Sexual violence has long been portrayed as an inevitable side effect of warring. The phenomenon constitutes a complex dynamic of shifting power structures and arbitrary gender expectations. Conflict-related sexual violence operates within different social contexts where the female body becomes a battlefield where dominance and superiority are sought. The following paper is formulated as an interdisciplinary case study where a feminist framework and social constructivism are used to examine the multifaceted phenomenon of conflict-related sexual violence. The aim of the study has been to delve into underlying factors to its prevalence in the conflicts of Democratic Republic of Congo and Bosnia Herzegovina. Furthermore, the curtailed agency of women is elucidated when analyzing the repercussions of conflict-related sexual violence, which poses as the second question of the study. The result of the study reveals that the prevalence of sexual violence as a military strategy is not caused by single-issue factors, rather by interconnected elements such as patriarchal notions, power structures and gender normative behaviour. To conclude, the phenomenon has an extensive destructive capacity and affects several societal levels where the current study enhances previous research by its adoption of an interdisciplinary perspective that integrates the embedded practices of gender repression and military strategies.

The purpose of the study is to investigate how social studies teachers in Sweden’s upper secondary school view the democratic challenges we face today in Sweden, as well as how they integrate these into their teaching with connections to what appears in the curriculum. These challenges come in the form of antidemocratic values, threats to the democratic conversation and democratic exclusion. The study is based on a qualitative interview study. The material that forms the basis for the work is the social studies teachers in Sweden’s upper secondary school based in Southern Sweden and from the Swedish curriculum for the upper secondary school and the syllabus for social science. Human rights, gender equality and people’s equal value are some of the fundamental values that counter democratic challenges. On the other hand, the so-called democracy mission faces challenges, as the school has doubled missions. The results have then been analyzed through Robert Dahl’s democracy model. Based on the results of the study, it can be concluded that the previous challenges to democracy still exist, while increasing at lower ages.

Studiens mål är att undersöka hur läroplanens hänvisningar om att demokratiska värden ska genomsyra undervisningen påverkar läroböckernas innehåll kring demokratibegreppet. Studien bygger på en diskursanalytisk metod och resultatet bygger på läroböcker för samhällskunskap på gymnasiet som material. Den teoretiska utgångspunkten i studien grundar sig i diskursteori men även teori kring begrepp demokrati. Chantal Mouffe, William Connolly och Mats Lundström har alla en del i den teoretiska bakgrund mot analysen är gjord. Resultatet påvisar att de analyserade läroböcker tenderar att använda sig av demokratiska fri- och rättigheter för att förklara hur en demokrati konstrueras. Genom detta kommunicerar läroböckerna de demokratiska värdena i termer av vilka fri- och rättigheter det demokratiska samhället ska ha. Det har även påvisats att de demokratiska värdena är odefinierade och därmed görs tolkningar av vad de kan innefatta. / This study aims to present how the democratic values in the curriculum are exposed in the education and content about the democratic concept in textbooks. The study is based on and uses a discourse analysis as a method. The results of the study is based on textbooks for social science in the upper secondary high school. The theoretical point of view for this study is based on discourse theory but also theories about democracy as a concept. Chantal Mouffe, William Connolly and Mats Lundström have contributed to the theoretical background for the analysis in the study. The result showed that textbooks have a tendency to use democratic right and freedoms to legitimize and explain how the idea of democracy is constructed. Through this the textbooks tend to communicate the democratic values in terms of which democratic freedom and rights a society will have. It has also been demonstrated that democratic values ​​are undefined and thus interpreted by what they can include.

<p>This essay deals with the subject of the use of news medium amongst the students in</p><p>Karlstads University. The presentation of the problem is about illustrating the or those</p><p>medium that is the most used amongst the students, and also which one, ore which ones</p><p>of the news medium the students puts largest trust in. This subject was chosen with the</p><p>purpose to illuminate patterns and attitudes of and to news medium, to make it easier</p><p>for eventual research in the future to connect these patterns and attitudes with the</p><p>participation in political elections. The subject in question is interesting because of the</p><p>fact that the news medium is one of the largest sources of information for the citizens</p><p>knowledge’s about the society, and the citizen’s attitude to the news medium might</p><p>possibly have the ability to affect people’s commitment in politics. The methods that</p><p>have been used are quantitative methods, partly in the way the data has been collected,</p><p>which has been done through a questionnaire and a quantitative analysis of those data,</p><p>and also through qualitative methods as an interview in depth, and a qualitative analysis</p><p>of that. The results of the analyses did partly square with those theories that have been</p><p>laid as a ground for the analysis’s, which dealt with the subjects of the medium role in</p><p>the democratic society and the news medium today and also the trust in medium. The</p><p>results showed that those medium that has high trust amongst the students are those</p><p>who are classified as more “serious” for example the news within public service and</p><p>morning papers. Those are not yet the medium that are used in first place by the</p><p>students with an exception to television, where papers on the Internet and free papers</p><p>are those medium that the students use most. The conclusion of this is that the</p><p>economical aspect and the access of different medium plays a big part in the use of</p><p>medium as a student.</p> / <p>Denna uppsats handlar om användningen av nyhetsmedier bland studenterna på</p><p>Karlstads Universitet. Problemställningen handlar om att belysa det eller de</p><p>nyhetsmedier som används mest av studenterna, samt vilket eller vilka nyhetsmedier</p><p>studenterna har högst förtroende för. Detta ämne valdes med syftet att belysa mönster</p><p>och attityder av och till nyhetsmedier, för att eventuellt i fortsatt forskning kunna knyta</p><p>samman detta med deltagandet i politiska val. Frågan är intressant eftersom</p><p>nyhetsmedierna är en av de största informationskällorna för medborgarna om vad som</p><p>pågår i samhället, och attityderna till dessa skulle möjligtvis kunna påverka människors</p><p>engagemang i politik. De metoder som använts är kvantitativa metoder, dels i</p><p>insamling genom en enkät och kvantitativ analys av dessa data, samt kvalitativa</p><p>metoder i form av en djupintervju och en kvalitativ analys av denna. Resultaten visade</p><p>sig till viss del stämma överens med de teorier analysen utgått ifrån, som handlade om</p><p>mediernas roll i det demokratiska samhället, nyhetsmedier idag samt förtroendet för</p><p>medierna. Det visade sig att de medier som studenterna har högst förtroende för, är de</p><p>medier, eller det medieinnehåll studenterna klassar som mer ”seriöst”, till exempel</p><p>nyheter inom public service och morgontidningar. Dessa är dock inte de som används</p><p>främst av studenterna, med undantag till TV, där tidningar på Internet och</p><p>gratistidningar är de medier som används främst av studenterna. Slutsatsen av detta är</p><p>att den ekonomiska aspekten samt tillgången till olika medier spelar stor roll för vilka</p><p>medier man använder som student.</p>

Both consensus democracy and proportional electoral systems have been deemed to favor political participation over political competition. The aim of this paper is to test whether these power-sharing institutional arrangements correlate positively with non-democratic attitudes when the degree of ethnic and religious fragmentation is low. Data about people's attitudes towards democracy are collected from the World Value Survey and European Value Survey and cover up to 55 democratic societies. The hypotheses are tested by employing an ordinary least square multivariate regression model and use ethnic and religious fractionalization as interaction variables. By doing so it is possible to determine whether the correlation between the two power-sharing institutions and the share of non-democratic attitudes among a population might be moderated by a third variable (either ethnic or religious fractionalization). The main finding of the paper seems to suggest that no such interaction effect seems to be active. Neither consensus democracy nor proportional electoral systems were shown to correlate positively with non-democratic attitudes when the degree of ethnic or religious fractionalization was low. However, there seem to be some indications that proportional electoral systems might correlate negatively with non-democratic attitudes when ethnic fractionalization is low.

<p>Avhandlingen tar sin utgångspunkt i det av Vinnova finansierade projektet »Mobilen idemokratins tjänst» även kallat [demos], vilket drevs av Interactive InstitutesStudio[12-21] under perioden 2002 – 2004. De nya mediernas växande betydelse förungdomars vardagsliv var en viktig faktor bakom [demos]-projektet. Persondatorer,mobiltelefoner, digitala kameror, MP3-spelare och andra digitala verktyg är idagsjälvklara för de flesta ungdomar i västvärlden. Dessa verktyg, liksom Internetsmångfald, har snabbt blivit en given del av såväl deras skolarbete som deras fritid.Detta har fått effekt på ungdomars sätt att leka, kommunicera, arbeta och skapasociala gemenskaper. Ungdomars självklara förhållningssätt till digitala media gör attde ofta utvecklar oväntade och innovativa användningsområden för tjänster ochverktyg, genom vad som skulle kunna kallas ett kreativt »missbruk».I [demos]-projektet var ambitionen att i arbetet med morgondagens vuxna relaterafrågor kring teknik- och konceptutveckling till frågor som har med vårt samhälle ochnya former för demokrati att göra. Den övergripande målsättningen i projektet var attundersöka vad som händer om man använder mobila tjänster som ett hjälpmedel ochen utmaning i skoldemokratin.En prototyp baserad på sms-tekniken utvecklades och testades inom projektets ram.Prototypen utvecklades utifrån två huvudspår, dels representantens behov attundersöka mandat i medlemsgruppen och dels de enskilda medlemmarnas behov attpåkalla ledarna och övriga medlemmars uppmärksamhet och skapa opinion kring enviss fråga.I avhandlingen presenteras en fallstudiebeskrivning av [demos]-projektet. Avsiktenmed denna är att tillföra området en beskrivning av och reflektioner kring ett praktisktexempel på en implementation där man haft avsikten att använda sig av vardagstekniki form av sms för att stödja demokratiska processer. Avhandlingen belyser ochdiskuterar former för användarmedverkan i spontan design. I fokus är området digitalamedia och viljan till medskapande som understöds av den interaktiva potentialen idigitala verktyg och medier. Dessa ger möjligheter att själv eller tillsammans medandra skapa nya sociala sammanhang, filmer, bilder, musik.Ytterligare ett viktigt led i beskrivningen och analysen av projektet har varit attundersöka de tekniska och organisatoriska dimensioner vilka ligger till grund förprojektets resultat. Särskilt studerades hur man genom att utgå från nyttjandet av smssom en »vardaglig teknik» kan utforma ett system som ett stöd för demokratiskaprocesser. Den fråga som behandlas här är vad som händer då vi tillför de efterfrågadetekniska möjligheterna. Ökar engagemanget att delta i demokratiska processer dådeltagarna själva fått välja redskap/teknik? Blir designprocessen mera demokratisk?Slutligen diskuteras den övergripande problematik som ligger i att bedrivaforskning och praktik parallellt.Avhandlingen tar sin utgångspunkt i det av Vinnova finansierade projektet »Mobilen idemokratins tjänst» även kallat [demos], vilket drevs av Interactive InstitutesStudio[12-21] under perioden 2002 – 2004. De nya mediernas växande betydelse förungdomars vardagsliv var en viktig faktor bakom [demos]-projektet. Persondatorer,mobiltelefoner, digitala kameror, MP3-spelare och andra digitala verktyg är idagsjälvklara för de flesta ungdomar i västvärlden. Dessa verktyg, liksom Internetsmångfald, har snabbt blivit en given del av såväl deras skolarbete som deras fritid.Detta har fått effekt på ungdomars sätt att leka, kommunicera, arbeta och skapasociala gemenskaper. Ungdomars självklara förhållningssätt till digitala media gör attde ofta utvecklar oväntade och innovativa användningsområden för tjänster ochverktyg, genom vad som skulle kunna kallas ett kreativt »missbruk».I [demos]-projektet var ambitionen att i arbetet med morgondagens vuxna relaterafrågor kring teknik- och konceptutveckling till frågor som har med vårt samhälle ochnya former för demokrati att göra. Den övergripande målsättningen i projektet var attundersöka vad som händer om man använder mobila tjänster som ett hjälpmedel ochen utmaning i skoldemokratin.En prototyp baserad på sms-tekniken utvecklades och testades inom projektets ram.Prototypen utvecklades utifrån två huvudspår, dels representantens behov attundersöka mandat i medlemsgruppen och dels de enskilda medlemmarnas behov attpåkalla ledarna och övriga medlemmars uppmärksamhet och skapa opinion kring enviss fråga.I avhandlingen presenteras en fallstudiebeskrivning av [demos]-projektet. Avsiktenmed denna är att tillföra området en beskrivning av och reflektioner kring ett praktisktexempel på en implementation där man haft avsikten att använda sig av vardagstekniki form av sms för att stödja demokratiska processer. Avhandlingen belyser ochdiskuterar former för användarmedverkan i spontan design. I fokus är området digitalamedia och viljan till medskapande som understöds av den interaktiva potentialen idigitala verktyg och medier. Dessa ger möjligheter att själv eller tillsammans medandra skapa nya sociala sammanhang, filmer, bilder, musik.Ytterligare ett viktigt led i beskrivningen och analysen av projektet har varit attundersöka de tekniska och organisatoriska dimensioner vilka ligger till grund förprojektets resultat. Särskilt studerades hur man genom att utgå från nyttjandet av smssom en »vardaglig teknik» kan utforma ett system som ett stöd för demokratiskaprocesser. Den fråga som behandlas här är vad som händer då vi tillför de efterfrågadetekniska möjligheterna. Ökar engagemanget att delta i demokratiska processer dådeltagarna själva fått välja redskap/teknik? Blir designprocessen mera demokratisk?Slutligen diskuteras den övergripande problematik som ligger i att bedrivaforskning och praktik parallellt.</p>

This essay deals with the subject of the use of news medium amongst the students in Karlstads University. The presentation of the problem is about illustrating the or those medium that is the most used amongst the students, and also which one, ore which ones of the news medium the students puts largest trust in. This subject was chosen with the purpose to illuminate patterns and attitudes of and to news medium, to make it easier for eventual research in the future to connect these patterns and attitudes with the participation in political elections. The subject in question is interesting because of the fact that the news medium is one of the largest sources of information for the citizens knowledge’s about the society, and the citizen’s attitude to the news medium might possibly have the ability to affect people’s commitment in politics. The methods that have been used are quantitative methods, partly in the way the data has been collected, which has been done through a questionnaire and a quantitative analysis of those data, and also through qualitative methods as an interview in depth, and a qualitative analysis of that. The results of the analyses did partly square with those theories that have been laid as a ground for the analysis’s, which dealt with the subjects of the medium role in the democratic society and the news medium today and also the trust in medium. The results showed that those medium that has high trust amongst the students are those who are classified as more “serious” for example the news within public service and morning papers. Those are not yet the medium that are used in first place by the students with an exception to television, where papers on the Internet and free papers are those medium that the students use most. The conclusion of this is that the economical aspect and the access of different medium plays a big part in the use of medium as a student. / Denna uppsats handlar om användningen av nyhetsmedier bland studenterna på Karlstads Universitet. Problemställningen handlar om att belysa det eller de nyhetsmedier som används mest av studenterna, samt vilket eller vilka nyhetsmedier studenterna har högst förtroende för. Detta ämne valdes med syftet att belysa mönster och attityder av och till nyhetsmedier, för att eventuellt i fortsatt forskning kunna knyta samman detta med deltagandet i politiska val. Frågan är intressant eftersom nyhetsmedierna är en av de största informationskällorna för medborgarna om vad som pågår i samhället, och attityderna till dessa skulle möjligtvis kunna påverka människors engagemang i politik. De metoder som använts är kvantitativa metoder, dels i insamling genom en enkät och kvantitativ analys av dessa data, samt kvalitativa metoder i form av en djupintervju och en kvalitativ analys av denna. Resultaten visade sig till viss del stämma överens med de teorier analysen utgått ifrån, som handlade om mediernas roll i det demokratiska samhället, nyhetsmedier idag samt förtroendet för medierna. Det visade sig att de medier som studenterna har högst förtroende för, är de medier, eller det medieinnehåll studenterna klassar som mer ”seriöst”, till exempel nyheter inom public service och morgontidningar. Dessa är dock inte de som används främst av studenterna, med undantag till TV, där tidningar på Internet och gratistidningar är de medier som används främst av studenterna. Slutsatsen av detta är att den ekonomiska aspekten samt tillgången till olika medier spelar stor roll för vilka medier man använder som student.

Lärare ska enligt styrdokumenten förmedla de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på. Om elever med aktivt okoncentrerat beteende oftare får positiv uppmärksamhet av lärare än elever med passivt okoncentrerat beteende kan det leda till att elever känner sig orättvist behandlade. Det innebär att elever inte får rätt bild av det svenska samhällets demokratiska värderingar som skolans ska förmedla. Utifrån tidigare erfarenheter upplever vi att elever inte får lika mycket positiv uppmärksamhet av lärare när de beter sig okoncentrerat, det vill säga elever med aktivt okoncentrerat beteende får oftare positiv uppmärksamhet av lärare än elever med passivt okoncentrerat beteende. Elever saknar förklaring till varför lärare frångår det vanliga hjälpsystemet och väljer att uppmärksamma vissa elever oftare än andra. Syftet med undersökningen är att genom strukturerade observationer undersöka hur några lärare uppmärksammar problemet som uppstår när elever beter sig okoncentrerat. Studien syftar även till att analysera hur några lärare uppmärksammar elever med okoncentrerat beteende i förhållande till det svenska samhällets demokratiska värderingar. Studien är avgränsad till två skolor i södra Halland. Det kvantitativa resultatet visar att elever med passivt okoncentrerat beteende oftare får positiv uppmärksamhet av lärarna i studien än elever med aktivt okoncentrerat beteende. Det kvalitativa resultatet visar att lärarna inte är tydliga när de frångår det vanliga hjälpsystemet. Lärarna förklarar inte för eleverna vilket system som gäller när de väntar på hjälp. Vi kan där med konstatera att lärarna i denna studie inte förmedlar samhällets demokratiska värderingar i sitt sätt att ge uppmärksamhet och anvisningar till elever som beter sig okoncentrerat. Vår förhoppning med denna studie är att göra lärare medvetna om hur ofta och på vilket sätt de ger uppmärksamhet till elever med aktivt eller passivt okoncentrerat beteende samt betydelsen av ett fungerande hjälpsystem.

Avhandlingen tar sin utgångspunkt i det av Vinnova finansierade projektet »Mobilen idemokratins tjänst» även kallat [demos], vilket drevs av Interactive InstitutesStudio[12-21] under perioden 2002 – 2004. De nya mediernas växande betydelse förungdomars vardagsliv var en viktig faktor bakom [demos]-projektet. Persondatorer,mobiltelefoner, digitala kameror, MP3-spelare och andra digitala verktyg är idagsjälvklara för de flesta ungdomar i västvärlden. Dessa verktyg, liksom Internetsmångfald, har snabbt blivit en given del av såväl deras skolarbete som deras fritid.Detta har fått effekt på ungdomars sätt att leka, kommunicera, arbeta och skapasociala gemenskaper. Ungdomars självklara förhållningssätt till digitala media gör attde ofta utvecklar oväntade och innovativa användningsområden för tjänster ochverktyg, genom vad som skulle kunna kallas ett kreativt »missbruk».I [demos]-projektet var ambitionen att i arbetet med morgondagens vuxna relaterafrågor kring teknik- och konceptutveckling till frågor som har med vårt samhälle ochnya former för demokrati att göra. Den övergripande målsättningen i projektet var attundersöka vad som händer om man använder mobila tjänster som ett hjälpmedel ochen utmaning i skoldemokratin.En prototyp baserad på sms-tekniken utvecklades och testades inom projektets ram.Prototypen utvecklades utifrån två huvudspår, dels representantens behov attundersöka mandat i medlemsgruppen och dels de enskilda medlemmarnas behov attpåkalla ledarna och övriga medlemmars uppmärksamhet och skapa opinion kring enviss fråga.I avhandlingen presenteras en fallstudiebeskrivning av [demos]-projektet. Avsiktenmed denna är att tillföra området en beskrivning av och reflektioner kring ett praktisktexempel på en implementation där man haft avsikten att använda sig av vardagstekniki form av sms för att stödja demokratiska processer. Avhandlingen belyser ochdiskuterar former för användarmedverkan i spontan design. I fokus är området digitalamedia och viljan till medskapande som understöds av den interaktiva potentialen idigitala verktyg och medier. Dessa ger möjligheter att själv eller tillsammans medandra skapa nya sociala sammanhang, filmer, bilder, musik.Ytterligare ett viktigt led i beskrivningen och analysen av projektet har varit attundersöka de tekniska och organisatoriska dimensioner vilka ligger till grund förprojektets resultat. Särskilt studerades hur man genom att utgå från nyttjandet av smssom en »vardaglig teknik» kan utforma ett system som ett stöd för demokratiskaprocesser. Den fråga som behandlas här är vad som händer då vi tillför de efterfrågadetekniska möjligheterna. Ökar engagemanget att delta i demokratiska processer dådeltagarna själva fått välja redskap/teknik? Blir designprocessen mera demokratisk?Slutligen diskuteras den övergripande problematik som ligger i att bedrivaforskning och praktik parallellt.Avhandlingen tar sin utgångspunkt i det av Vinnova finansierade projektet »Mobilen idemokratins tjänst» även kallat [demos], vilket drevs av Interactive InstitutesStudio[12-21] under perioden 2002 – 2004. De nya mediernas växande betydelse förungdomars vardagsliv var en viktig faktor bakom [demos]-projektet. Persondatorer,mobiltelefoner, digitala kameror, MP3-spelare och andra digitala verktyg är idagsjälvklara för de flesta ungdomar i västvärlden. Dessa verktyg, liksom Internetsmångfald, har snabbt blivit en given del av såväl deras skolarbete som deras fritid.Detta har fått effekt på ungdomars sätt att leka, kommunicera, arbeta och skapasociala gemenskaper. Ungdomars självklara förhållningssätt till digitala media gör attde ofta utvecklar oväntade och innovativa användningsområden för tjänster ochverktyg, genom vad som skulle kunna kallas ett kreativt »missbruk».I [demos]-projektet var ambitionen att i arbetet med morgondagens vuxna relaterafrågor kring teknik- och konceptutveckling till frågor som har med vårt samhälle ochnya former för demokrati att göra. Den övergripande målsättningen i projektet var attundersöka vad som händer om man använder mobila tjänster som ett hjälpmedel ochen utmaning i skoldemokratin.En prototyp baserad på sms-tekniken utvecklades och testades inom projektets ram.Prototypen utvecklades utifrån två huvudspår, dels representantens behov attundersöka mandat i medlemsgruppen och dels de enskilda medlemmarnas behov attpåkalla ledarna och övriga medlemmars uppmärksamhet och skapa opinion kring enviss fråga.I avhandlingen presenteras en fallstudiebeskrivning av [demos]-projektet. Avsiktenmed denna är att tillföra området en beskrivning av och reflektioner kring ett praktisktexempel på en implementation där man haft avsikten att använda sig av vardagstekniki form av sms för att stödja demokratiska processer. Avhandlingen belyser ochdiskuterar former för användarmedverkan i spontan design. I fokus är området digitalamedia och viljan till medskapande som understöds av den interaktiva potentialen idigitala verktyg och medier. Dessa ger möjligheter att själv eller tillsammans medandra skapa nya sociala sammanhang, filmer, bilder, musik.Ytterligare ett viktigt led i beskrivningen och analysen av projektet har varit attundersöka de tekniska och organisatoriska dimensioner vilka ligger till grund förprojektets resultat. Särskilt studerades hur man genom att utgå från nyttjandet av smssom en »vardaglig teknik» kan utforma ett system som ett stöd för demokratiskaprocesser. Den fråga som behandlas här är vad som händer då vi tillför de efterfrågadetekniska möjligheterna. Ökar engagemanget att delta i demokratiska processer dådeltagarna själva fått välja redskap/teknik? Blir designprocessen mera demokratisk?Slutligen diskuteras den övergripande problematik som ligger i att bedrivaforskning och praktik parallellt.

I Malmö stads översiktsplan fastslås en ambition om att i högre grad involvera medborgare i planeringen för att göra staden mer jämlik och socialt hållbar, samtidigt som planeringen kan bli mer effektiv när planer kan förankras genom att involvera medborgare i ett tidigt skede. Men för att involvera medborgare i planeringen, i ett tidigt stadie, krävs det att det görs ansatser som går utöver de lagliga krav som Plan- och Bygglagen ställer på planförfarandet om medborgerligt demokratiskt inflytande. Denna ansats benämner Malmö stad som fördjupad delaktighet. Men vad som ingår i de ansatser som går utöver lagens krav och möjligheterna för hur medborgare kan påverka planeringen, kan variera från en planprocess till en annan. Hur Malmö stad arbetar med att involvera medborgare med metoder som går utöver lagens krav ämnar denna studie studera. Detta har undersökts med en fallstudie som har studerat ett aktivt planeringsprojekt i Bunkeflostrand i Malmö. Fallstudien har kompletterats med en dokumentstudie samt en intervju som har genomförs med en nyckelaktör i planeringsprojektet, med ansvar för medborgardialog. Denna inhämtade information har sedan analyserats med hjälp av teorier som har sin grund i deliberativ demokratiteori, medborgarmakt, demokratiska innovationer och kommunikativ planeringsteori. Genom denna analys har vi identifierat att medborgare ges en större möjlighet att delta i planprocessen, men att detta inte översätts till att medborgare ges en medbestämmanderätt. Hur medborgares åsikter överförs till planarbetet försvåras av planutformningens teknokratiska natur, vilket innebär att det medborgerliga inflytandet kräver stöd från andra aktörer för att kunna förverkligas. / Malmö municipality’s general plan states an ambition to involve citizens, to a higher degree, in city planning to make the city more equitable and socially sustainable. By involving citizens in planning, it can become more effective when plans are thoroughly anchored with citizens at an early stage. But in order to involve citizens at an early stage in planning, it is necessary for city planning to make efforts that go beyond the legal requirements that Plan- och Bygglagen imposes on the planning procedure for civic democratic influence. This effort is defined in Malmö Municipality’s’ general plan as deepened participation. But what is included in the efforts that go beyond the requirements of the law and the possibilities for how citizens can influence planning can vary from one planning process to another. The purpose of this study is to understand how Malmö Municipality works to involve citizens with methods that go beyond the requirements of the law. This has been investigated with a case study that has examined an active planning project in Bunkeflostrand in Malmö Municipality. The case study has been supplemented by a document study as well as an interview conducted with a key employee in the planning project, responsible for citizen dialogue. This information has then been analyzed with the help of theories based on deliberative democracy theory, citizen power, democratic innovations, and communicative planning theory. Through this analysis, we have identified that citizens are given a greater opportunity to participate in the planning process, but that this is not translated into giving citizens a right of co-decision. How citizens' opinions are transferred to planning work is complicated by the technocratic nature of plan making, which means that civic influence requires support from other stakeholders to be realized.