<p>Denna studie syftar till att beskriva och förklara tänkbara konsekvenser som ett införande av EU:s mervärdesskattedirektiv kan medföra för Sveriges ideella föreningar och dess roll som en grundbult för en fungerande svensk demokrati. Studien ämnar undersöka eventuella ekonomiska, administrativa och demokratiska konsekvenser. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om föreningslivets roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital. Studien utgörs sedermera av en jämförande fallstudie av föreningarna, Alets IK, IS Halmia och Halmstads BK. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer och utredningar som gjorts inom ämnet.</p><p>Resultatet visar att konsekvenserna är av varierande karaktär för de valda föreningarna. Ett fenomen som samtliga föreningar kan komma att ställas inför vid ett införande av direktivet är att det i framtiden kan bli svårt att rekrytera nya medlemmar på grund av ökad administration och bolagisering, vilket kan få negativa konsekvenser för de ideella idrottsföreningarnas roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital.</p>

Engagemang är avgörande för en fungerande demokrati, men något man aldrig kan ta för givet. I ett samhälle med ökad polarisering och där traditionella sätta att engagera sig blir alltmer avlägset så är det viktigt att förstå vad som främjar ett demokratiskt engagemang ,framför allt hos unga. Denna uppsats syftar till att undersöka om, och i så fall hur, idrottsföreningar fungerar som demokratiskola för unga. Den syftar till en fördjupad förståelse av idrottsföreningars syn på vad ett aktivt deltagande i civilsamhällets föreningsliv gör med ungas medborgerliga engagemang och demokratiska färdigheter. Många forskare har visat på föreningslivets bidrag till demokratin. Det teoretiska ramverket bygger på teorier kring föreningars bidrag till demokrati och begrepp som bland annat demokratiskola och demokratiska kompetenser. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av 10 kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt styrdokument från två nationella idrottsförbund har analyserats med kvalitativ ansats. Totalt innefattar empirin åtta lokala idrottsföreningar inom idrotterna gymnastik, friidrott, fotboll och handboll, samt två nationella förbund. I intervjuerna ger respondenterna sin bild av föreningens påverkan på unga, där de beskriver vad föreningslivet bidrar med. Uppsatsens huvudsakliga slutsats visar på att idrottsföreningar kan beskrivas som en skola i demokrati. Men föreningar har delade uppfattningar om ifall de anser att idrottsföreningar kan fungera som demokratiskola eller inte. Grunden till denna ambivalens skulle kunna komma från ett bristande demokratiskt språk inom idrottsrörelsen, eller en ovana att prata om idrottens demokratiska dimension. Detta trots att det utifrå studiens resultat att döma är högst närvarande i verksamheten. Föreningarna själva lyfter de kompetenser man får med sig i form av gemenskap, samarbete, glädje i att arbeta för och uppnå gemensamma mål, lära sig att ta ansvar m.m. Dock benämner de inte detta som demokratiska kompetenser.

Denna studie syftar till att beskriva och förklara tänkbara konsekvenser som ett införande av EU:s mervärdesskattedirektiv kan medföra för Sveriges ideella föreningar och dess roll som en grundbult för en fungerande svensk demokrati. Studien ämnar undersöka eventuella ekonomiska, administrativa och demokratiska konsekvenser. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om föreningslivets roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital. Studien utgörs sedermera av en jämförande fallstudie av föreningarna, Alets IK, IS Halmia och Halmstads BK. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer och utredningar som gjorts inom ämnet. Resultatet visar att konsekvenserna är av varierande karaktär för de valda föreningarna. Ett fenomen som samtliga föreningar kan komma att ställas inför vid ett införande av direktivet är att det i framtiden kan bli svårt att rekrytera nya medlemmar på grund av ökad administration och bolagisering, vilket kan få negativa konsekvenser för de ideella idrottsföreningarnas roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital.