Syftet med studien var att undersöka hur verktyg som glasspinnar/lappar användes för att fördela ordet i fyra besökta klassrum på ett sätt som hade förutsättningar att vara ett verktyg för demokratiska arbetssätt. Med glasspinnar/lappar menas att alla elevers namn stod på varsin glasspine/lapp och läraren drog en för att fördela ordet till eleverna. För att kunna studera strategier för fördelning av ordet och få en uppfattning om hur de användes i klassrummen var det relevant att använda observation som metod. Utöver observationen gjordes även intervjuer med lärarna. Intervjuerna gav lärarna en chans att berätta deras syn på strategin samt vilka anpassningar och komplement som den kräver. Studien genomfördes hos fyra olika lärare på tre olika skolor på Gotland. Resultatet visar att man kan använda glasspinnarna/lapparna på flera sätt, bl.a. genom att man kan efter dragen glasspinne lägga tillbka den i högen eller lägga pinnen åt sidan. Strategin anpassas efter undervisningens syfte och elevernas individuella behov. Resultatet visar även att eleverna som befann sig i klassrummet underobservationstillfällena fick ordet minst en gång. Eleverna fick under lektionens gång lyssna och reflektera över varandras svar genom de olika livlinor som de kunde ta till hjälp. Lärarna kompletterar glasspinne-strategin med andra strategier, t ex handuppräckning, för att de ser användandet av glasspinnar/lappar som en hjälp till att få elever delaktiga. Eleverna tränar sig i deliberativ demokrati genom att uttrycka åsikter, tankar och argument samtidigt som de får lyssna till klasskompisarnas svar. Genom att undervisa eleverna i demokratiska arbetssätt förbereder man eleverna för att bli aktivt deltagande samhällsmedborgare.

The Swedish school has the task of allowing all pupils to develop their ability to verbally communicate in the classroom. Through communicating verbally, the pupils will gain confidence in their linguistic ability in the social-science subjects. The purpose of this study is to investigate how a random selection with “ice cream sticks” can help to create a dialogic classroom, and how the participants perceive this type of teaching method, and if there is possible change in communicating verbally. The questions the study will answer are:  ·       How do the teacher's questions and responses to the student responses affect student participation? ·       To what extent does mutual respect arise from classroom dialogue? ·       How do pupils and class teachers experience the random selection at the beginning and end of a period of three weeks? ·       To what extent and in what way has the changed way of teaching contributed to a dialogical classroom in the social-science subjects?   This survey includes pupils and teachers from two classes in grade four and five. The qualitative methods used in this survey are observations and interviews. The material has been analyzed using theories about how dialogue is created in the classroom and how the teaching form with “ice cream sticks” can be organized. The result that emerged from this research is that with the help of the teaching style and the teachers' approaches, which is how they ask questions and how they respond to the students, the quantitative student participation has contributed to an increased classroom dialogue.