Det övergripande syftet med denna kunskapsöversikt är att redogöra för hur demokratiska arbetsformer kan bidra med demokratisk kompetens i samhällskunskapsundervisningen. Detta görs genom att redogöra för vad demokratisk kompetens innebär såväl som vilka demokratiska arbetsformer som används av lärare i samhällskunskapsundervisningen. Materialet hittades genom en systematiserad informationssökningsprocess i databasen Swepub liksom texter och styrdokument från Skolverket. Resultatet visar på att demokratisk kompetens kan utvecklas genom samtal, rollspel, grupparbete och olika tankemodeller och begrepp i samhällskunskapsundervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på värdegrundsuppdraget samt hur det gestaltas i So-undervisningen. Studien är av kvalitativ karaktär och grundas på semistrukturerade intervjuer av fyra lärare verksamma på olika skolor.Analysen av resultatet visar att det finns en gemensam syn hos lärarna där värdegrundsarbetet inte endast blir synligt genom So-undervisningen. Värden och normer beskrivna inom värdegrunden ska ligga till grund för lärarens förhållningssätt och personlighetsdrag vilket ska genomsyra hela lärarens vardag i skolan. Arbetet med värdegrunden är något som sker kontinuerligt, både i och utanför undervisningen. Vi kan urskilja två utmärkande förhållningssätt vad gäller gestaltning av värdegrundsuppdraget. Det ena är det reaktiva, där lärarna förhandlar värdegrundsfrågor implicit genom att direkt reagera och agera på händelser och skeenden i realtid. Här förhandlas värdegrunden genom lärarens förhållningssätt med hjälp av diskussioner där läraren försöker skapa förståelse för demokratiska värden. Det andra är när det sker explicit istället för implicit, vilket innebär att arbetet med värdegrunden sker inplanerat i form av undervisning inom So-ämnena men också genom exempelvis temadagar och elevråd. Samtliga lärare uttrycker att det finns utmaningar med värdegrundsarbetet men att det kommer till uttryck på olika sätt.Genom vår studie kan vi se att lärarna uppfattar värdegrundsuppdraget som komplext och stundtals abstrakt. Kanske behöver värdegrundsuppdraget förtydligas. Vi ställer oss frågande till vad det skulle innebära för lärarnas profession och i nästa led till elevernas möjlighet till en likvärdig utbildning.

Studiens syfte är att synliggöra förskolebarns uttryck för deltagande i demokratiska processer, utifrån litteratur med tillhörande boksamtal. Specifikt studeras följande frågeställning: Vilka möjligheter till deltagande i demokratiska processer, utifrån begreppen inflytande, makt, motstånd och frihet ger förskolebarn uttryck för, efter att ha tagit del av böckerna Gropen (2018) och Koko och Bosse, vill inte! (2019)? Studiens metodologiska utgångspunkt är semistrukturerade gruppintervjuer i boksamtalsform. Empirin utgörs av utsagor från elva förskolebarn i åldrarna fem till sex år, vars yttrande analyseras i relation till inflytande, makt, motstånd och frihet. Begreppen har teoretisk utgångspunkt i Biestas (2011; 2020) teori om domäner för utbildning och utgörs av socialisation och subjektifiering, samt i Foucaults teori om makt och motstånd (1976/2002). Resultatet visar att barn ger uttryck för demokratiska processer med koppling till studiens valda barnlitteratur, samt utifrån sin egen förskolekontext. Inflytande förknippas av barnen med möjligheten att bestämma kring leksituationen samt möjligheten att göra val mellan olika alternativ. Det framförs också synpunkter kring avsaknad av inflytande, då pedagogerna, enligt barnen, ignorerar deras önskemål. Barnen ger uttryck för makt när de menar att pedagogerna bestämmer i egenskap av vuxna och att beslut som pedagogerna tar, är utifrån barnens bästa. I kontrast till ovanstående uttrycks också en önskan efter möjlighet att utöva makt i form av bestämmanderätt i vissa frågor. Motståndet uttrycks genom verbal protest, smitning eller att gömma föremål. Frihet uttrycks av barnen med en önskan att pedagogerna inte ska övervaka dem, samt genom en längtan ut från förskolans fysiska område. En slutsats av studien är att ändamålsenligt vald litteratur med efterföljande boksamtal, kan bidra till att barn ger uttryck för sina möjligheter till deltagande i demokratiska processer. Med rätt ambitioner från pedagogernas sida, kan barnens utsagor tas tillvara och användas i syfte att utveckla förskolans utbildning i demokratisk anda.

I Lpo 94 kan vi läsa att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur en grupp verksamma lärare tolkar begreppet demokratiska arbetsformer. Fokus ligger på hur lärarna i sin planering, undervisning och utvärdering internaliserar begreppet demokratiska arbetsformer men även hur det gestaltar sig i klassrummet. Undersökningen baserar sig på kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare. Resultatet visar att lärarna i undersökningsgruppen upplever begreppet som svårtolkat och att det är svårt att i den planerade undervisningen arbeta med demokrati på det sätt som Lpo 94 påvisar nämligen att eleven ska utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar genom att aktivt delta i planering och utvärdering. Slutligen visar undersökningen att lärarna arbetar med demokrati vid andra tillfällen med olika verktyg.

Detta examensarbete har haft som syfte att undersöka hur historielärare tolkar och undervisar i skolans demokratiuppdrag med fokus på de demokratiska värderingar som ska utvecklas. Genom en intervjustudie med tre historielärare undersöker vi enligt våra frågeställningar hur lärarna tolkar uppdraget och hur de uttalat anser sig arbeta med det (explicit arbete). Genom tre lektionsobservationer undersöker vi även hur lärarna arbetar med uppdraget outtalat eller omedvetet (implicit) baserat på teorier om hur demokratiska värderingar kan utvecklas genom historiemedvetande och historisk empati i historieundervisningen. I observationerna tittar vi då efter aktiviteter och stoff som låter eleverna resonera kring historiska aktörer, deras val och handlingar samt bakgrund till och konsekvenser av dessa. Vi undersöker också om aktörernas levnadsvillkor diskuteras och om jämförelser mellan dåtid, nutid och framtid görs för att utveckla ett historiemedvetande som, enligt de teoretiker vi lutar oss mot anser är väsentligt för att utveckla den historiska empatin. Den historiska empatin är sedan i sin tur grundläggande för att demokratiska värderingar ska kunna utvecklas.Studiens resultat visar att alla de lärare vi intervjuat kopplar demokratiuppdraget till praktiska demokratiska färdigheter samt kunskapen om demokrati, men ingen av lärarna tar upp utvecklingen av värderingar. Trots att ingen av lärarna tar upp de demokratiska värderingarna som en del av demokratiuppdraget i intervjun kan vi se att samtliga ägnar lektionstid åt att diskutera aktörers val och handlingar i förhållande till deras levnadsvillkor. Enligt våra teorier är det en indikation på att lärarna anser sig arbeta med demokratiuppdragets praktiska och teoretiska del, men att de omedvetet även arbetar med värderingar i historieundervisningen.

Klimatförändringarna är ett ytterst aktuellt ämne i samhällsdebatten. Runt om i världen debatterar politiker och samhällsvetare om lösningar på detta omfattande problem. Ett högst populärt förslag är att fordon ska drivas på el. Frågan är om dessa elbilar är helt hållbara på ett ekonomiskt och samhälleligt plan. Hur påverkas de människor som framställer de insatsvaror som krävs till västvärldens eldrivna fordon? Syftet med denna studie är att undersöka vilka konsekvenser en ökad efterfrågan på eldrivna fordon i Europa får på den ekonomiska och mänskliga utvecklingen i Demokratiska Republiken (DR) Kongo. Med hjälp av en tidsserieanalys undersöks hur DR Kongos BNI per capita och HDI utvecklats under en 20 årsperiod, mellan 2000-2019, till följd av den ökade efterfrågan på eldrivna fordon i Europa. Resultaten visar att den ökade efterfrågan på eldrivna fordon i Europa har inneburit en ökad ekonomisk utveckling, BNI per capita, i DR Kongo. Samtidigt visar resultaten också att det skett en minskning av den mänskliga utvecklingen, HDI, i landet. Resultaten är statistiskt signifikanta på 1% nivån.

Bakgrund: För barn är konflikter en naturlig del av livet på förskolan, men att hantera konflikter är inget som vi föds med. För att barn ska lära sig att hantera konflikter på ett bra sätt behöver de stöttning och vägledning men detta förutsätter att förskolläraren har kunskaper om konflikthantering. Förskolan vilar på en demokratisk grund och ska förmedla de demokratiska värderingar som det svenska samhället bygger på. Genom konflikthantering kan förskollärarna synliggöra vardagsdemokrati för barnen. Beroende på vilken syn förskollärare har på konflikter och på konflikthantering påverkar barnens möjligheter till utvecklandet av egna konflikthanteringsmetoder och utvecklandet av demokratiska förmågor. Syfte: Syftet med studien är att synliggöra förskollärares berättelser om arbetet med konflikthantering i förskolans verksamhet samt att undersöka hur konflikthantering kan främja utvecklingen av barns demokratiska förmågor. Metod: Denna studie bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare. Resultat: Resultatet visar att medling och samtal är den vanligaste metoden för att hantera konflikter. I konflikthanteringen ges barnen möjlighet att utveckla demokratiska förmågor som empati, stå upp för sin åsikt, lyssna till andra och respektera olika åsikter. Det störta hindretsom beskrivs för att utveckla barns demokratiska förmågor vid konflikthantering är tidsbrist.

The aim for this study is to shed light on social studies teachers approach to the school´s democratic mission and its conditions in today´s society with social media as a new political arena. The teachers approach towards social media in social studies teaching is investigated using semi-structured interviews and a thematic analysis. The empirical material consists of six interviews which are analyzed using the theory of the democratic ideal models and the didactic triangle. The conclusion from the analysis is that the respondents use social media sparingly in social studies teaching because the teachers consider themselves to have limited knowledge of the subject in comparison to the students. It also appears that there is a gap between the students’ understanding of the reality that takes place via social media and the traditional way of teaching about the outside world.

In this Bachelor thesis, I conducted a comparative analysis of democratic citizenship seen through the lens of two countries’ academic curricula. The analysis examines how Sweden and Scotland express their ideals of a democratic citizenship, through curricula learning goals, capacities and courses, i.e., Scottish modern studies and Swedish social studies. The purpose of this study is to better understand which democratic ideals are taught in school and how democratic citizenship might differ between two similar, but distinct, free societies. In this study, the notion of democracy is assumed to be similar in both countries. However, they differ in how democratic citizenship is expressed through their curricula. To examine this area thoroughly, this analysis uses both qualitative and quantitative methods. The qualitative method employed is an ideal type analysis, with its basis on democratic ideal types as defined in literature. The quantitative method used is a content analysis where the frequency of democratic related words is counted. The analysis shows that in the Scottish curriculum the notion of democratic citizens emphasizes a responsible citizenship. This includes the ideal of society as a collective beyond just the individual citizen. The analysis also shows that democratic citizenship in the Swedish curriculum centers on a concept of justice-oriented citizens with emphasis on development of the student as an individual.

Since the war´s end in the 1990s, Bosnia and Herzegovina, a young nation in the center of Europe, has struggled to establish a functional democratic system. In line with the Dayton Agreement, which ended the conflict, the nation was split up into two autonomous regions, one of which would belong to the Serbian population and the other to the Bosnian and Croatian populations. In addition to being a peace treaty, the Dayton Agreement would also serve as the nation´s constitution with the intention to construct a democratic government and society. Bosnia and Herzegovina have struggled to establish a fully democratic state of governance since the peace, because of the Dayton Agreement´s power-sharing model, which in practice has given room for the country´s rulers as well as international actors, to view the country as a surface where two independent parts meets, rather than a unified state. The aim of this study is to examine Bosnia and Herzegovina´s democratic constraints from 2018 to 2022 using Wolfgang Merkel´s theory of embedded and defective democracy. It also seeks to determine to what extent Bosnia and Herzegovina can be considered as a defective democracy, based on the theory´s premises. The outcome of this study, in short, implies that Bosnia and Herzegovina´s democratic constraints can be attributed to national political abuse of power, together with corruption, the absence of functioning state institutions and an undue reliance on international actors.