Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare och barnskötare förhåller sig till barns personliga integritet i förskolan för att främja barns lärande. Det är en kvalitativ studie och empirin producerades genom att använda semistrukturerade intervjuer som metod. Studien består av två delstudier, Delstudie 1 som utgick från intervjuer med fyra förskollärare och Delstudie 2 som utgick från intervjuer med fyra barnskötare. Informanterna kom från tre kommunala förskolor inom samma kommun. Intervjuerna genomfördes och analyserades på samma sätt i de två delstudierna. Studien utgick från det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen som användes i analyserna var: Mediering, scaffolding och proximala utvecklingszonen. Det huvudsakliga resultatet är att pedagogerna i förskolan respekterar barnens personliga integritet och uppmuntrar till lärande genom språket. Språket används både för att undervisa och stötta barnen i att lära sig om sin rätt till integritet och för att främja annat lärande samtidigt som den personliga integriteten respekteras. Resultatet visade även att barnens rätt till personlig integritet i att själva avgöra om de vill vara med på dokumentation inte alltid tas hänsyn till samt att lärandet som dokumentationsarbetet skulle kunna ge barnen förbises. Dessa resultat blir framförallt synliga när avsikten med dokumentationen görs av andra anledningar än enbart för barnens skull.

Bakgrund: För barn är konflikter en naturlig del av livet på förskolan, men att hantera konflikter är inget som vi föds med. För att barn ska lära sig att hantera konflikter på ett bra sätt behöver de stöttning och vägledning men detta förutsätter att förskolläraren har kunskaper om konflikthantering. Förskolan vilar på en demokratisk grund och ska förmedla de demokratiska värderingar som det svenska samhället bygger på. Genom konflikthantering kan förskollärarna synliggöra vardagsdemokrati för barnen. Beroende på vilken syn förskollärare har på konflikter och på konflikthantering påverkar barnens möjligheter till utvecklandet av egna konflikthanteringsmetoder och utvecklandet av demokratiska förmågor. Syfte: Syftet med studien är att synliggöra förskollärares berättelser om arbetet med konflikthantering i förskolans verksamhet samt att undersöka hur konflikthantering kan främja utvecklingen av barns demokratiska förmågor. Metod: Denna studie bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare. Resultat: Resultatet visar att medling och samtal är den vanligaste metoden för att hantera konflikter. I konflikthanteringen ges barnen möjlighet att utveckla demokratiska förmågor som empati, stå upp för sin åsikt, lyssna till andra och respektera olika åsikter. Det störta hindretsom beskrivs för att utveckla barns demokratiska förmågor vid konflikthantering är tidsbrist.