Den aktuella studien undersöker hur retorikundervisning i den moderna svenska skolan förhåller sig till den antika retorikens traditioner, med Aristoteles Ars Rhetorica, Afthonios progymnasmata samt Skolverkets styrdokument som bakgrund. Syftet är att utifrån denna bakgrund undersöka hur retorikundervisning uppfattas, utformas och implementeras i den moderna svenska skolan. Studiens empiriska material har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex svenskämneslärare från tre olika skolor, och materialet har analyserats tematiskt.Resultatet visar att deltagarna förknippar retorikundervisningen med utvecklingen av elevernas demokratiska förmågor och såväl viljan som förmågan att tala inför andra människor. Deltagarnas undervisning fokuserar på att ge eleverna praktiska verktyg och kunskaper för att utveckla dessa förmågor, vilket ofta tar sig uttryck i att lära eleverna att arbeta utifrån partesmodellen. Resultatet visar därutöver att retorikens analytiska och reflexiva aspekter hamnar i skymundan till förmån för elevernas actio, och att retorikundervisningen i sig prioriteras lägre än undervisning inriktad på elevernas läs- och skrivförmågor. / The present study examines how education on rhetoric in the modern Swedish school relates to rhetorical traditions, with Aristoteles Ars Rhetorica, Afthonios progymnasmata and Skolverkets curriculum as background. The purpose of the present study is to examine how rhetorical education is perceived, designed and implemented in the modern Swedish school. The empiric material of the study has been gathered through qualitative, semi-structured interviews with six Swedish language teachers from three different high schools, and the material has been analyzed thematically.The results show that the participants associate rhetorical education to the development of their students’ democratic abilities, as well as their will and ability to speak in front of others. Working towards this goal the participants focus their education on giving their students practical tools and knowledge, which often take the form of teaching students about the rhetorical canon. Furthermore, the results show that the analytical and reflective aspects of rhetoric are often held back in favor of the students’ actio, and that rhetorical education is less prioritized than education regarding students reading and writing abilities.

<p>Abstract</p><p>The purpose with this paper is to describe focus in the school subject swedish through a historic perspective. The purpose is also to intestigate how a group of pupils in the last grade in upper (senior) level of compulsory school and teachers with the subject swedish thinks about the subject, what is the most meaningful to pupils in the last grade in upper level of compulsory school.</p><p>The history of the Swedish school system from the 15 th century till today and the entrance of Swedich as a subject in school has been studied by literature and curriculum. With help from Mr Lars-Göran Malmgrens analysis of different swedish subjects the curriculums analyses to see which subject who appear.</p><p>Pupils from the last grade in upper level of compulsory school and their teachers in the the subject swedish have answered questions in two different questionnaires regarding what is most meaningful with the subject. The result are to be present in this paper as diagram and also in ordinary text.</p><p>The conclusion is that the subject swedish has changed from functionalism to formalism and then turned to a more literary education and finally towards functionalism again. The results from the questionnaire papers show that the pupils put most value in learning different skills while the teachers see the importance of both skills and developing the personality.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med detta arbete är att redogöra för fokus i svenskämnet ur ett historiskt perspektiv. Syftet är också att undersöka vad en grupp svensklärare och elever i dagsläget tänker om svenskämnet då det gäller vad som är mest meningsfullt för elever i år 9.</p><p>Via litteraturstudier och studier av undervisningsplaner och läroplaner beskrivs skolväsendets historia från 1600-talet fram till nutid och svenskämnets inträde i skolan. Med hjälp av Lars-Göran Malmgrens ämneskonceptioner analyseras de olika undervisningsplanerna och läroplanerna för att se vilket svenskämne det är som framträder.</p><p>Två enkätundersökningar har genomförts där elever i år 9 och svensklärare har svarat på frågor kring det meningsfulla i svenskämnet. Svaren redovisas dels i diagramform och dels i löpande text.</p><p>Slutsatser som har dragits är att svenskämnet har gått från en mer funktionalistisk ämneskonception till en formalistisk ämneskonception, för att sedan fokusera mer mot ämneskonceptionen litteraturhistoriskt bildningsämne, och återigen gå mot det funktionalistiska hållet. Enkätundersökningen visar att elever i år 9 lägger störst vikt vid färdigheter medan svensklärare både lägger vikt vid färdigheter och ett personlighetsutvecklande arbete.</p>

Abstract The purpose with this paper is to describe focus in the school subject swedish through a historic perspective. The purpose is also to intestigate how a group of pupils in the last grade in upper (senior) level of compulsory school and teachers with the subject swedish thinks about the subject, what is the most meaningful to pupils in the last grade in upper level of compulsory school. The history of the Swedish school system from the 15 th century till today and the entrance of Swedich as a subject in school has been studied by literature and curriculum. With help from Mr Lars-Göran Malmgrens analysis of different swedish subjects the curriculums analyses to see which subject who appear. Pupils from the last grade in upper level of compulsory school and their teachers in the the subject swedish have answered questions in two different questionnaires regarding what is most meaningful with the subject. The result are to be present in this paper as diagram and also in ordinary text. The conclusion is that the subject swedish has changed from functionalism to formalism and then turned to a more literary education and finally towards functionalism again. The results from the questionnaire papers show that the pupils put most value in learning different skills while the teachers see the importance of both skills and developing the personality. / Sammanfattning Syftet med detta arbete är att redogöra för fokus i svenskämnet ur ett historiskt perspektiv. Syftet är också att undersöka vad en grupp svensklärare och elever i dagsläget tänker om svenskämnet då det gäller vad som är mest meningsfullt för elever i år 9. Via litteraturstudier och studier av undervisningsplaner och läroplaner beskrivs skolväsendets historia från 1600-talet fram till nutid och svenskämnets inträde i skolan. Med hjälp av Lars-Göran Malmgrens ämneskonceptioner analyseras de olika undervisningsplanerna och läroplanerna för att se vilket svenskämne det är som framträder. Två enkätundersökningar har genomförts där elever i år 9 och svensklärare har svarat på frågor kring det meningsfulla i svenskämnet. Svaren redovisas dels i diagramform och dels i löpande text. Slutsatser som har dragits är att svenskämnet har gått från en mer funktionalistisk ämneskonception till en formalistisk ämneskonception, för att sedan fokusera mer mot ämneskonceptionen litteraturhistoriskt bildningsämne, och återigen gå mot det funktionalistiska hållet. Enkätundersökningen visar att elever i år 9 lägger störst vikt vid färdigheter medan svensklärare både lägger vikt vid färdigheter och ett personlighetsutvecklande arbete.