Syftet med examensarbete var att undersöka på vilket sätt lärare tillämpar demokratiska metoder i klassrummet och om elever på en gymnasieskola ansåg att de hade inflytande över sina studier. I de teoretiska utgångspunkterna belyses elevinflytande och inflytande från ett elev- och lärarperspektiv. Vidare lyfts också skilda demokratiska tillvägagångssätt fram. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att möjliggöra en tolkning av mönster utifrån insamlade undersökningsresultat. Den empiriska grunden består av intervjuer med två lärare och åtta elever på en gymnasieskola. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av eleverna saknar inflytande över sina studier. Demokratiska metoder tillämpas i klassrummet dock används de sparsamt och oftast genom röstning. De åtta elever och de två lärare som intervjuats använder sig inte av demokratiska metoder i klassrummet eftersom det resulterar i en icke hållbar situation.

<p>Syftet med examensarbete var att undersöka på vilket sätt lärare tillämpar demokratiska metoder i klassrummet och om elever på en gymnasieskola ansåg att de hade inflytande över sina studier. I de teoretiska utgångspunkterna belyses elevinflytande och inflytande från ett elev- och lärarperspektiv. Vidare lyfts också skilda demokratiska tillvägagångssätt fram. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att möjliggöra en tolkning av mönster utifrån insamlade undersökningsresultat. Den empiriska grunden består av intervjuer med två lärare och åtta elever på en gymnasieskola. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av eleverna saknar inflytande över sina studier. Demokratiska metoder tillämpas i klassrummet dock används de sparsamt och oftast genom röstning. De åtta elever och de två lärare som intervjuats använder sig inte av demokratiska metoder i klassrummet eftersom det resulterar i en icke hållbar situation.</p>

Syftet med litteraturstudien är att titta på hur begreppen demokrati och värdegrund diskuteras i förhållande till varandra och var för sig. Studien behandlar även vilken be-tydelse lärarrollen har av tolkningen av demokratiuppdrag och värdegrundsarbete. Tolkningarna och lärarrollens betydelse kopplas sedan till grundskolans ämne sam-hällskunskap. För att besvara studiens frågeställningar har en systematisk litteraturstu-die genomförts. Det har sökts efter tidigare vetenskaplig forskning. Resultatet visar att begreppet demokrati är komplext och är svårt att definiera. Skolan har en viktig roll för att fostra eleverna till demokratiska medborgare och därmed är undervisningen avgörande. Elever lär sig ofta om demokrati som kunskapsinnehåll medan forskare påpekar att elever lär sig demokrati genom demokrati.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur de grundläggande demokratiska värderingarna förmedlas i lärobokstexter i samhällskunskap för mellanstadiet. Enligt läroplanen är det en av skolans uppgifter att förmedla och förankra demokratiska värderingar hos eleverna, och då är det intressant att undersöka hur dessa värderingar förmedlas i de texter som eleverna läser. Med en konstruktivistisk utgångspunkt är det relevant att undersöka de texter som fokuserar på att beskriva demokrati, eftersom eleverna förväntas göra en koppling mellan begreppen demokrati och demokratiska värderingar. Genom en kvalitativ textanalys har de fem mest populära läroböckerna utgivna efter Lgr11 undersökts, och studien visar att framförallt jämlikhet mellan könen och allas lika värde till viss del uttrycks explicit, medan individens frihet, individens integritet, människans egenvärde och solidaritet förmedlas mer implicit eller bara förutsätts i texterna. Med värdepedagogisk ansats har analysen gjorts för att bidra med underlag till mer kunskap om vad som förmedlas genom läroböcker mer än ämneskunskap. Variationen i tydlighet och betoningar mellan läroböckerna visar också på vikten av ökad värdepedagogisk medvetenhet hos lärare i valet av läromedel.

Syftet med denna uppsats är att genom en strukturerad litteraturstudie få en bild avolika påverkansfaktorer i demokratiundervisningen inom SO-ämnena utöver lärarens ämnes-kunskap. Dessa påverkansfaktorer har vi specificerat genom frågeställningarna nedan. Frågeställningarna är induktiva (Bryman, 2018, s. 49) och har uppkommit ur analysen av materialet. Vad säger forskningen om betydelsen av lärarens personliga egenskaper i demokratiundervisningen? Vad säger forskningen om betydelsen av samarbete mellan hem och skolas för demokratiundervisningen? Vad säger forskningen om olika verktygs betydelse för demokratiundervisningen? Vad säger forskningen om den sociala klassrumsmiljöns betydelse för demokratiundervisningen?

<p>I studien som gjorts har jag undersökt hur elever i årskurs två och tre upplevde läsning och läsundervisning under årskurs ett, samt hur de upplevde sina möjligheter att vara med och utforma den läsundervisning som de deltog i under sitt första skolår. Elevernas upplevelser har sedan jämförts med vad läroplanen anser att eleverna ska lära sig. Undersökningen som gjorts bygger på kvalitativa intervjuer.</p><p>För att analysera resultatet av det empiriska materialet, kopplar jag det till aktuell litteratur samt till läroplanen, Lpo94. Slutsatser som kan dras är att eleverna som intervjuades upplevde läsning och sin läsundervisning som en positiv upplevelse. En stor del av eleverna kände dock att de ej har fått möjlighet att vara med och utforma läsinlärnings undervisningen i den utsträckning de hade velat i årskurs ett. Elevernas upplevelser motsvarar inte de krav läroplanen ställer på demokratiska arbetssätt i skolan.</p>

I studien som gjorts har jag undersökt hur elever i årskurs två och tre upplevde läsning och läsundervisning under årskurs ett, samt hur de upplevde sina möjligheter att vara med och utforma den läsundervisning som de deltog i under sitt första skolår. Elevernas upplevelser har sedan jämförts med vad läroplanen anser att eleverna ska lära sig. Undersökningen som gjorts bygger på kvalitativa intervjuer. För att analysera resultatet av det empiriska materialet, kopplar jag det till aktuell litteratur samt till läroplanen, Lpo94. Slutsatser som kan dras är att eleverna som intervjuades upplevde läsning och sin läsundervisning som en positiv upplevelse. En stor del av eleverna kände dock att de ej har fått möjlighet att vara med och utforma läsinlärnings undervisningen i den utsträckning de hade velat i årskurs ett. Elevernas upplevelser motsvarar inte de krav läroplanen ställer på demokratiska arbetssätt i skolan.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har angående barns tillägnande av faktakunskaper samt vilka demokratiska förmågor som konstitueras i arbetet med lärplattan. Följande frågor ligger till grund för vår studies utformning.Vilka faktakunskaper ser pedagogerna att barn tillägnar sig i arbetet med lärplattan?Vilka demokratiska förmågor ser pedagogerna utvecklas hos barn i arbetet med lärplattan?Vi har använt oss av kvalitativa fokusgruppsintervjuer där 7 pedagoger deltagit som arbetat med lärplattan över en längre tid i sin verksamhet. Intervjuerna gjordes på pedagogernas arbetsplatser och vi valde även att vända oss till sociala medier där 3 pedagoger deltog i denna studie för att undersöka våra centrala frågor. Totalt har 10 pedagoger deltagit i studien. Resultatet från delstudie 1 visar att barns möjlighet att tillägna sig faktakunskaper har ökat genom att det finns appar och internet som ökar barns motivation att lära mer. Pedagogerna ser även lärplattan som en resurs i dokumentationsarbetet. Resultatet i delstudie 2 visar att barnen utvecklar demokratiska förmågor genom att de tränar på turtagning och får möjlighet att lyssna och respektera varandras åsikter. Alla barn arbetar tillsammans och tränar på de demokratiska förmågor som individer behöver i samhället. Vi har dragit slutsatsen att ingen av våra centrala frågeställningar i studien kan stå på egna ben för att få en lyckad lärandesituation då studien visar att både faktakunskaper och demokratiska förmågor främjas i arbetet med lärplattan.

Skolan har i uppdrag att förbereda eleverna för att delta i vårt gemensamma samhälle. Läroplanen lyfter att ett sätt att jobba mot detta mål är genom att ge eleven inflytande för att motivera eleven att finna viljan att ta ansvar för sina studier. Syftet med den här studien har varit att se om det finns en samsyn mellan elever och lärare kring innehållet i musikundervisningen samt om eleverna upplever att de får vara med och påverka innehållet. Den undersöker också hur lärare upplever att de har möjlighet att ge elevinflytande. Empiriska data som ligger till grund för studien har införskaffats genom två enkätundersökningar, en elevenkät och en lärarenkät, som sedan sammanställts och presenterats i formen av diagram i resultatet. Resultatet visar att aktiviteten spela instrument prioriteras av så väl elever som lärare och visar också på att majoriteten av eleverna var nöjda med det inflytande de har kring musikundervisningen. Vikten av och möjligheten till att ge elevinflytande och delaktighet i musikundervisningen diskuteras samt vidare forskning om dess påverkan på kunskapsresultaten lyfts.

Inom ramen för den svenska skolans arbete ingår inte enbart att ge eleverna förutsättningar att uppfylla de kunskapsmässiga kraven. Uppdraget innefattar även att förbereda dem för livet efter skolan och ge dem förutsättningar att utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare. De styrdokument som finns för skolans verksamhet ger dock ingen tydlig bild av hur fostransuppdraget bäst förverkligas och det finns ett stort utrymme för egen tolkning. I denna forskningsöversikt presenteras och diskuteras fyra olika studier på hur den svenska skolan arbetar, eller kan arbeta, med detta fostransuppdrag. Syftet med denna studie är att ge en bild av vilka olika uppfattningar det finns om vad det demokratiska fostransuppdraget innebär samt undersöka hur situationen ser ut idag och vilka metoder som förespråkas för att förverkliga detta uppdrag. Det resultat vi har fått i våran studie visar på att det ej heller inom forskningen råder konsensus på hur uppdraget ska förverkligas. Resultatet visar även att forskarnas egen bakgrund och metodval påverkar både deras syn på demokratiuppdraget och även resultatet i deras studier. Vi fann dock att deliberativa undervisningsmetoder återkommande förespråkas som bra för att utveckla en demokratisk kompetens men även att det finns ett behov av vidare forskning. Främst ser vi att detta behov finns på de deltagardemokratiska aspekternas effekter, exempelvis elevråd och elevernas påverkansmöjligheter på undervisningen.