bidrar till låg tillväxt, de studier som finns visar dock olika resultat och vissa menar att resultaten påverkas av de variabler som används och vid en förändring inte längre är signifikanta. Ytterligare en frågeställning som ofta har undersökts är huruvida resultatet även påverkas av hur de offentliga resurserna distribueras. Denna studie avser svara på dessa frågor med hjälp av data från trettio länder i Europas från 2002 och 2006. Som bakgrund till undersökningen användes Solows klassiska tillväxtteori tillsammans med teorier kring hur tillväxt påverkas av investeringar i humankapital samt storlek på offentlig sektor. Resultatet från regressionen visade att storleken på den offentliga sektorn har ett visst negativt samband med tillväxt. Detta samband förändrades inte nämnvärt beroende av variabler i modellen. Genom att även undersöka olika nivåer på länders marginalskatt syntes att en nivå på 40-50 % hade det mest positiva sambandet med tillväxt. Resursallokeringen överlag visade däremot låg eller ingen signifikans för hur ett lands tillväxt ser ut.</p>

No description available.

No description available.

En generell uppfattning är att en stor offentlig sektor bidrar till låg tillväxt, de studier som finns visar dock olika resultat och vissa menar att resultaten påverkas av de variabler som används och vid en förändring inte längre är signifikanta. Ytterligare en frågeställning som ofta har undersökts är huruvida resultatet även påverkas av hur de offentliga resurserna distribueras. Denna studie avser svara på dessa frågor med hjälp av data från trettio länder i Europas från 2002 och 2006. Som bakgrund till undersökningen användes Solows klassiska tillväxtteori tillsammans med teorier kring hur tillväxt påverkas av investeringar i humankapital samt storlek på offentlig sektor. Resultatet från regressionen visade att storleken på den offentliga sektorn har ett visst negativt samband med tillväxt. Detta samband förändrades inte nämnvärt beroende av variabler i modellen. Genom att även undersöka olika nivåer på länders marginalskatt syntes att en nivå på 40-50 % hade det mest positiva sambandet med tillväxt. Resursallokeringen överlag visade däremot låg eller ingen signifikans för hur ett lands tillväxt ser ut.

I denna studie har den offentliga sektorns påverkan på tillväxt i OECD-länderna undersökts. Studiens frågeställning är: Hur påverkar den offentliga sektorns storlek och struktur ekonomisk tillväxt i OECD-länder? Undersökningen är gjord för åren 2007-2010 i en så kallad paneldata-undersökning. För att undersöka strukturen har den offentliga sektorns utgifter delats upp i sex delar - utgifter för utbildning, försvar, sjukvård, varor och tjänster, sociala avgifter samt övriga utgifter. I undersökningen har sex modeller används för att få fram resultat. Undersökningen visade inget klart samband mellan storleken på den offentliga sektorn och ekonomisk tillväxt. Inte heller strukturen på den offentliga sektorn visade något klart samband med tillväxt. Den enda variabeln som visade tydlig signifikant korrelation med tillväxt var investeringars andel av BNP.

Bakgrund: Ideella föreningar är mycket vanliga i det svenska samhället men det saknas en civilrättslig lagstiftning som reglerar dem. Föreningarna har ofta stor omsättning och stora tillgångar. Det ska vara skattemässigt neutralt mellan olika verksamhetsformer men det finns föreningar som har en del av sin verksamhet i företagsform. Syfte: Att beskriva och förklara hur gällande regelverk och praxis påverkar ekonomi, redovisning och verksamhet i ideella föreningar. Särskilt sådana ideella föreningar som ingår i eller har nära samverkan med en koncern. Syftet är vidare att redogöra för de faktorer som påverkar företrädarna i ideella föreningar till att lägga viss verksamhet i företag samt vilka transaktioner som förekommer inom koncernen. Uppsatsen syftar också till att ge en tydligare bild av rättsläget för ideella föreningar. Avgränsningar: Uppsatsen avgränsas till större ideella föreningar som samverkar eller konkurrerar med företag. Föreningarna är allmännyttiga ideella föreningar som är frikallade från skattskyldighet. Föreningar har valts med geografiskt lokal anknytning runt Östergötland. Uppsatsen avgränsar sig till att se ur skatterådgivares och ideella föreningars företrädares perspektiv. Slutsatser: De institutionella faktorerna är de viktigaste orsakerna till att föreningarna agerar på olika sätt. Att det är skattemässigt indifferent mellan erksamhetsformer visar sig vara falskt när det står mellan bolag och ideella föreningar. Ovissheten kring gällande praxis är relativt stor, vilket innebär att även det spelar en viktig roll när föreningarna väljer verksamhetsform.