Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har angående barns tillägnande av faktakunskaper samt vilka demokratiska förmågor som konstitueras i arbetet med lärplattan. Följande frågor ligger till grund för vår studies utformning.Vilka faktakunskaper ser pedagogerna att barn tillägnar sig i arbetet med lärplattan?Vilka demokratiska förmågor ser pedagogerna utvecklas hos barn i arbetet med lärplattan?Vi har använt oss av kvalitativa fokusgruppsintervjuer där 7 pedagoger deltagit som arbetat med lärplattan över en längre tid i sin verksamhet. Intervjuerna gjordes på pedagogernas arbetsplatser och vi valde även att vända oss till sociala medier där 3 pedagoger deltog i denna studie för att undersöka våra centrala frågor. Totalt har 10 pedagoger deltagit i studien. Resultatet från delstudie 1 visar att barns möjlighet att tillägna sig faktakunskaper har ökat genom att det finns appar och internet som ökar barns motivation att lära mer. Pedagogerna ser även lärplattan som en resurs i dokumentationsarbetet. Resultatet i delstudie 2 visar att barnen utvecklar demokratiska förmågor genom att de tränar på turtagning och får möjlighet att lyssna och respektera varandras åsikter. Alla barn arbetar tillsammans och tränar på de demokratiska förmågor som individer behöver i samhället. Vi har dragit slutsatsen att ingen av våra centrala frågeställningar i studien kan stå på egna ben för att få en lyckad lärandesituation då studien visar att både faktakunskaper och demokratiska förmågor främjas i arbetet med lärplattan.

Den aktuella studien undersöker hur retorikundervisning i den moderna svenska skolan förhåller sig till den antika retorikens traditioner, med Aristoteles Ars Rhetorica, Afthonios progymnasmata samt Skolverkets styrdokument som bakgrund. Syftet är att utifrån denna bakgrund undersöka hur retorikundervisning uppfattas, utformas och implementeras i den moderna svenska skolan. Studiens empiriska material har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex svenskämneslärare från tre olika skolor, och materialet har analyserats tematiskt.Resultatet visar att deltagarna förknippar retorikundervisningen med utvecklingen av elevernas demokratiska förmågor och såväl viljan som förmågan att tala inför andra människor. Deltagarnas undervisning fokuserar på att ge eleverna praktiska verktyg och kunskaper för att utveckla dessa förmågor, vilket ofta tar sig uttryck i att lära eleverna att arbeta utifrån partesmodellen. Resultatet visar därutöver att retorikens analytiska och reflexiva aspekter hamnar i skymundan till förmån för elevernas actio, och att retorikundervisningen i sig prioriteras lägre än undervisning inriktad på elevernas läs- och skrivförmågor. / The present study examines how education on rhetoric in the modern Swedish school relates to rhetorical traditions, with Aristoteles Ars Rhetorica, Afthonios progymnasmata and Skolverkets curriculum as background. The purpose of the present study is to examine how rhetorical education is perceived, designed and implemented in the modern Swedish school. The empiric material of the study has been gathered through qualitative, semi-structured interviews with six Swedish language teachers from three different high schools, and the material has been analyzed thematically.The results show that the participants associate rhetorical education to the development of their students’ democratic abilities, as well as their will and ability to speak in front of others. Working towards this goal the participants focus their education on giving their students practical tools and knowledge, which often take the form of teaching students about the rhetorical canon. Furthermore, the results show that the analytical and reflective aspects of rhetoric are often held back in favor of the students’ actio, and that rhetorical education is less prioritized than education regarding students reading and writing abilities.

Bakgrund: För barn är konflikter en naturlig del av livet på förskolan, men att hantera konflikter är inget som vi föds med. För att barn ska lära sig att hantera konflikter på ett bra sätt behöver de stöttning och vägledning men detta förutsätter att förskolläraren har kunskaper om konflikthantering. Förskolan vilar på en demokratisk grund och ska förmedla de demokratiska värderingar som det svenska samhället bygger på. Genom konflikthantering kan förskollärarna synliggöra vardagsdemokrati för barnen. Beroende på vilken syn förskollärare har på konflikter och på konflikthantering påverkar barnens möjligheter till utvecklandet av egna konflikthanteringsmetoder och utvecklandet av demokratiska förmågor. Syfte: Syftet med studien är att synliggöra förskollärares berättelser om arbetet med konflikthantering i förskolans verksamhet samt att undersöka hur konflikthantering kan främja utvecklingen av barns demokratiska förmågor. Metod: Denna studie bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare. Resultat: Resultatet visar att medling och samtal är den vanligaste metoden för att hantera konflikter. I konflikthanteringen ges barnen möjlighet att utveckla demokratiska förmågor som empati, stå upp för sin åsikt, lyssna till andra och respektera olika åsikter. Det störta hindretsom beskrivs för att utveckla barns demokratiska förmågor vid konflikthantering är tidsbrist.

Based on the After-School Centers governing documents, the activities must stimulate the pupil’s development and learning and offer meaningful leisure time. A prerequisite for the pupils to experience meaningfulness is that they are made involved and have an influence on the design of the activity. Previous research in our subject shows that pupils 'influence and participation is limited, therefore the purpose of our study is to investigate how educators create and maintain participation and influence in after-schools, and what factors enable and limit pupils room for maneuver. We have chosen to use a qualitative research method in the form of semi-structured interviews with three adults who work at different After-School Centers. Our empirical data is analyzed on the basis of a socio-cultural framework with a spatial perspective. In the spatial perspective, we take the help of different entrances based on a Foucault-inspired view of power, as well as Harry Shier's participation model. The result we came to from our study is that the educators enable the pupil’s participation and influence formally in various democratic forums, as well as informally in the free play and everyday conversations. Participation and influence are found in the After-School Centers, but are limited by the educators' double tasks as the after-school center is basically situation-controlled and child-initiated, where the pupils must be given participation and influence. At the same time, the educators have governing documents with goal formulations to relate to. Other factors that limit is the adults' perspective, which sets the framework for how much room for maneuver the pupils can get. / Utifrån fritidshemmets styrdokument ska verksamheten stimulera elevernas utveckling och lärande, samt erbjuda en meningsfull fritid. En förutsättning för att eleverna ska uppleva meningsfullhet är att de görs delaktiga och får inflytande över utformningen av verksamheten. Den tidigare forskningen i vårt ämne visar på att elevernas inflytande och delaktighet är begränsat, därför är syftet med vår studie att undersöka hur fritidshemspersonal skapar och upprätthåller delaktighet och inflytande i fritidshemmet, samt vilka faktorer som möjliggör och begränsar elevernas handlingsutrymme. Vi har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med tre vuxna som arbetar på olika fritidshem. Vår empiri analyseras utifrån ett sociokulturellt ramverk med ett rumsligt perspektiv. I det rumsliga perspektivet tar vi hjälp av olika ingångar utifrån en Foucaultinspirerad syn på makt, samt Harry Shiers delaktighetsmodell.  Resultatet vi kom fram till av vår undersökning är fritidshemspersonalen möjliggör elevernas delaktighet och inflytande formellt i olika demokratiska forum, samt informellt i den fria leken och vardagliga samtal. Delaktighet och inflytande finns i fritidshemmen, men begränsas av fritidshemspersonalens dubbla uppdrag då fritidshemmet är i grunden situationsstyrt och barninitierat, där eleverna ska ges delaktighet och inflytande. Samtidigt har fritidshemspersonalen styrdokument med målformuleringar att förhålla sig till. Andra faktorer som begränsar är de vuxnas perspektiv som sätter ramarna för hur stort handlingsutrymme eleverna kan få.