The purpose of the study is to investigate how the curriculum for the Swedish upper secondary school meets the democratic challenges facing Sweden. These challenges come in the form of democratic exclusion, anti-democratic values​​and threats to the democratic conversation. The study is based on a qualitative text analysis in the form of discourse analysis. The material that forms the basis for the work is the Swedish curriculum for the upper secondary school and the syllabus for social science. Social science is a subject that has a special position in the sense that the subject should also convey knowledge about democracy. The study shows that the curriculum seeks to provide students with knowledge and values​​in order to gain skills for effective participation in society. The curriculum together with the syllabus for social science seeks to create justice oriented citizens with a focus on academic reasoning. A large part of how the curriculum manages to meet the democratic challenges lies in the curriculum's intention to transfer certain values. Human rights, gender equality and people's equal value are some of the fundamental values ​​that counter democratic challenges. On the other hand, the so-called democracy mission faces challenges in itself. Discussions about the goal- and knowledge-oriented curriculum are conducted. Even the high level of interpretability of the curriculum may be the basis for a problem.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vad tidigare forskning har kommit fram till gällande användning av skönlitteratur i undervisningssammanhang, samt hur en mer omfattande användning av skönlitteratur i skolan skulle kunna påverka skolans dubbla uppdrag. Studiens resultat bygger på 14 publikationer som tagits fram genom databassökning. Resultaten talar för att arbete med skönlitteratur i huvudsak är positivt, men att det krävs mer än att bara läsa för att kunna nyttja skönlitteraturens fulla potential. Forskning visar på att det finns stora möjligheter till bildning genom att läsa, diskutera och analysera skönlitteratur. Samtidigt tyder undersökningar på att dagens elever läser mindre än vad de gjorde för tio år sedan. Resultatet visar även på att elevers medievanor förändrats och att de medier som skolan använder sig av behöver följa med i utvecklingen och föreslår serieromaner som ett möjligt alternativ till traditionell textuell litteratur. Sammanfattningsvis finns mycket att vinna genom arbete med skönlitteratur i skolan så länge som det medföljande arbetet kring litteraturen är välplanerad och eleverna upplever litteraturen som meningsgivande.

This study focuses on students in upper secondary school and their experiences of citizenship related to the school subject of social science. Education is a central part when describing adolescents’ citizenship because the school has a democratic commitment to form democratic citizens. The subject of social science has for various reasons become the subject where civic knowledge is mediated. The purpose of the study is to describe students experiences as citizens and to provide further understanding of how they relate to citizenship. The study also aims to examine their perceptions of the content in social science as part of the development of their citizenship. The empirical data consists of semi-structured interviews with seven upper secondary students between the ages of 17-19. The theoretical outset is based on a feminist approach to adolescents’ citizenship but is mainly focused on Lister’s four building blocks. Biesta’s three functions for good education is used to analyse the students’ perceptions of the subject social science. The results of this study indicate that social science is a superficial and broad subject. The subject contributes with knowledge and skills that can be related to what the students think is appropriate for a citizen to know. The knowledge and skills mentioned are to understand the structure of society, to discuss and be able to form an opinion and to be critical of what sources are being used. A citizenship, according to the students, is based on belonging, respect and solidarity, skills and to obey the laws. The results also show that their own experiences as citizens vary depending on situations that appear within their school. Their role as citizens is degraded because of their age and they are met with a lack of respect from older citizens. One of my conclusions is that the citizenship of upper secondary students can seem ambivalent because they are sometimes seen as adults and sometimes, they are seen as children. Another conclusion is that social science contributes to different civic skills which is also considered important for their interpretation of citizenship.

The following work is an attempt to design a preschool in Solna, just north of Stockholm. The project aimed to design a preschool that was not tailored towards a specific pedagogy, but would be flexible enough to accommodate a broad range of different and ever-evolving pedagogies. The project uses the national curriculum as a point of departure and looks at how the democratising ambition held within the document can permeate the design process and the building itself. The process relied heavily on collaboration through workshops and discussions with children and teachers at Gläntan preschool in Högdalen. Recommendations from the National Board of Housing, Building and Planning (Boverket) concerning quality and quantity of outdoor playground areas conflicted with the size of the plot and an existing plan for the site drawn up by the local council (Detaljplan: Framnäs 16, May 2010 ).This conflict, along with an aim towards increased equality of access were important factors in the design of the preschool. / Det som följer är ett försök att formge en förskola i Solna, norr om Stockholm. Projektets mål var att designa en flexibel förskola som inte är låst till en specifik pedagogik, utan som kan anpassas för olika pedagogiker och ändamål. Projektet tar sin början i skolans läroplan och undersöker på vilka sätt dess demokratiska utgångspunkt kan genomsyra själva formgivningsprocessen och hur denna påverkar den resulterande byggnaden. Processen tog avstamp i, och färgades av, ett samarbete med barn och lärare på Gläntans förskola i Högdalen, vilket utgjordes av samtal och workshops. Rekommendationer från Boverket om kvalitén och kvantiteten av gårdsyta (friyta) var i konflikt med storleken på tomten och den befintlig detaljplanen (Framnäs 16, Maj 2010 ). Denna konflikt tillsammans med viljan att öka tillgängligheten för alla var viktiga faktorer i förskolans formgivning.

No description available.

This study investigates and describes the phenomenon of ‘technical tourism’, in the case of wind power plants in Sweden. The main purpose of the study is a greater understanding of a field which to date has remained largely uncharted. Technical tourism is a type of visits to a production site, where the technical aspect of the production is the main focal point for the visitor. The definition of technical tourism is based on concepts within ‘Industrial tourism’. Technical tourism is argued to be a subcategory of Industrial tourism. The study, conducted in collaboration between KTH and Vattenfall, resulted in two complementing parts. Part one, ’Vinkraftsturism: En studie av teknisk turism med särskilt fokus på vindkraftsparker’, is a theoretical description of technical tourism (hereafter referred to as ‘Rapporten’). Part two, ‘Kommunikationsmanual: Vindkraftsturism’, a communications manual based on the results of the study and tailored for Vattenfall to use when informing various stakeholders about technical tourism (hereinafter ‘Manualen’). Material for the two parts of the thesis was gathered through interviews and literature reviews. The informants where gathered in and around one single wind park in northern Sweden. Stakeholders from both the municipality and local/regional businesses were included in the study. ‘Rapporten’ — The theoretical review of technical tourism in a wind power plant deals with benefits and conflicts which may occur when interfacing with the local community and other stakeholders. A model for stakeholder assessment is presented and used to find key relationships between involved parties. It further describes the importance of cooperation and finding common points of identification between the host company and the region. Two factors which are needed to efficiently establish technical tourism. ‘Manualen’ — The communications manual is designed with the characteristic democratic perspective of ‘Education for sustainable development’. Furthermore it presents a workshop structure and a summary of similar projects both national and international. The study showed a variety of benefits (five of them) from technical tourism, and also some potential conflicts. The study also highlighted the importance of collaboration between stakeholders, both through the informants’ statements and explored in previous academic works. It also states that the democratic process and the participants’ view of themselves as democratic subjects, are important factors when communicating technical tourism. The study presents a new definition of technical tourism. / Den här studien undersöker och beskriver fenomenet ”teknisk turism” för vindkraftparker i Sverige. Huvudsyftet med studien är en djupare förståelse för ett nytt forskningsfält som till stor del lämnats outforskat. Teknisk turism är en typ av besök i en verksamhetsanläggning, där de tekniska aspekterna av produktionsprocessen är huvudfokus för besökaren. Definitionen av teknisk turism baseras på konceptet ”Industrial tourism”. Teknisk turism hävdas vara en underkategori till Industrial tourism. Studien, som är ett samarbete mellan KTH och Vattenfall, har resulterat i två sammanhängande delar. Del ett, ‘’Vindkraftsturism: En studie av teknisk turism med särskilt fokus på vindkraftsparker’, är en teoretisk beskrivning av teknisk turism (nedan kallad ‘Rapporten’). Del två, ‘Kommunikationsmanual: Vindkraftsturism’ är en handledande kommunikationsmanual baserad på resultaten i studien, designad för Vattenfall att använda vid information om teknisk turism till berörda intressenter (nedan kallad ‘Manualen’). Materialet för de två delarna av studien samlades genom intervjuer och genom litteraturstudier. Informanterna rekryterades i anslutning till en vindkraftspark i norra Sverige. Representanter från kommunen samt det lokala näringslivet inkluderades i studien. ‘Rapporten’ – Den teoretiska genomgången behandlar potentiella möjligheter och konflikter för berörda intressenter, som kan uppstå kring en vindkraftspark med besökarverksamhet. Vidare presenteras och används en modell för analys av intressenter, för att finna nyckelrelationer mellan involverade parter. Den beskriver även vikten av att finna gemensamma identifikationspunkter och samverkan mellan värdföretaget och regionen. Två faktorer som är nödvändiga för en effektiv etablering av teknisk turism. ‘Manualen’ – Kommunikationsmanualen är utformad efter det demokratiperspektiv som karaktäriserar ’Education for sustainable development’. Den består av en färdig mall för en workshop på ämnet och även en redovisning av besöksprojekt av liknande karaktär, både från Sverige och internationellt. Resultatet visar en handfull fördelar med teknisk turism och även några potentiella konflikter. Studien belyser även vikten av samverkan mellan intressenterna, något som framkommit både via informanter och genom granskning av tidigare forskning. Studien presenterar en ny definition av teknisk turism.

The aim of this essay was to study the extent to which president Nayib Bukele applies the ideologies of the party Nuevas Ideas in accordance with the wishes of the Salvadoran people. Nueva Ideas party ideology consists of democratic, decentralized, plural, and inclusive political definitions. Using populism as a theoretical framework, the essay provided various explanations that describe the extent to which Nayib Bukele starts from populism to understand the connection between the president and defined concepts in populism: identity politics, anti-pluralism, and anti-elitism. The essay has created a greater understanding of the president's political procedure. The research problem has been studied with the help of the theory that fulfills an important function as it is at the center of the study's question. The chosen method for this research is a qualitative case study. The results show that the president is portrayed as the populist leader in El Salvador, but Bukele's political procedure can not be defined as populist because the president does not act fully in accordance with the ideas he advocated.

Detta arbete utforskar utvecklingen av demokratisk kompetens hos mellanstadieelever inom samhällskunskap. Studiens syfte är att ge lärare en fördjupad förståelse för praktisk implementering av demokratiuppdraget, en central aspekt i den aktuella läroplanen för grundskolan (Lgr 22). Genom en kritisk granskning och syntes av befintlig forskning identifieras fem nyckelfaktorer som är avgörande för att skapa en demokratisk lärandemiljö: professionellt ledarskap, innehållskunskap, inflytande, kommunikativ kompetens och aktivitet. Analysen fokuserar på hur dessa element kan integreras i klassrummet för att effektivt främja demokratiskt engagemang och förståelse hos eleverna.  Resultaten pekar på vikten av en integrerad ansats i undervisningen där alla fem faktorer samverkar. Professionellt ledarskap och innehållskunskap bildar grunden för en stabil och informativ miljö, medan inflytande, kommunikativ kompetens och aktivitet aktivt engagerar eleverna i demokratiska processer och främjar deras förståelse och deltagande. Dessa faktorer bidrar inte bara till elevernas förståelse och deltagande i demokrati, utan främjar även en djupare insikt i och engagemang för demokratiska värderingar och processer. Arbetet erbjuder därmed viktiga insikter och konkreta tips för lärare som strävar efter att integrera demokrati i sitt pedagogiska arbete och förbereda eleverna för ett aktivt samhällsengagemang.

One part of the criticism regarding a democratic deficit in the EU is towards a considered tecnocratic bureacracy - especially in the Committé of the Permanent Representatives (COREPER). However, if the argumentation stands on research that compare the EU with theoretical constructs, how valid can that criticsm be? By relating the formal discretion of the bureacrats in Coreper to the formal discretion of the bureacrats in Swedish ministries this study contributes to the discussion on an empirical level. The research design is thus a qualitative comparison of procedure-manuals from both units. The method is text analyzing: through the lens of the policy cycle (first and second phase) and through the defined concepts `discretion ́ and `control ́. These concepts stem from theoretical contributions by Herman Finer regarding discretion and democratic legitimacy. The main findings show that the permanent representatives hold more opportunities of discretion than the Swedish bureacrats. However, these are well specified and more so compared to the Swedish case. According to the theoretical framework the specification is of most relevance - why democratic legitimacy can be derived. I therefore argue that this specific criticism towards the EU might not be as valid if Sweden is still to be considered an accepted democratic system.

Transportplaneringen har länge präglats av rationella metoder och verktyg, vilka anses ha svårt att hantera de sociala dimensionerna av hållbar utveckling (Thoresson 2014, s.23-24). Transportsystemet påverkar emellertid förutsättningarna för samhällets möjligheter till socialt hållbar utveckling (Stren & Polèse, 2000, s.28-29). År 2010 bildades Trafikverket genom sammanslagning av tidigare separerade verk för att skapa förutsättningar för en mer integrerad och långsiktigt hållbar transportplanering (Ingo, 2013, s.114). För att bidra till den långsiktigt hållbara transportplaneringen införde Trafikverket (2015a, s.3) år 2013 ett nytt steg i planprocessen: Åtgärdsvalsstudier (ÅVS), där förslag för vilken typ av åtgärd som kan lösa transportproblem utreds (Trafikverket, 2015a, s.8-9).I relation till ovanstående utveckling ställer vi i denna uppsats frågan: Hur integreras sociala dimensioner i den svenska transportplaneringen? Studien har avgränsats till att behandla processen för åtgärdsvalsstudier. Empiri har samlats in genom en fallstudie bestående av intervjuer med en arbetsgrupp för en pågående åtgärdsvalsstudie. Dessa intervjuer har kompletterats med ett samtal med en fokusgrupp, bestående av konsulter som arbetar med åtgärdsvalsstudier och redovisar deras erfarenheter av hur sociala dimensioner behandlas i åtgärdsvalsstudier. Denna empiri ställs i förhållande till teori om social hållbarhet och transportplanering. Resultatet av uppsatsen belyser problematik som finns med den rationella kunskapssynens sätt att behandla sociala dimensioner av hållbarhet. Detta då rationella processer inom transportplaneringen har svårigheter att identifiera grupper i samhället, vilket är ett kriterium för social rättvisa och social hållbarhet (jfr. Fainstein, 2000; Stren & Polèse, 2000, s.15-16). Dessutom har de rationella metoderna och den rationella kunskapssynens svårigheter i att kunna integrera kvalitativa värden av sociala dimensioner. Det framkommer även att ÅVS-processen präglas av förhandlingsplanering, vilket möjliggör att önskade åtgärder kan rationaliseras av de som bjuds in till dialog. I relation till förhandlingsplaneringen begränsas medborgarnas delaktighet och insyn, vilket äventyrar de demokratiska idealen och skapar en obalans i vem som får komma till tals. / Transport planning has for a long time been characterised by rational methods and tools that have had a hard time handling the social dimensions of sustainable development (Thoresson, 2014, p.23-24). However, the transport system influences the conditions of societies possibilities for sustainable development (Stren & Polèse, 2000, p.28-29). In 2010, Trafikverket (The Swedish Transport Administration) was formed by merging several separate administrations, to create the possibility for a more integrated and long term solution for transport planning (Ingo, 2013, p.114). In 2013, Trafikverket (2015a, p.3) introduced a new step in the planning process, as a means of contributing to the new long term sustainable transport planning: Åtgärdsvalsstudier (ÅVS), where in they would study different suggestions of intervention that could be used to solve transport problems (Trafikverket, 2015a, p.8-9).In relation to the above mentioned development, we will pose the following question in this paper: how are social dimensions incorporated within Swedish transportplanning? This paper has been limited to only treat the process of ÅVS. During the study we have done a case study including interviews with a team working on a ongoing ÅVS. A conversation with a focus group consisting of consultants working with ÅVS has also taken place. This empirical study has been compared to theories of social sustainability and transport planning. The result of the paper highlights the problems of discussing social dimensions within the rational perception of knowledge. This is because the rational processes used within transport planning make it difficult to identify groups in the society, which is neccesary for social justice and social sustainability (jfr. Fainstein, 2000; Stren & Polèse, 2000, s.15-16)”. In addition to this, the rational perception of knowledge and rational methodology creates difficulties in integrating qualitative values of social dimensions. It also appears that the ÅVS-process is characterised by negotiation planning, which makes it possible for people invited to the process to influence the interventions according to their own preferences. Linked with the negotiation planning is however the limitation it puts on the citizen participation and insight, which jeopardises the democratic ideals and creates an imbalance in who gets to have a say.