Syftet med denna intervjustudie är att ge pedagogens perspektiv på det demokratiska uppdraget i dagens skola och på några faktorer som påverkar förutsättningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats då vi genomfört intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, År 1-3. I resultatet synliggörs att lärarna anser demokratiuppdraget väsentligt i undervisningen men att de upplever det svårt att prioritera demokratiuppdraget jämfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation på hur de intervjuade lärarna beskriver sitt arbete i klassrummet. Lärarnas syn på förutsättningarna för sitt arbete varierar. De menar att de arbetar både i formella och informella former, när det gäller att förmedla demokratiska värderingar och elevinflytande. Några av de bakomliggande faktorerna till lärarnas skiftande syn på förutsättningarna till arbetet med demokratiuppdraget och hur de anser att detta skall realiseras är lärarnas syn på elevernas förmåga och den egna uppfattningen av demokratibegreppet.

Syftet med denna studie är att med hjälp av fokusgruppsintervjuer få en bild av hur eleverna upplever att demokratiuppdraget gestaltas i skolan och om eleverna uttrycker sig på ett sätt som indikerar att de demokratiska värderingarna är förankrade hos dem. Resultatet visar att skolan inte når fram till eleverna i sitt arbete med demokratiuppdraget och att många elever upplever skolan som meningslös och sitt eget inflytande över situation i skolan som oviktigt. När det gäller förankrade demokratiska värderingar hos eleverna uppkommer en splittrad bild med vissa elever som uttrycker sig i linje med de demokratiska värderingarna i Lpo 94 samtidigt som andra elever ger uttryck för värderingar som går helt emot läroplanens demokratiuppdrag. Undersökningen visar att när elever verkligen får möjligheten att prata kring värdegrundsfrågor så upplever de detta som meningsfullt och spännande. Skolan måste ta vara på detta intresse och avsätta tid för samtal om värdegrundsfrågor för att skapa en mer demokratisk skola som ger eleverna förutsättningarna att utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare.

Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap, D-uppsats Uppsatsens titel: Politiska skandaler – En kritisk diskursanalys av tre länders rapportering om politiska skandaler Författare: Sarol Bandak och Helena Oktay Handledare: Mats Ekström Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att göra en djupgående analys av hur politiska skandaler framställs i vissa specifika dagstidningar i Sverige, USA och Libanon. Vi vill undersöka vilka skillnader och likheter som finns i framställningen av de politiska skandalerna samt om dessa kan relateras till mediernas roll i samhället. För att besvara syftet i vår uppsats har vi ställt upp frågor såsom: Hur skapas det en bild av huvudpersonen som skyldig eller oskyldig i nyhetstexten? Vad för information använder journalisten för att beskriva politiska skandalen och är i sådant fall denna information relevant? Skapas skillnader och likheter i framställningen av politiska skandalen på grund av mediernas roll i samhället? Teori och metod: Vi utgår ifrån teorier om studier kring skandaler, medieskandaler och politiska skandaler. Vi kommer dessutom att behandla teorier om politiska skandaler och medier i demokratiska stater samt mediepolitiken i Mellanöstern. Teorikapitlet avslutas med en sammanfattning av de teoretiska utgångspunkter vi presenterat i kapitlet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och kritisk diskursanalys. Resultat: I vår analys kunde vi dra slutsatsen att de svenska nyhetstexterna, i jämförelse med de amerikanska och libanesiska, var mer neutrala. Dessutom fann vi att de amerikanska nyhetstexterna var skönmålade eftersom mycket fokus lades på det känslomässiga. De libanesiska nyhetstexterna var däremot försvarande av den anledningen att nyhetstexterna förenklade skandalen.

No description available.

Syftet med min uppsats är att undersöka Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets rapportering om Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Frågeställningarna jag vill ha svar på är om rapporteringen är partisk, det vill säga missgynnar eller gynnar partierna, och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift som ligger till grund för rapporteringen. I första hand är det rapporteringen om Sverigedemokraterna jag vill undersöka, i och med att det inom mediebranschen pågår en debatt om hur man ska hantera partiet.  Utgångspunkten i min studie är olika medieideologier som härstammar från normativa medieteorier om vilka uppgifter medierna bör ha i det demokratiska samhället.  Metoden jag använder mig av är en kvantitativ innehållsanalys av artiklar i DN och Sydsvenskan under de tre första månaderna 2010. För att studera partiskheten använder jag mig av journalistikforskaren Kent Asps Ab-index som, enkelt förklarat, beskriver hur ett parti framställs i medierna. Resultatet analyseras utifrån hur väl tidningarna uppfyller sina demokratiska uppgifter enligt marknadsmodellen och den sociala ansvarsmodellen, två uppdaterade versioner av den frihetliga medieideologin och den sociala ansvarsideologin. Studien visar att DN är partisk, det vill säga missgynnar Sverigedemokraterna i rapporteringen om partiet. Det kan förklaras utifrån den sociala ansvarsmodellen, som menar att medierna har en moralisk plikt gentemot samhället och ett ansvar för att grundläggande demokratiska värden uppfylls.  Sydsvenskan ger överlag en mer gynnsam bild av partierna än DN. Det tyder på att Sydsvenskan ligger närmare den frihetliga ideologin, som utgår från att en fri debatt leder till att sanningen utkristalliserar sig.

Det övergripande syftet med undersökningen ”Internet och det öppna samhällets drivkrafter” är att i första hand påvisa, förklara och förstå olika samband mellan språklig kommunikation och demokratiska processer. Ett särskilt fokus läggs på studier av internet som kommunikationsmedium. En central frågeställning kretsar också kring vad som möjliggör och har möjliggjort väl fungerande demokratiska processer genom historien och i nutid. Den hypotes som läggs fram är att det i grunden är kommunikation mellan människor genom mänskliga språk som möjliggör demokratiska processer.

In this degree project, a study of the teacher’s identity in the Swedish curriculum of 1980 and 2011 is presented. The aim of this study is to examine and compare how the Swedish curriculum of 1980 and 2011, respectively, portraits the teacher’s role in creating democratic citizens. With discourse analysis of the teacher’s identity as the method, the study aims to answer the questions below: How is the character of the teacher’s role in creating good citizens, described in the curriculum and the syllabus for social sciences? What is included and excluded in the teacher’s duty within the task of creating good citizens? What kind of perspectives on the purpose of education is formulated in the curriculum? The theoretical bases of this study are taken from; Joel Westheimer and Joseph Kahne’s categorizations of the democratic citizen, Gert J.J. Biesta’s account of the different functions of education, Leonora. M Cohen’s definitions of three philosophical perspectives on education and Carsten Ljunggren and Ingrid Unemar Öst’s model of teachers different reactions to controversy. As a conclusion this study finds that the portrait of the teacher’s role in creating democratic citizens has changed in its description from the curriculum of 1980 to the curriculum of 2011.The identity of the teacher has gone from describing a qualifying, socializing and pragmatic mediator of social standards in 1980’s curriculum to in the 2011’s curriculum describing a qualifying promoter of knowledge and discussion. The study also finds that the professional authority of the teacher is, in the curriculums, given very little room and instead focus lies on either the aspect of knowledge or pragmatism.

En problematik som tidigare studiers resultat visat är att pedagoger inte utformat den sociala miljön på ett sådant sätt att barn kan agera självständigt i sina interaktioner, vilket blir problematiskt eftersom det saknas forskning som visar hur barn i en specifik ålder interagerar. Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om vilka demokratiska värden barn får möjlighet att pröva genom att observera barns samspel i olika leksituationer på förskolegården. Våra frågeställningar är; vad kännetecknar barns lekhandlingar i interaktioner med andra barn? Vilka demokratiska värden kommer till uttryck i barns lekhandlingar och interaktioner? Vilka konfliktstrategier använder barn i lekhandlingar? Vår vetenskapsteoretiska utgångspunkt är sociokulturellt perspektiv, där samspel mellan kollektiv och individ är i fokus. Studien har genomförts på en förskoleavdelning under två dagar, där vi videoobserverat barn i fem års ålder. Materialet har sedan transkriberats och analyserats med stöd av interaktionsanalys. Studiens resultat visar att barns lekhandlingar kännetecknas av att de är uteslutande, tillrättavisande och inbjudande. De kan också präglas av osäkerhet, våldsamhet, bestämdhet, inflytande, avundsjuka och hotfullhet. Ett framträdande resultat är att barns demokratiska värden speglas i hur de agerar gentemot varandra. Vår förhoppning är att studiens resultat kan bidra till att pedagoger känner sig inspirerade att kontinuerligt arbeta med demokratiska värden och tillämpa dessa i verksamheten för att även barnen ska känna att de äger dessa.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka samhällskunskapslärares förståelse av solidaritetsbegreppet i årskurs 4-6 och detta i enlighet med styrdokumenten. Syftet är även att undersöka på vilket sätt dessa lärare synliggör solidaritetsbegreppet i undervisningen. Solidaritet är ett av de demokratiska värden som skolan ska förmedla och främst gäller detta för samhällskunskapsläraren. Studiens teoretiska ansats inspireras av hermeneutiken och livsvärldsfenomenologin. Genom intervjuer med sju verksamma lärare visar resultatet generellt att solidaritet är ett viktigt begrepp men som inte ges lika stort utrymme som innebörden av det. Solidariteten får definitivt en plats i undervisningen men den planeras inte in i lektioner, utan snarare framträder solidariteten ofta som en biprodukt av konflikter eller ordningsproblem. Lärares förståelse för begreppet visar att det är ett mångtydigt begrepp men att förståelsen för det stämmer väl överens med styrdokumentens definition. / The aim of this study is to examine the understanding of elementary teachers in relation to the solidarity concept in the subject of civics. This, in relation to the steering documents. The study also focuses on finding out which ways teachers express solidarity in the civics education. Solidarity is one of the democratic values that is required by the Swedish school to convey to all students, particularly by the civics teacher. The study is inspired by the hermeneutic and the life world phenomenological theory. Through interwievs of seven operative teachers, the result indicates, in general, that they find solidarity as a concept of importance but it is not used as per its concept. Teachers reference solidarity in the classroom, but they do not plan a lesson about it. Solidarity is more a question of order and is often given space when incidents of discord occurs. Teachers comprehension of solidarity indicates that it is a versatile concept but it is consistent with the steering documents.

Användningen av serietidningar inom historisk forskning har ökat och kan jämföras med romaner, fiktion, filmer och affischer. Michael F. Scholz, en tysk professor i modern och samtida historia, har lyft flera argument för att använda serietidningar inom modern historia. Han skapade en modell för att analysera innehållet i en serietidning, som har anpassats i detta arbete för att sedan används för att analysera Hergés berömda äventyr om Tintin. I denna uppsats diskuteras användningen av ”Tintins äventyr” inom historisk forskning som en kulturhistorisk källa för icke-demokratiska element under författarens samtid, och i vilken utsträckning (om möjligt) det går att använda tecknade serier inom undervisning av historia. Forskningen baseras på teorierna av Scholz och en anpassad version av hans analysmodell, som används för att sedan analysera innehållet i Tintin för icke-demokratiska element som: förtryck, ledarskap, diktatur och maktutövning. Innehållet i böckerna jämförs efteråt med verkliga diktaturer och händelser. Denna jämförelse mellan Tintin och böckernas samtid, avgör om Tintin kan användas som kulturhistorisk källa eller undervisningsmaterial. Forskningen baseras på ett urval av fyra böcker med ett visst kriterium: 1. Berättelsen äger rum i ett land med diktatur 2. Regeringen / staten är antagonisten 3. Diktaturen har koppling till författarens samtid. De fyra äventyr som används för denna uppsats är: ”Blå Lotus”, ”Kung Ottakars Spira”, ”Det Hemliga Vapnet” och ”Tintin hos Gerillan” Resultatet visar att Tintins äventyr kan användas i historisk forskning, eller när man undervisar i skolor, som ett komplement. Dock finns det flera problem och begränsningar kring användningen av Tintin, samt ett behov av att modifiera Scholz modell för att skapa önskat empiri. Trots begräsningar och modifieringar, poängterar denna uppsats (med analysen och de element som porträtteras av Hergé) att det finns ett starkt argument för användningen av Tintin som en kulturhistorisk källa inom historisk forskning och en möjlig användning av serietidningar när man undervisar historia i skolan.