<p>Denna studie syftar till att beskriva och förklara tänkbara konsekvenser som ett införande av EU:s mervärdesskattedirektiv kan medföra för Sveriges ideella föreningar och dess roll som en grundbult för en fungerande svensk demokrati. Studien ämnar undersöka eventuella ekonomiska, administrativa och demokratiska konsekvenser. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om föreningslivets roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital. Studien utgörs sedermera av en jämförande fallstudie av föreningarna, Alets IK, IS Halmia och Halmstads BK. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer och utredningar som gjorts inom ämnet.</p><p>Resultatet visar att konsekvenserna är av varierande karaktär för de valda föreningarna. Ett fenomen som samtliga föreningar kan komma att ställas inför vid ett införande av direktivet är att det i framtiden kan bli svårt att rekrytera nya medlemmar på grund av ökad administration och bolagisering, vilket kan få negativa konsekvenser för de ideella idrottsföreningarnas roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital.</p>

<p>I takt med ökad globalisering och den teknologiska utvecklingen blir klimatet för organisationer allt mer instabilt och föränderligt. Det är därför viktigt att kunna styra organisationen genom att fatta snabba beslut. På grund av detta krävs en ekonomistyrning som inkluderar många viktiga delar för beslutsfattarna.</p><p>Det har gjorts många studier om ekonomistyrning för vinstdrivande företag, men studier som behandlar den ideella sektorn är mer sällsynta. Därför har vi valt att studera ekonomistyrningen i en ideell organisation, Hyresgästföreningen. De slutsatser som dragits i studien kan jämföras med liknande organisationer, dock kan slutsatserna inte ses som allmängiltiga.</p><p>Syftet med studien är att öka förståelsen för ekonomistyrning i ideella organisationer genom att undersöka vilka styrmedel Hyresgästföreningen använder sig av. Vidare är syftet att identifiera hur dessa styrmedel används samt att analysera, utifrån institutionell teori och struktureringsteori, varför Hyresgästföreningen använder sina styrmedel på det sättet de gör.</p><p>För att besvara frågeställningarna har institutionell teori och struktureringsteori presenterats, vilka sedan ligger till grund för den avslutande analysen. Studien tar även upp vanliga styrmedel, så som kalkyler/budgetar, belöningssystem, balanserat styrkort och externredovisning. För att få en uppfattning om hur dessa delar används i Hyresgästföreningen har två telefonintervjuer genomförts. Den förta var med Urban Ehrenborg, som är ekonomichefen för Hyresgästföreningen, den andra med ekonomicontrollern Christian Rickardsson.</p><p>De viktigaste slutsatser vi dragit är att Hyresgästföreningen använder sig till stor del av det balanserade styrkortet och budgetar. Det balanserade styrkortet används till stor del för att mäta hur medlemmar förhåller sig till Hyresgästföreningen men även andra delar, så som allmänhetens uppfattning. Utifrån dessa mätningar sätts sedan mål upp som föreningen strävar efter att uppfylla. Anledningen till varför föreningen använder sina styrmedel på det sätt de gör har sin grund i att de ska generera medlemsnytta. Skapas inte medlemsnytta finns det ingen anledning att medlemmarna stannar i föreningen.</p>

Sammanfattning De utökade bokföringskraven som infördes för sju år sedan har bidragit till att många fler ideella organisationer, där ibland idrottsföreningar, har blivit bokföringsskyldiga. Nyheten var bland annat att ideella föreningar som både har en ideell och en näringsverksamhet blev tvungna att bokföra gemensamt för hela organisationen och inte bara för näringsverksamheten som det tidigare var. Ett annat krav är att en ideell förening är bokföringsskyldig om de har tillgångar som är värderade över 1,5 miljoner kronor. Förhoppningarna och förväntan var att kraven skulle bidra till att föreningarna själva skulle få en ökad kontroll över sin ekonomiska verksamhet. Syftet med studien har varit att få en övergripande bild av hur föreningarnas olika intressenter har påverkats av de utökade bokföringskraven; vad bidde det då? Då vår problemformulering lyder ”Hur har ideella idrottsföreningar och dess intressenter påverkats av bokföringskraven?” syftar det till att vår undersökning strävar efter att förstå människors handlingar istället för att få en förklaring och förutse. Utifrån det synsättet leder det till att vi ska göra en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer vilka vi ska tolka och förstå avsikter och syften hos den som handlar. Eftersom att vi utgår från det här samt att människan är aktiv har vi ett hermeneutiskt synsätt genomgående i studien. Alla problem går att se utifrån olika perspektiv och eftersom vi vill belysa hur föreningars olika intressenter har påverkats av de utökade bokföringskraven har vi valt att utgå från intressenternas perspektiv. Studiens arbetsgång är av deduktivt slag då teorier ligger till grund för empirin som i sin tur formar analysen. Utifrån intressentteorin har vi i vår studie nyttjat olika teorier för att få klarhet över problemformuleringen. De huvudsakliga teorierna har varit olika handlings – och kommunikationsteorier samt att vi närmare diskuterat kring den etiska problematiken. Vi har valt att intervjua sex stycken individer i Umeå - och Stockholmområdet, som alla har olika relationer till ideella idrottsföreningar och det valet är gjort därför att få en så bred och god insyn i ämnet som möjligt. Alla intervjuer har utförts som personliga intervjuer på deras respektive kontor förutom en som genomfördes via mail. Utifrån det insamlade materialet har vi sedan utfört en empirisk analys som är uppdelad i ämnesområden utefter respondenternas svar där varje område har analyserats utifrån de valda teorierna samt våra egna reflektioner. Det som vi i studien huvudsakligen kom fram till, utifrån de studerade föreningarna, var att i de två fallen krävdes medvetenhet för att prioritera ökad ekonomisk kunskap och på så vis få ordning och reda i föreningens ekonomiska verksamhet. Eftersom föreningarna följde dessa steg kunde de då få en fungerande ekonomisk verksamhet som uppfyller de utökade bokföringskraven.

I takt med ökad globalisering och den teknologiska utvecklingen blir klimatet för organisationer allt mer instabilt och föränderligt. Det är därför viktigt att kunna styra organisationen genom att fatta snabba beslut. På grund av detta krävs en ekonomistyrning som inkluderar många viktiga delar för beslutsfattarna. Det har gjorts många studier om ekonomistyrning för vinstdrivande företag, men studier som behandlar den ideella sektorn är mer sällsynta. Därför har vi valt att studera ekonomistyrningen i en ideell organisation, Hyresgästföreningen. De slutsatser som dragits i studien kan jämföras med liknande organisationer, dock kan slutsatserna inte ses som allmängiltiga. Syftet med studien är att öka förståelsen för ekonomistyrning i ideella organisationer genom att undersöka vilka styrmedel Hyresgästföreningen använder sig av. Vidare är syftet att identifiera hur dessa styrmedel används samt att analysera, utifrån institutionell teori och struktureringsteori, varför Hyresgästföreningen använder sina styrmedel på det sättet de gör. För att besvara frågeställningarna har institutionell teori och struktureringsteori presenterats, vilka sedan ligger till grund för den avslutande analysen. Studien tar även upp vanliga styrmedel, så som kalkyler/budgetar, belöningssystem, balanserat styrkort och externredovisning. För att få en uppfattning om hur dessa delar används i Hyresgästföreningen har två telefonintervjuer genomförts. Den förta var med Urban Ehrenborg, som är ekonomichefen för Hyresgästföreningen, den andra med ekonomicontrollern Christian Rickardsson. De viktigaste slutsatser vi dragit är att Hyresgästföreningen använder sig till stor del av det balanserade styrkortet och budgetar. Det balanserade styrkortet används till stor del för att mäta hur medlemmar förhåller sig till Hyresgästföreningen men även andra delar, så som allmänhetens uppfattning. Utifrån dessa mätningar sätts sedan mål upp som föreningen strävar efter att uppfylla. Anledningen till varför föreningen använder sina styrmedel på det sätt de gör har sin grund i att de ska generera medlemsnytta. Skapas inte medlemsnytta finns det ingen anledning att medlemmarna stannar i föreningen.

Bakgrund: Ideella föreningar är mycket vanliga i det svenska samhället men det saknas en civilrättslig lagstiftning som reglerar dem. Föreningarna har ofta stor omsättning och stora tillgångar. Det ska vara skattemässigt neutralt mellan olika verksamhetsformer men det finns föreningar som har en del av sin verksamhet i företagsform. Syfte: Att beskriva och förklara hur gällande regelverk och praxis påverkar ekonomi, redovisning och verksamhet i ideella föreningar. Särskilt sådana ideella föreningar som ingår i eller har nära samverkan med en koncern. Syftet är vidare att redogöra för de faktorer som påverkar företrädarna i ideella föreningar till att lägga viss verksamhet i företag samt vilka transaktioner som förekommer inom koncernen. Uppsatsen syftar också till att ge en tydligare bild av rättsläget för ideella föreningar. Avgränsningar: Uppsatsen avgränsas till större ideella föreningar som samverkar eller konkurrerar med företag. Föreningarna är allmännyttiga ideella föreningar som är frikallade från skattskyldighet. Föreningar har valts med geografiskt lokal anknytning runt Östergötland. Uppsatsen avgränsar sig till att se ur skatterådgivares och ideella föreningars företrädares perspektiv. Slutsatser: De institutionella faktorerna är de viktigaste orsakerna till att föreningarna agerar på olika sätt. Att det är skattemässigt indifferent mellan erksamhetsformer visar sig vara falskt när det står mellan bolag och ideella föreningar. Ovissheten kring gällande praxis är relativt stor, vilket innebär att även det spelar en viktig roll när föreningarna väljer verksamhetsform.

Ideella organisationer befinner sig i ett föränderligt klimat där de ständigt utsätts för nya utmaningar. För att bemöta dessa utmaningar samt anpassa sig efter den rådande utvecklingen har föreningar börjat anamma styrmedel och tankesätt från företagsvärlden, så kallad företagisering. Studien inriktar sig på hur en extern reglering kan påverka ideella fotbollsföreningars organisation. Genom kvalitativa intervjuer kommer studien fram till att denna reglering innebär flertalet organisatoriska effekter för berörda föreningar. Resultatet påvisar att fotbollsföreningar kan ses som en blandform av förening och företag där en företagisering både är påbörjad samt i nutid är en pågående process. Utvecklingen som råder gör att den traditionella föreningsformen utmanas.

Elitlicens infördes för klubbar i hockeyallsvenskan och elitserien i ishockey i början av 2000- talet. Elitlicensen ställer krav på idrottsklubbar, inte bara rent sportsligt utan även på det ekonomiska planet. Trots denna elitlicens uppmärksammas det fortfarande att ishockeylag åker ur hockeyallsvenskan på grund av ekonomiska problem. Dryga tio år efter införandet av elitlicensen ställer vi oss frågan om elitlicensen fungerar på ett tillfredsställande sätt. Syftet med vår studie är att söka svar på huruvida elitlicensen är effektiv som reglering, vi ställer oss frågan om elitlicensen är rätt sätt att reglera och om det därmed är rätt sätt på vilket man vill uppnå syftet med elitlicensen, att skapa stabilitet i serien. Med stabilitet i serien menar vi att klubbar inte får ekonomiska problem under säsongens gång och därmed blir tvungna att lämna pågående serie. Studien bygger på en kvalitativ analys där vi har genomfört intervjuer med representanter från svenska ishockeyklubbar i allsvenskan. Vår undersökning visar att elitlicensen, utifrån vår valda teoretiska referensram, till större del är en effektiv reglering. Studien visar att elitlicensen fungerar tillfredsställande på förebyggande plan men även att elitlicensnämndens roll är viktig för att elitlicensen som reglering skall vara effektiv.

Det finns många faktorer och omständigheter runt en organisation som påverkar hur man väljer att utforma organisationen i fråga. Syftet med detta arbete är att finna faktorer som påverkar utformningen av ideella föreningars näringsverksamhet för att bidra till den teoretiska förståelsen av beslutsfattande inom ideella föreningar samt att ge ett kunskapsbidrag till beslutsfattare i mindre ideella föreningar som bedriver näringsverksamhet om relevanta faktorer att beakta. För att finna dessa används contingency-teorin, som den presenteras av Donaldson (2001), och de faktorer och omständigheter som söks kallas contingencies. Föreningarnas organisation delas in i två delar: (1) organisatorisk utformning samt (2) juridisk form och skattemässigt upplägg. Tre kristna församlingar har undersökts och enligt studien kan ideellt aktivas ekonomiska kunnande (där arbetsdelningen mellan ideella och anställda förändras) och näringsverksamhetens omfattning (där större omfattning påverkar avståndet mellan näringsverksamhet och huvudverksamhet) urskiljas som contingencies för den organisatoriska utformningen. För juridisk form och det skattemässiga upplägget kan också de ideellt aktivas ekonomiska kompetens men även medlemmarnas attityd till näringsverksamheten räknas som contingencies. De ideellt aktivas ekonomiska kompetens kan påverka redovisningens komplexitet och val av juridisk form medan attityden hos medlemmarna indirekt kan ha betydelse för val av juridisk form.

No description available.

Ideella föreningar är enligt svensk nuvarande lagstiftning, under vissa förutsättningar, befriade från skattskyldighet för såväl inkomstskatt som mervärdesskatt. I den nuvarande regleringen gäller samma bedömningsgrunder för vad som är skattebefriat i de båda skatteslagen. Detta framgår av den hänvisning som finns i 4 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200, ML) till 7 kap. 7 § första och andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229, IL), Denna koppling kommer att utvecklas längre ned i denna framställning. Medan inkomstskatt är en nationell angelägenhet är mervärdesskatt ett av de rättsområden som omfattas av EU:s normgivningsmakt. Sverige har alltså givit upp normgivningsmakten på mervärdesskatteområdet till förmån för EU.3 I juni 2008 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) ett fördragsbrottsförfarande mot Sverige. Kommissionen ansåg bl.a. det vara oförenligt med EU-rätten att låta ideella föreningars ekonomiska verksamhet falla utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt. Vidare ansåg kommissionen att svensk rätt, genom hänvisningen i 4 kap 8 § ML till 7 kap. 7 § IL, ger unionsrättsliga begrepp en innebörd som inte överensstämmer med den EU-rättsliga. En rimlig konsekvens av detta, om det är fallet, är att de unionsrättliga begreppen i mervärdesskattedirektivet inte tolkas enhetligt i alla medlemsstater. Med anledning av fördragsbrottsförfarandet tillsatte regeringen en utredning vars uppdrag bl.a. var att bedöma de svenska mervärdesskattereglernas förenlighet med EU-rätten. I uppdraget ingick att utredningen, utifrån den ram som EU-rätten medger, skulle föreslå så långt gående undantag för den ideella sektorn som möjligt. Dessutom skulle utredningen undersöka möjligheten till andra ordningar, för att kompensera de eventuella försämringar för den ideella sektorn som anpassningen till mervärdesskattedirektivet skulle komma att innebära. Vid utformandet av de nya lagförslagen skulle principen om skatteneutralitet och likabehandlingsprincipen särskilt beaktas. Därutöver skulle hänsyn även tas till EU-rättens villkor för statsstöd. Rapporten, Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (mervärdesskatteutredningen), lades fram i början av november 2009. I den föreslås bland annat regeln i 4 kap. 8 § ML slopad. Vissa andra undantag från mervärdesskattskyldighet för den ideella sektorn föreslås bli införda. Kommissionens krav på harmonisering av ML till mervärdesskattedirektivet kommer alltså att innebära att tanken bakom gammal svensk föreningstradition, som återspeglas i IL och ML, ska anpassas till EU:s neutralitetssynsätt som återfinns i mervärdesskattedirektivet. För föreningarna och dess funktionärer kommer detta förmodligen att ge upphov till en hel del frågor. Vad kommer anpassning till mervärdesskattedirektivet att innebära för förändringar för den ideella verksamheten i Sverige? Exempelvis är, enligt nuvarande svensk lagstiftning, de allmännyttiga ideella föreningarna skattebefriade för verksamhet som är i ett direkt led eller har naturlig anknytning till föreningens ändamål. Så även det som av hävd utgör finansieringskälla för föreningens ändamål. Mervärdesskattedirektivet anger istället vilka särskilda transaktioner som ska undantas från mervärdesskatteplikt. I vissa fall är undantaget knutet till vilket subjekt som utför transaktionen, i andra fall inte. Vad kommer till följd därav, enligt utredningens förslag, att vara befriat från mervärdesskatteskatteplikt för de ideella föreningarna? Hur stämmer förslaget överens med mervärdesskattedirektivet och hur ställer sig allt detta till principen om skatteneutralitet, som ligger till grund för mervärdesskattedirektivet?