<p>I studien som gjorts har jag undersökt hur elever i årskurs två och tre upplevde läsning och läsundervisning under årskurs ett, samt hur de upplevde sina möjligheter att vara med och utforma den läsundervisning som de deltog i under sitt första skolår. Elevernas upplevelser har sedan jämförts med vad läroplanen anser att eleverna ska lära sig. Undersökningen som gjorts bygger på kvalitativa intervjuer.</p><p>För att analysera resultatet av det empiriska materialet, kopplar jag det till aktuell litteratur samt till läroplanen, Lpo94. Slutsatser som kan dras är att eleverna som intervjuades upplevde läsning och sin läsundervisning som en positiv upplevelse. En stor del av eleverna kände dock att de ej har fått möjlighet att vara med och utforma läsinlärnings undervisningen i den utsträckning de hade velat i årskurs ett. Elevernas upplevelser motsvarar inte de krav läroplanen ställer på demokratiska arbetssätt i skolan.</p>

I studien som gjorts har jag undersökt hur elever i årskurs två och tre upplevde läsning och läsundervisning under årskurs ett, samt hur de upplevde sina möjligheter att vara med och utforma den läsundervisning som de deltog i under sitt första skolår. Elevernas upplevelser har sedan jämförts med vad läroplanen anser att eleverna ska lära sig. Undersökningen som gjorts bygger på kvalitativa intervjuer. För att analysera resultatet av det empiriska materialet, kopplar jag det till aktuell litteratur samt till läroplanen, Lpo94. Slutsatser som kan dras är att eleverna som intervjuades upplevde läsning och sin läsundervisning som en positiv upplevelse. En stor del av eleverna kände dock att de ej har fått möjlighet att vara med och utforma läsinlärnings undervisningen i den utsträckning de hade velat i årskurs ett. Elevernas upplevelser motsvarar inte de krav läroplanen ställer på demokratiska arbetssätt i skolan.

Syftet med studien var att undersöka hur verktyg som glasspinnar/lappar användes för att fördela ordet i fyra besökta klassrum på ett sätt som hade förutsättningar att vara ett verktyg för demokratiska arbetssätt. Med glasspinnar/lappar menas att alla elevers namn stod på varsin glasspine/lapp och läraren drog en för att fördela ordet till eleverna. För att kunna studera strategier för fördelning av ordet och få en uppfattning om hur de användes i klassrummen var det relevant att använda observation som metod. Utöver observationen gjordes även intervjuer med lärarna. Intervjuerna gav lärarna en chans att berätta deras syn på strategin samt vilka anpassningar och komplement som den kräver. Studien genomfördes hos fyra olika lärare på tre olika skolor på Gotland. Resultatet visar att man kan använda glasspinnarna/lapparna på flera sätt, bl.a. genom att man kan efter dragen glasspinne lägga tillbka den i högen eller lägga pinnen åt sidan. Strategin anpassas efter undervisningens syfte och elevernas individuella behov. Resultatet visar även att eleverna som befann sig i klassrummet underobservationstillfällena fick ordet minst en gång. Eleverna fick under lektionens gång lyssna och reflektera över varandras svar genom de olika livlinor som de kunde ta till hjälp. Lärarna kompletterar glasspinne-strategin med andra strategier, t ex handuppräckning, för att de ser användandet av glasspinnar/lappar som en hjälp till att få elever delaktiga. Eleverna tränar sig i deliberativ demokrati genom att uttrycka åsikter, tankar och argument samtidigt som de får lyssna till klasskompisarnas svar. Genom att undervisa eleverna i demokratiska arbetssätt förbereder man eleverna för att bli aktivt deltagande samhällsmedborgare.

Detta arbete utforskar utvecklingen av demokratisk kompetens hos mellanstadieelever inom samhällskunskap. Studiens syfte är att ge lärare en fördjupad förståelse för praktisk implementering av demokratiuppdraget, en central aspekt i den aktuella läroplanen för grundskolan (Lgr 22). Genom en kritisk granskning och syntes av befintlig forskning identifieras fem nyckelfaktorer som är avgörande för att skapa en demokratisk lärandemiljö: professionellt ledarskap, innehållskunskap, inflytande, kommunikativ kompetens och aktivitet. Analysen fokuserar på hur dessa element kan integreras i klassrummet för att effektivt främja demokratiskt engagemang och förståelse hos eleverna.  Resultaten pekar på vikten av en integrerad ansats i undervisningen där alla fem faktorer samverkar. Professionellt ledarskap och innehållskunskap bildar grunden för en stabil och informativ miljö, medan inflytande, kommunikativ kompetens och aktivitet aktivt engagerar eleverna i demokratiska processer och främjar deras förståelse och deltagande. Dessa faktorer bidrar inte bara till elevernas förståelse och deltagande i demokrati, utan främjar även en djupare insikt i och engagemang för demokratiska värderingar och processer. Arbetet erbjuder därmed viktiga insikter och konkreta tips för lärare som strävar efter att integrera demokrati i sitt pedagogiska arbete och förbereda eleverna för ett aktivt samhällsengagemang.