The aim of this study is to examine some teachers and assistants’ perception of conditions for students’ democratic participation in the compulsory school for learning disabilities specialization training school. In order to deepen and more clearly describe the purpose of the study, three issues have been selected. Firstly, how do teachers and assistants perceive the concept of participation? Secondly, how do teachers and assistants perceive students opportunities for participation in teaching? And finally, do teachers and assistants perceive students’ opportunities for participation in democratic activities of school? It is a qualitative study using semi-structured interviews. A total of four interviews are included: two with teachers and two with assistants. The study has Shier’s (2001) model of participation as a theoretical basis. The study shows that teachers and assistant’s perception of participation can be divided into three areas. One is the point of view of making the students’ voices heard. The second is the idea that the students are given the opportunity to make choices, and finally participation perceives as the right to be part of a context. The results also show that teachers and assistants perception of the student’s opportunity to participation in education extends to the opportunity to make choices in every-day-school-life and not to actively participate in their own learning process. Finally, the results show that teachers and assistant’s perception of students’ opportunities to participate in democratic processes are limited within the training school. / Syftet med studien är att undersöka några lärares och assistenters uppfattning om förutsättningarna för elevers demokratiska delaktighet på grundsärskolan inriktning träningsskola. För att fördjupa och tydligare beskriva syftet med studien har tre frågeställningar valts. För det första, hur uppfattar lärare och assistenter begreppet delaktighet? För det andra, hur uppfattar lärare och assistenter elevers förutsättningar för delaktighet i undervisningen? Och slutligen, hur uppfattar lärare och assistenter elevers möjlighet till delaktighet i skolans demokratiska verksamheter? Det är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Två stycken med lärare och två stycken med assistenter, totalt fyra intervjuer ingår. Studien har Shiers (2001) delaktighetsmodell som teoretisk utgångspunkt. Studiens resultat visar på att lärares och assistenters uppfattningar om delaktighet delas in i tre områden. Det första är uppfattningen om att göra elevens röst hörd. Det andra är uppfattningen om att eleven får möjlighet att göra val och slutligen uppfattas delaktighet som rätten att vara en del i ett sammanhang. Resultaten visar också att lärares och assistenters uppfattning om elevens möjlighet till delaktighet i undervisningen sträcker sig till val i skolvardagen och inte till att aktivt delta i sin egen kunskapsprocess. Slutligen visar resultaten att lärares och assistenters uppfattning om elevers möjlighet att delta i demokratiska processer är begränsad inom träningsskolans praktik.

No description available.

Alla som arbetar inom skolans verksamhet, där fritidshemmet ingår, ska utifrån läroplan och styrdokument verka för att alla elever ska utvecklas till demokratiska medborgare. I den här studien avgränsas det demokratiska uppdraget till att handla om delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Genom tidigare forskning så tas flera faktorer upp som kan främja eller hindra demokratiarbete i skolan. Elever i årskurs 3 från två fritidshem har i gruppintervjuer delgett sina uppfattningar kring deras delaktighet och inflytande över verksamheten. I studien har 14 elever intervjuats och delgett sin bild av hur demokratiska processer får utrymme och praktiseras på fritidshemmet. I studiens resultat har elevernas uppfattningar identifierats som olika grader av delaktighet samt satts i relation till fritidshemmets demokratiska uppdrag. Resultatet visar på en relativt låg grad av delaktighet samt att faktorer, så som kontinuitet, begriplighet och återkoppling till viss del saknas för att möjliggöra elevers inflytande. Eleverna behöver kontinuerliga situationer där de vet att får komma till tals samt återkoppling och information för att skapa en förståelse för de beslut som tas och varför. Ett medvetet förhållningssätt från fritidspedagogerna är nödvändigt för att ett demokratiskt arbete ska vara en del av fritidshemmets verksamhet. Strategier och verktyg med syfte att utveckla elevernas demokratiska kompetenser behövs för att ge eleverna goda förutsättningar att fostras till demokratiska medborgare.

Discussions about the democratic deficit of the European Union have gotten more intense and the criticism usually points towards a great gap between the citizens and the EU politics. In this study the political communication policy is being put under the scope to investigate to what extent the policy is designed to counter the democratic deficit, supported by the theory of deliberative democracy. The analysis examines three aspects of the deficit – decentralization, participation and the distribution of information – and makes research into the communicative measures that have been implemented. The importance for EU to make deliberation possible is stressed throughout the essay and in the conclusion I argue that improvements still need to be made.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur sju utvalda lärare definierar begreppen demokrati och värdegrund i skolan, samt hur lärarna arbetar med dessa begrepp i undervisningen för att främja elevernas utveckling och lärande. Metoden som används i denna studie är kvalitativoch vi har valt att intervjua sju lärare hurde definierar begreppen demokrati och värdegrund och hur de implementerar dessa i undervisningen. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna hade svårigheter med att definiera begreppet värdegrund. Det framkommer dessutom inte hur vanligt förekommande lärarna arbetar med värdegrunden och demokratiuppdraget i undervisningen. När konflikter uppstår menar lärarna att detskapas möjligheter till samtal och diskussioner om normer och värden. Vidare visar resultatet i studien på att en förutsättning för att ett framgångsrikt värdegrunds- och demokratiarbete ska lyckas i praktiken är ett öppet klassrumsklimat. Detta innebär att ta till vara på elevernas intressen och frågor som uppkommer. Lärarna framhåller dessutom att det inte finns någon given metod att arbeta utifrån med skolans värdegrund- och demokratiuppdrag då alla elever är olika och lär sig på olika sätt.

I den här kvantitativa studien undersöks om och hur stödinsatser i skolan påverkar grundskoleeleverna och deras förmåga att utvecklas till självständiga individer och demokratiska medborgare. Undersökningen görs med hjälp av en webbenkät som skickats ut till gymnasieelever. Studien undersöker stödinsatsers påverkan att utvecklas till självständiga individer och demokratiska medborgare utifrån dilemmaperspektivet och tidigare forskning. Skolans uppgift i att undervisa eleverna om och fostra dem till demokratiska medborgare och självständiga individer lyfts och poängteras. Studien visar att många av eleverna inte anser sig förberedda för framtiden och för samhällets förväntningar och funktioner. 41 procent av respondenterna anser att de inte är förberedda för samhällets förväntningar eller att skolan missat att lära dem viktiga samhällsfunktioner som att betala skatt, rösta och söka jobb. Det tyder på att studien går i enlighet med Ekman (2007). Studien visar också att elever med stödinsatser i grundskolan i större utsträckning än elever som inte haft stödinsatser i grundskolan, anser sig ha svårare att samarbeta med andra samt att de i lägre utsträckning känner sig förberedda för framtiden. Elever med stödinsatser i skolan löper också ökad risk för att inte delta i samhällsviktiga aktiviteter som att rösta i riksdagsvalet (SCB, 2019). Det går i enlighet med Partanen (2016) som hävdar att stödinsatser gör eleverna mer passiva och lyfter alternativa metoder att hantera svårigheterna. Studien lyfter också det ansvar som grundskolan har att forma eleverna till självständiga individer och demokratiska medborgare, eftersom det är den enda skoltiden som omfattas av skolplikt.

The aim of this study is to investigate the concept of democracy and democratic values as widely used in the curriculum for preschools. In order to further understand the concepts, I have studied pre-existing research and theories that concern the aforementioned topic. I have also searched for and found a definition of democracy on which to base a content analysis of children’s literature that is read at preschools as part of literacy activities. I do this in order to understand how values linked to democracy are conveyed in the preschool activities through literature, since it is stated in the curriculum that it is the teacher’s duty to convey democratic values. Literacy activities involving children’s literature are one of the ways in which preschools work with issues concerning societal norms and values. The methods of research that I have employed have been discourse analysis through content analysis and I have used the guidelines of these methods throughout the process. After examining, identifying patterns and analysing the children’s literature, my study shows that expressions of certain democratic values were more apparent than others. Equal value, freedom and rights were commonly recurring topics, while protection for minorities was not adressed to any great extent in any of the books. Non-violence was a value that in two out of three books was represented by conflicts being solved through compromises and oral discussion, which encourages diversity.Each studied book teaches power and resistance by addressing issues of human rights and difference of opinion. The study also conveyed the subjects as personally responsible for maintaining a well functioning democracy through their own individual values.

No description available.

Skolan ska främja elevers kunskapsutveckling men har även en fostrande roll vilket ofta benämns som det dubbla uppdraget. Detta uppdrag som lärare står inför är komplext, och dessutom påverkas lärares didaktiska val även av tidsbegränsningar samt krav på mätbarhet. Kunskapsöversiktens syfte är att undersöka möjligheten att utgå från det dubbla uppdraget: att stödja elevernas utveckling av demokratiska värderingar, såväl som möjliggöra att de når litteraturundervisningens uppsatta kunskapsmål. Vi vill även synliggöra olika skönlitterära verk och olika metoder som kan stödja detta. Utifrån relevans- och kvalitetskriterier valdes tio vetenskapliga artiklar ut genom sökning i tre olika databaser. Dessa består av både nationell och internationell forskning och utgör underlaget för denna kunskapsöversikt. Frågorna som utformats för att undersöka litteraturundervisningens potential utifrån det dubbla uppdraget är: Vilka litteraturdidaktiska metoder kan lärare använda i litteraturundervisningen för att gymnasieelever ska utveckla demokratiska värderingar? Vilka skönlitterära texter kan användas för att utveckla gymnasielevers demokratiska värderingar? Genom granskning och tematisk analysmetod har vi kunnat utläsa två teman som tillåter oss att dra slutsatser utifrån källmaterialet. Slutsatsen visar att det inte är specifika skönlitterära verk som fungerar bättre än andra för att främja elevernas utveckling av demokratiska värderingar. Det handlar om skönlitteraturens repertoarer och att låta eleverna uppleva dessa. Detta tar oss till nästa slutsats som synliggör den kanske viktigaste litteraturdidaktiska metoden – att möjliggöra för eleverna att gå i dialog med texten, och med andra, för att utveckla sin person och demokratiska värderingar i litteraturundervisningen. Slutligen diskuteras kort om vidare forskning på ämnet.

Den aktuella studien undersöker hur retorikundervisning i den moderna svenska skolan förhåller sig till den antika retorikens traditioner, med Aristoteles Ars Rhetorica, Afthonios progymnasmata samt Skolverkets styrdokument som bakgrund. Syftet är att utifrån denna bakgrund undersöka hur retorikundervisning uppfattas, utformas och implementeras i den moderna svenska skolan. Studiens empiriska material har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex svenskämneslärare från tre olika skolor, och materialet har analyserats tematiskt.Resultatet visar att deltagarna förknippar retorikundervisningen med utvecklingen av elevernas demokratiska förmågor och såväl viljan som förmågan att tala inför andra människor. Deltagarnas undervisning fokuserar på att ge eleverna praktiska verktyg och kunskaper för att utveckla dessa förmågor, vilket ofta tar sig uttryck i att lära eleverna att arbeta utifrån partesmodellen. Resultatet visar därutöver att retorikens analytiska och reflexiva aspekter hamnar i skymundan till förmån för elevernas actio, och att retorikundervisningen i sig prioriteras lägre än undervisning inriktad på elevernas läs- och skrivförmågor. / The present study examines how education on rhetoric in the modern Swedish school relates to rhetorical traditions, with Aristoteles Ars Rhetorica, Afthonios progymnasmata and Skolverkets curriculum as background. The purpose of the present study is to examine how rhetorical education is perceived, designed and implemented in the modern Swedish school. The empiric material of the study has been gathered through qualitative, semi-structured interviews with six Swedish language teachers from three different high schools, and the material has been analyzed thematically.The results show that the participants associate rhetorical education to the development of their students’ democratic abilities, as well as their will and ability to speak in front of others. Working towards this goal the participants focus their education on giving their students practical tools and knowledge, which often take the form of teaching students about the rhetorical canon. Furthermore, the results show that the analytical and reflective aspects of rhetoric are often held back in favor of the students’ actio, and that rhetorical education is less prioritized than education regarding students reading and writing abilities.