Bakgrund   Psykisk ohälsa kan drabba alla människor i alla åldrar, varaktigheten och svårighetsgraden är varierande för varje enskild individ. År 2020 uppgav 41 procent av befolkningen i Sverige att de någon gång upplevt känslan av oro, ångest eller ängslan. Ångest är ett av de vanligaste tillstånden inom psykisk ohälsa, behandling av ångest sker vanligtvis med hjälp av olika medicinska behandlingar alternativt med omvårdnadsåtgärder i form av samtalsterapi eller kognitiv beteendeterapi. Terapihunden är ytterligare en omvårdnadsåtgärd för personer som lever med ångest. Syfte Syftet var att beskriva personers erfarenheter av mötet med terapihund vid ångest. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt är den valda metoden för denna litteraturöversikt, 16 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ samt kvantitativ design inkluderades. Sökningen av de inkluderade artiklarna utfördes i databaserna PsycINFO samt CINAHL med relevanta sökord kopplade till studiens syfte. Resultat Litteraturöversiktens resultat lyfter fram personers erfarenheter av mötet med terapihund vid ångest. Följande huvudkategorier framkom vid sammanställningen av resultatet: Upplevelsen av psykiskt mående efter mötet med terapihunden, Upplevelsen av fysiskt mående efter mötet med terapihunden och Upplevelsen av interventionen som helhet. Slutsats Terapihundar bidrar i stor utsträckning till en positiv erfarenhet bland personer som upplever ångest i olika kontexter. Att använda sig av terapihund som omvårdnadsåtgärd minskar bland annat känslor av ångest, depression och smärta. Terapihunden bidrar även till en minskad känsla av ensamhet och därmed en ökad känsla av sammanhang. En ökad användning av terapihunden som omvårdnadsåtgärd för personer som lever med ångest kan bidra till en förbättrad samt mer personcentrerad vård. / Background Mental illness can affect all people of all ages, the duration and severity vary for each individual. In 2020, 41 percent of the population in Sweden stated that they at some point in life had experienced the feeling of worry, anxiety or unease. Anxiety is one of the most common conditions in mental illness, anxiety treatment is usually done with the help of various medical treatments or with nursing measures in the form of talk therapy or cognitive behavioral therapy. The therapy dog ​​is another nursing measure for people living with anxiety. Aim The purpose was to describe people's experiences of meeting a therapy dog ​​when experiencing feelings of anxiety. Method A non-systematic literature review is the chosen method for this study, 16 scientific articles of both qualitative and quantitative design were included. The search for the included articles was performed in the databases PsycINFO and CINAHL with relevant keywords linked to the purpose of the study.  Results The results of the literature review highlight the experience of the therapy dog ​​as a nursing measure for people with anxiety. The following main categories emerged in compiling the results: The experience of mental state after the meeting with the therapy dog, The experience of physical state after the meeting with the therapy dog ​​and The experience of the intervention as a whole. Conclusions Therapy dogs contribute greatly to a positive experience among people who have emotions of anxiety in different contexts. Using a therapy dog ​​as a nursing measure reduces feelings of anxiety, depression and pain, among other things. The therapy dog ​​also contributes to a reduced feeling of loneliness and thus an increased sense of context. An increased use of the therapy dog ​​as a nursing measure for people living with anxiety can contribute to improved and more person-centered care.

No description available.

Bakgrund Det är allt fler äldre personer som flyttar in till och bor på särskilt boende. Bland dessa äldre personer förekommer ofrivillig ensamhet, psykisk ohälsa och kognitiva sjukdomar. Djurassisterad terapi är en målinriktad och strukturerad intervention där syftet är att personerna ska uppnå en terapeutisk effekt. Denna studie vill belysa betydelsen av terapidjur för äldre personer boendes på särskilt boende. Syfte Syftet var att beskriva vilken betydelse terapidjur har för äldre personer boendes på särskilt boende. Metod Metoden för detta arbete var en icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 16 stycken vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna valdes från databaserna PubMed och CINAHL, detta med hjälp av relevanta sökord utformade efter syftet. Samtliga artiklar genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för att säkerställa att dessa var av hög vetenskaplig kvalitet. Resultatet av dessa artiklar sammanställdes och analyserades med hjälp av en integrerad dataanalys. Resultat Vid sammanställningen av resultatet identifierades två stycken huvudkategorier; Terapidjur och äldre personers psykosociala hälsa och Terapidjur och äldre personers livskvalitet och fysiska hälsa. Utifrån dessa utformades även underkategorier som vidare förklarade resultatfynden. Resultatet visade att mötet med terapidjur för de äldre personerna på särskilt boende förbättrade deras psykiska och sociala hälsa, samt att det bidrog till en förbättrad livskvalitet och fysisk hälsa. Slutsats Denna icke-systematiska litteraturöversikt visade att terapidjur har en stor betydelse för äldre personer på särskilt boende. Detta sågs genom ett flertal positiva effekter på de äldres psykosociala hälsa, fysiska hälsa, välbefinnande och upplevda livskvalitet. Resultatet visar att djurassisterad terapi är en relevant behandlingsmetod för äldre personer boendes på särskilt boende och är en betydande omvårdnadsåtgärd för sjuksköterskor. / Background There are more and more older people that are moving into and living in nursing homes. Occurring amongst these older people are involuntary loneliness, mental illnesses and cognitive disorders. Animal-assisted therapy is a targeted and structured intervention where the aim is for people to achieve a therapeutic effect. This study wants to highlight the importance of therapy animals for older people living in nursing homes. Aim The aim of this study was to describe the importance of therapy animals for older people living in nursing homes. Method The method for this work was a non-systematic literature review based on 16 original scientific articles with both qualitative and quantitative design. The articles were selected from the databases PubMed and CINAHL, by using relevant keywords designed according to the purpose. All articles underwent a quality review based on Sophiahemmet University's assessment documents to ensure that these were of high scientific quality. The results of these articles were compiled and analyzed using an integrated data analysis. Results When compiling the results, two main categories could be identified; Therapy animals and older people's psychosocial health and Therapy animals and older people's quality of life and physical health. Based on these, subcategories were also designed that further explained the findings. The results showed that the meeting with therapy animals for older people in nursing homes improved their mental and social health, and that they contributed to an improved quality of life and physical health. Conclusions This non-systematic literature review showed that therapy animals have a great importance for older people in nursing homes. This was seen through several positive effects on the older people’s psychosocial health, physical health, well-being and perceived quality of life. The result shows that animal-assisted therapy is a relevant treatment method for older people living in nursing homes and is a significant nursing measure for registered nurses.

Introduktion: Antalet äldre personer ökar vilket kräver anpassning av hälso- och sjukvården. Robotdjur är elektroniska gosedjur som är utvecklade för att likna sällskapsdjur och används som en omvårdnadsåtgärd hos äldre personer med kognitiv sjukdom. Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att använda robotdjur i omvårdnaden av personer med kognitiv sjukdom på särskilt boende. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. 15 intervjuer utfördes där materialet analyserades utifrån tematisk analys enligt Braun & Clarke. Resultat: Två huvudteman och åtta underteman. Under huvudtemat En del i vardagen beskrevs hur robotdjuren användes i vardagen genom fem underteman. Under det andra huvudtemat Behov av kunskap och engagemang beskrevs vad som behövdes för att kunna använda robotdjuren i tre underteman. Konklusion: Robotdjur skapar lugn och gemenskap för äldre personer med kognitiv sjukdom. Robotdjuren ska inte ses som en generell åtgärd utan som ett av redskapen i en personcentrerad omvårdnad. För att detta ska fungera behöver distriktssköterskan ta den ledande rollen i implementeringen och utbildningen av personal och verka för att robotdjuren införs som en del i en personcentrerad omvårdnad. / Introduction: The number of elderly people is increasing, which requires adaptation of health care. Robotic pets are electronic stuffed animals that are designed to resemble pets and are used in nursing care of elderly people with cognitive illness. Aim: To describe nursing staffs’ experiences of using robotic animals in nursing care of people with cognitive illness in long term care. Method: Qualitative method with inductive approach. 15 interviews were conducted and were analyzed based on thematic analysis according to Braun & Clarke. Result: Two main themes and eight sub-themes. The main theme A part of everyday life describes how the robotic pets were used in everyday life in five sub-themes. The second main theme Need for knowledge and commitment describes what was needed to be able to use the robotic pets in three sub-themes. Conclusion: Robotic pets create calm and fellowship. The robotic pets should not be seen as a general intervention but as one of the tools in person-centered care. In order for this to work, the district nurse needs to be the leader of implementation and training of staff and work for the robotic pets to be introduced as part of a person-centered care.

The purpose of this qualitative study was to investigate the experience and knowledge from the implementation of animal-assisted therapy as a health-promoting method in nursing homes. This study used a qualitative method with an inductive approach. To collect data, four semi-structured interviews were conducted. The respondents of this study were selected by a meaningful sampling method. The inclusion criteria were that the nursing homes currently used or had used therapeutic animals. The collected data was analyzed with a content analysis. The results were presented in continues text with quotes from the respondents to validate the findings. The main findings of the study displayed that the reasoning behind the respondent’s willingness to implement animal-assisted therapy in nursing homes was that they had previous positive experience with the effects of therapeutic animals. The respondents highlighted that they experienced that the implementation of therapeutic animals was met with few difficulties.  The conclusion of the study was that nursing homes were dependent on receiving therapeutic animals in form of donations to implement them. Lack of funding may be an underlying factor why therapeutic animals have not been implemented to a greater extent in other nursing homes, despite the health-promoting effects previous studies show. / Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka upplevelser och erfarenheter av implementering av terapidjur som en hälsofrämjande metod på äldreboenden. En kvalitativ metod med en induktiv ansats användes för studien. För att samla in data genomfördes fyra individuella semistrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenter till studien gjordes genom ett meningsfullt urval. Inklusionskriteriet för urvalet var att respondenterna hade använt eller använde sig av terapidjur på äldreboendet. För att analysera data genomfördes en innehållsanalys där ett kodningsschema tillämpades. I innehållsanalysen identifierades sex kategorier vilka formades utifrån respondenternas svar. Resultatet presenterades i flytande text med stärkande citat från respondenterna. Resultatet visade att respondenterna hade erfarenheter av en variation av terapidjur; mjukis- och robotdjur, terapihundar, höns, marsvin, kaniner, häst och orm. Huvudresultatet för studien visade att bakgrunden till respondenternas vilja att implementera terapidjur på äldreboenden var att de erhöll kunskap och erfarenheter av de effekter som terapidjur kan ge. Att det ansågs som att något saknades på äldreboenden när det inte fanns terapidjur samt att det bedömdes vara ett behov hos de boende. Möjligheterna för att implementera terapidjur var tack vare bidragande ekonomiska resurser. I sin helhet upplevdes få svårigheter av respondenterna om att implementera terapidjur. Slutsatsen för studien var att äldreboendena var i stor utsträckning beroende av att få terapidjur i form av bidrag för att implementera dem. Brist på bidrag kan vara en bakomliggande faktor till att terapidjur inte har implementerats i större utsträckning på andra äldreboenden, trots de hälsofrämjande effekterna tidigare forskning visar. Denna studie belyser de fördelar som kan upplevas i samband med terapidjur och hur en implementering av terapidjur kan antas. I takt med en ökad livslängd bland befolkningen finns det ett behov av ytterligare hälsofrämjande metoder, där terapidjur är en väl anpassad hälsofrämjande metod för äldres hälsa och ett hälsosamt åldrande.