Yllesugning och ylleätning är relativt ovanliga beteendeproblem hos tamkatter. De har inte studerats i någon större omfattning trots att de har varit kända under lång tid. Det saknas välformulerade hypoteser som kan förklara de resultat som framkom i den hittills enda publicerade studien inom området. Därför genomfördes en Internetbaserad enkätstudie där 205 katter ingick. Resultaten tyder på att när en kattunge tas från sin mamma före 5-6 veckors ålder så kan det naturliga dibeteendet dröja sig kvar upp i vuxen ålder. Det riktar sig mot tyger i form av den orala stereotypin yllesugning. Ylleätning visade sig också röra sig om ett stereotypt beteende, men i det här fallet är det associerat med graden av objektlek som en katt ägnar sig åt. Graden av objektlek är högre hos yngre katter än hos äldre, och dessutom högre hos kattraser av sydöstasiatiskt ursprung än hos kattraser av annat ursprung. Graden av ylleätning visade sig följa samma mönster som graden av objektlek. Ylleätning tycks alltså röra sig om ett missriktat predationsbeteende. Det är fortfarande oklart om det finns ett samband mellan yllesugning och ylleätning eller inte. / Wool sucking and wool eating are comparatively unusual behavioral problems in domestic cats. They have not been studied much, despite having been known for a long time. There is a lack of well formulated hypotheses that can explain the results from the only published study about the subject thus far.  Because of that need, an internet-based survey with 205 cats was performed. According to the results, the natural suckling behavior can remain into adulthood when a kitten is taken from its mother before 5-6 weeks of age. The suckling behavior is directed towards fabric in the form of the oral stereotypy wool sucking. Wool eating turned out to be a stereotypic behavior too, but in this case associated with the degree of object play that a cat engages in. The degree of object play is higher in younger cats than in older cats, and also higher in breeds of Southeast Asian origin than in other breeds. The degree of wool eating turned out to follow the same pattern as the degree of object play. Wool eating thus seems to be a misdirected predatory behavior. It is still unclear if there is a connection between wool sucking and wool eating or not.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2001. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Ansvaret för djurskyddsfrågor i Sverige flyttades från kommunal nivå till länsstyrelserna i</p><p>januari 2009. Arbetsgrupper av djurskyddsinspektörer från kommunerna sattes samman på</p><p>länsnivå. Omorganiseringen ledde till ett behov av enhetliga rutiner för att underlätta</p><p>samarbetet i och emellan arbetsgrupperna. Djurskydds- och veterinärenheten i Skåne</p><p>dokumenterar sina rutiner i så kallade SGV- dokument, vilket betyder Så Gör Vi –dokument.</p><p>Syftet med detta arbete var att ta fram ett SGV- dokument innehållande handläggningsrutiner</p><p>för ärenden gällande förvildade och/eller hemlösa katter och att ta fram allmänna råd för hur</p><p>man på ett bra sätt arbetar fram välgrundade rutindokument. Rapporten inleds med en</p><p>beskrivning av arbetet med att ta fram SGV –dokumentet för handläggning av ärenden</p><p>gällande förvildade och/eller hemlösa katter.</p><p>Sedan följer en allmän beskrivning av hur man bör arbeta för att ta fram välgrundande</p><p>rutinrekommendationer, Utmaningen med att skriva bra rutiner som skall resultera i enhetligt</p><p>och effektivt arbete är att få med de viktigaste detaljerna utan att för den sakens skull förlora</p><p>helheten. Förutom djuret i sig finns det flera olika faktorer som påverkar handläggningen.</p><p>Djurägarens insikt och handlingsförmåga är en faktor som i många fall avgörande för hur</p><p>ärendet handläggs. Andra faktorer är kostnader, resursåtgång, effektivitet och inspektörens</p><p>yrkesroll som myndighetsutövare. Det färdiga rutindokumentet fokuserar på vikten av att ställa</p><p>rätt frågor till anmälaren vid mottagandet av anmälan, prioriteringar av anmälningar,</p><p>dokumentation av kontrollen och förebyggande åtgärder.</p> / <p>The responsibility for handling matters concerning animal protection in Sweden moved from</p><p>the municipalities to the county administration in January 2009. This reorganization meant that</p><p>many inspectors, whom previously had worked on their own, now found themselves working</p><p>in teams with new colleagues. This situation increased the needs for co-ordinated<em> </em>routines</p><p>describing the handling of cases in order to make the new teamwork run more smoothly.</p><p> </p><p>The purpose of this study was to create a document containing handling routines for cases</p><p>concerning feral and/or homeless cats and to generalize the result to create general advise</p><p>concerning the work process The challenge when developing a useful routine document is to</p><p>capture the most important details without losing a comprehensive view. This report starts with</p><p>a general description of the process for developing a routine document, followed by a</p><p>description of how a routine document for handeling feral and/or homeless cats was developed</p><p>for the county administration in the Skåne region. The finished routine document focuses on</p><p>the importance of gathering information when the cat case is reported in to the county</p><p>administration, prioritization of cases, documentation of control work and preventive work</p><p>methods.</p>

Ansvaret för djurskyddsfrågor i Sverige flyttades från kommunal nivå till länsstyrelserna i januari 2009. Arbetsgrupper av djurskyddsinspektörer från kommunerna sattes samman på länsnivå. Omorganiseringen ledde till ett behov av enhetliga rutiner för att underlätta samarbetet i och emellan arbetsgrupperna. Djurskydds- och veterinärenheten i Skåne dokumenterar sina rutiner i så kallade SGV- dokument, vilket betyder Så Gör Vi –dokument. Syftet med detta arbete var att ta fram ett SGV- dokument innehållande handläggningsrutiner för ärenden gällande förvildade och/eller hemlösa katter och att ta fram allmänna råd för hur man på ett bra sätt arbetar fram välgrundade rutindokument. Rapporten inleds med en beskrivning av arbetet med att ta fram SGV –dokumentet för handläggning av ärenden gällande förvildade och/eller hemlösa katter. Sedan följer en allmän beskrivning av hur man bör arbeta för att ta fram välgrundande rutinrekommendationer, Utmaningen med att skriva bra rutiner som skall resultera i enhetligt och effektivt arbete är att få med de viktigaste detaljerna utan att för den sakens skull förlora helheten. Förutom djuret i sig finns det flera olika faktorer som påverkar handläggningen. Djurägarens insikt och handlingsförmåga är en faktor som i många fall avgörande för hur ärendet handläggs. Andra faktorer är kostnader, resursåtgång, effektivitet och inspektörens yrkesroll som myndighetsutövare. Det färdiga rutindokumentet fokuserar på vikten av att ställa rätt frågor till anmälaren vid mottagandet av anmälan, prioriteringar av anmälningar, dokumentation av kontrollen och förebyggande åtgärder. / The responsibility for handling matters concerning animal protection in Sweden moved from the municipalities to the county administration in January 2009. This reorganization meant that many inspectors, whom previously had worked on their own, now found themselves working in teams with new colleagues. This situation increased the needs for co-ordinated routines describing the handling of cases in order to make the new teamwork run more smoothly.   The purpose of this study was to create a document containing handling routines for cases concerning feral and/or homeless cats and to generalize the result to create general advise concerning the work process The challenge when developing a useful routine document is to capture the most important details without losing a comprehensive view. This report starts with a general description of the process for developing a routine document, followed by a description of how a routine document for handeling feral and/or homeless cats was developed for the county administration in the Skåne region. The finished routine document focuses on the importance of gathering information when the cat case is reported in to the county administration, prioritization of cases, documentation of control work and preventive work methods.

This project regards animal rights and in this case homeless cats specifically in Sweden. The process has been determined by three keywords; documenting, narrative and artistic and with these words in mind I designed a book on the subject. I travelled to different places in the south of Sweden to see people who are passionate about rescuing cats and who constantly work to raise the status and the value of the cat. It is a visually interesting book filled with photographs of cats, surroundings and people and the stories these people shared with me. This report contains arguments regarding the design decisions that I made to create the book. / Det här projektet rör sig om djurrätt och i det här fallet hemlösa katter specifikt i Sverige. Med dokumenterande, konstnärligt och berättande som ledord genom processen har jag formgett en bok om hemlösa katter i Sverige. Jag har rest runt till olika ställen i södra Sverige för att hälsa på människor som brinner för att hjälpa katter och som ständigt kämpar för att höja dess status och värde. Boken är en visuell intressant gestaltning fylld med fotografier av katter, miljöer och människor och de berättelser dessa människor delat med mig. I denna rapport finns argument kring alla de designbeslut jag gjort för att skapa boken.

Gillar du katter lika mycket som vi gör? I denna studie har vi genom bilder och captions(bildtext) studerat hur en del katter porträtteras på Instagram och på vilka sätt. Detta har gjortutifrån teorier som bland annat identitetsbegreppet. Syftet med denna studie är att undersökahur katter porträtteras och förmänskligas på Instagram och därmed inhämta ny kunskap inomområdet djursociologi. Vi har undersökt 10 olika kattkonton som är olika stora och från dessakonton har vi skapat en bildsamling med 80 bilder från Instagram med tillhörande captions.Metoden vi har använt är en kvalitativ visuell metod av bilder och text, samt multimodal analys.Detta för att denna analysform tillåtit oss att bryta ner bilder och texter till mer analyserbarakomponenter. Vi har stöttat oss på teorier av bland andra Trost och Levin, Irvine, Sanders,Haraway och Carter &amp; Charles. Vad gäller analysen såg vi många olika sätt på vilka katterförmänskligas och får en identitet. Detta kunde ske bland annat genom symbolik, agens,emotioner, klädsel och rekvisita samt i vissa fall på de sätt som bilderna är tagna på. Vi kundeäven se olika former av mänskliga handlingar och poser som katterna gör på bilderna, att degör något särskilt mänskligt. Vår slutsats är att katter i samhället idag har förmänskligats, fåtten status som personer och anses ha en egen identitet.

No description available.

Uppsatsen analyserar och diskuterar kattbenen i materialet som grävdes ut i Västergarn, Gotland under våren 2021 och 2022. Analysen och diskussionen fokuserar på katternas roll i lokalsamhället, både fysiskt och i den lokala folktron. Materialet består av sex schakt med två identifierade husgrunder, en misstänkt smedja och en brunn med en datering på vikingatid och tidig medeltid. Materialet består av 151 ben och beräkningen visar på uppskattningsvis fyra individer. Analysen kom fram till att majoriteten av individerna var yngre än ett år gamla, med undantag från en med artros från hög ålder. En underkäke hittades med snittspår vilket i samband med åldern på individerna visar på att katterna har avlivats för pälsens skull, som har dokumenterats tidigare i både historiska och arkeologiska källor. Ett område identifieras där troligen en hel individ deponerats som husoffer för att skydda mot onda krafter. Katterna på platsen har förmodligen i livet använts som skadedjursbekämpning och magiskt skydd. / The essay analyses and discusses the cat bones in the material excavated in Västergarn, Gotland during the spring of 2021 and 2022. The analysis and discussion focus on the role of cats in local society, both physically and in local folklore. The material consists of six shafts with two identified house foundations, a suspected forge and a well with a dating from the Viking Age and the early Middle Ages. The material consists of 151 bones and the calculation shows approximately four individuals. The analysis concluded that most individuals were younger than one year old, with the exception of one with osteoarthritis from old age. A lower jaw was found with butchery marks which, in conjunction with the age of the individuals, shows that the cats have been slaughtered for their fur, which has been documented previously in both historical and archaeological sources. An area is identified where an entire individual was probably deposited as a house offering to protect against evil forces. The cats on the site were probably used in life as pest control and magical protection.

Image Super-Resolution (ISR) is a technology that aims to increase image resolution while preserving as much content and detail as possible. In this study, we evaluate four different Deep Learning models (EDSR, LapSRN, ESPCN, and FSRCNN) to determine their effectiveness in increasing the resolution of lowresolution images. The study builds on previous research in the field as well as the results of the comparison between the different deep learning models. The problem statement for this study is: “Which of the four Deep Learning-based models, EDSR, LapSRN, ESPCN, and FSRCNN, generates an upscaled image with the best quality from a low-resolution image on a dataset of Abyssinian cats, with a factor of four, based on quantitative results?” The study utilizes a dataset consisting of pictures of Abyssinian cats to evaluate the performance and results of these different models. Based on the quantitative results obtained from RMSE, PSNR, and Structural Similarity (SSIM) measurements, our study concludes that EDSR is the most effective Deep Learning-based model. / Bildsuperupplösning (ISR) är en teknik som syftar till att öka bildupplösningen samtidigt som så mycket innehåll och detaljer som möjligt bevaras. I denna studie utvärderar vi fyra olika Deep Learning modeller (EDSR, LapSRN, ESPCN och FSRCNN) för att bestämma deras effektivitet när det gäller att öka upplösningen på lågupplösta bilder. Studien bygger på tidigare forskning inom området samt resultatjämförelser mellan olika djupinlärningsmodeller. Problemet som studien tar upp är: “Vilken av de fyra Deep Learning-baserade modellerna, EDSR, LapSRN, ESPCN och FSRCNN generarar en uppskalad bild med bäst kvalité, från en lågupplöst bild på ett dataset med abessinierkatter, med skalningsfaktor fyra, baserat på kvantitativa resultat?” Studien använder en dataset av bilder på abyssinierkatter för att utvärdera prestandan och resultaten för dessa olika modeller. Baserat på de kvantitativa resultaten som erhölls från RMSE, PSNR och Structural Similarity (SSIM) mätningar, drar vår studie slutsatsen att EDSR är den mest effektiva djupinlärningsmodellen.